Etikettakut-stöd
Läst 1438 ggr
Wand
2012-10-06, 03:30

Skriver ur mig

Ligger i sängen med grov ångest. Jag kan inte sova, vilket inte hör till ovanligheten, och har försökt sova i flera timmar. Ångesten är så grov att jag skakar och är nära att få kramper, jag kan inte slappna av. 

Ångest hör till min vardag och min diagnos, men det är mer som trycker till nu än min natur. Pengar, dessa jävla pengar.

Jag orkar snart inte mer. Jag är på väg så långt utför att jag inte ser någon utväg till misären som bara klämmer till.

Hem, pengar, familj, djur, allt är bara en enda jävla röra.

Jag är så glad över att jag är i min fasters hus där hon och Sten ligger och snarkar i rummet bredvid och framför allt över att Liam ligger på golvet och vaktar mig. Han vet att jag mår dåligt och vill se till att jag mår bra. Fina, fina Liam.

Hade jag varit ensam hemma i lägenheten just nu så vet jag att jag skulle rassla fram pillerburken.

Jag är så tacksam över att jag inte är ensam för tillfället. Så oerhört tacksam.

Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?

martdat
2012-10-29, 23:18
#1

kram.fy faan för att inte ens kunna sova  med sin ångets..

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

nakenkatt
2012-10-30, 16:13
#2

Jag sänder dig massor med varma tankar.

Upp till toppen