Varför vill du veta? Är det för att du själv gått igenom något trauma och försöker hitta någon att relatera till eller har du tänkt utnyttja andras jobbiga händelser för att skriva något, t ex en artikel eller uppsats eller vad som helst?

Inget illa menat men du måste förstå att om man gått igenom något riktigt jobbigt så slänger man inte bara ur sig det till vem som helst, speciellt inte när man inte vet vad denne har för tankar bakom att vilja veta sånt!

Jag vill fördjupa mig lite i mitt låt& dikt skrivande (om sorg) .. Ingen stort då.

Eftersom att jag själv har mått väldigt dåligt så vill jag veta att det finns andra än bara jag.

Men jag har min historia ganska klart för mig.

Någon som mår dåligt kan tycka att det är skönt att få skriva av sig.

Upp till var och en?

Vissa vill hålla det innom sig andra behöver skriva av sig, vill visa att jag också finns här och kan lyssna och kankse hjälpa lite. Jag har ju lagt min sorg bakom mig.

Jo men tycker du verkligen att det är okej att använd andras hemska upplevelser för att skriva låtar och dikter om?

Jag är absolut öppen med vad jag varit utsatt för och varför jag är såpass traumatiserad och sjuk i kronisk PTSD som jag är, alla mina vänner vet och även en hel del här på iFokus som jag pratat med på olika sidor, men jag skulle aldrig kunna acceptera att någon använder mitt liv och min smärta att skriva låtar eller dikter om.

Nej det förstår jag verkligen!

Men det är inte riktgit det som är poengen med det hela heller.

Jag kommer inte använda "andras historier för att skriva sånger och sikter som så" jag vill bara så känsla för andras livserfarenheter.

Saker jag har blivit utsatt för och allt som har hänt tog nästan livet av mig.

Förlåt, men mitt sätt att få sorgen ur mig är att skriva av mig det och lyssna på andras livshistorier. Då känner jag mig inte lika ensam.

Jag har istället börja tycka att det är intresant, vad man egentligen kan utsätta sig för när man är under ytan. Jag ser nästan bara så filmer och läser böcker om de som har det svårt.

Förlåt om jag gjorde dig upprörd. Det var inte min mening, det kanske är lite själviskt? Jag vet inte.

Jag ber om ursäkt iallafall, men dem som har öppnat sig och skickat mail tackar jag för.

Har varit så jobbigt att läsa dessa berättelser och jag känner igen mig så väl.