Förra året mådde jag verkligen riktigt riktigt dåligt.

Jag började genomgå en utredning för att se vilka diagnoser jag har och en av dom var PTSD och efter att vi tog upp det så totaldök jag.

Jag låg inne större delen av förra året, fick ett tag sys varje dag, tog ett antal överdoser och fick tillochmed akut opereras då jag svalt farliga föremål.
Jag blev hämtad vid spåret av polisen ett flertal gånger och låg oftast inne under LPT.Hade ofta vak

På min dator finns det ett avskedsbrev till alla som betyder något för mig.

Jag fick tillslut hämta mediciner varje dag och min sambo fick ta hand om medicinerna. Han gömde alla knivar och slängde dagligen mina "skärverktyg" men jag skapade bara nya och gömde knivar jag hittat.

Kort sagt: Det var riktigt illa.

Sista gången jag blev hämtad av polisen så mötte de min sambo på vägen (jag hade stuckit från PIVA) och de letade efter mig vid spåret, jag såg en polisbil o svor en lång ramsa men andades ut när de svängde åt ett annat spår trodde jag… Min sambo såg mig och bad dom svänga tillbaka… Precis när dom kom så gick bommen ner. Hade de kommit några sekunder senare hade jag inte suttit här.

Jag låg inne 1 vecka under LPT med vak hela veckan.

Tillslut fick jag en medicin mot mina impulser att skada mig (som blev diagnotiserad som tvångstankar) och först nu när jag sköter min medicinering o tar den regelbundet så mår jag bättre.

Har inte legat inne sen i Januari (då det med polisen skedde) och inte skadat mig sen December.

Jag vet inte vad som hände men en dag undrade jag bara vad i helvete jag höll på med, jag har ju allt: Ett fint hem, en underbar fästman och 2 underbara katter. Mina vänner har lämnat mig/jag lämnat dom och kontakten med familjen är dålig.

Nu ska jag snart börja studera igen och mår så mycket bättre. Kan tillochmed se folk som skär sig på TV utan att få impulser (innan räckte det att se en bloddroppe så var det kört)

Visst jag har dåliga dagar (idag är en sån dag) men jag har mina strategier för att övervinna ångesten

Sitta vid datorn, göra smycken, helt enkelt gå o lägga mig o försöka somna (o ta en stesolid)

Jag har numera harmoni i mitt liv och blickar framåt… Det som har hänt har hänt o det går inte att göra något åt.

För nån vecka sen fick jag en rejäl dimp, hade varit på akuten pga en fotskada och tog taxi hem. Taxichauffören visade sig vara en av de som gruppvåldtog mig för några år sen o ja ni förstår nog hur jobbigt det var. Men Ja det har hänt o även om jag skulle vilja döda fanskapet så är han inte värd det!

Det är min historia, i korthet