Du kanske har en deppression har du pratat med läkare om det, när jag är inne i en deppression kan jag triggas av ljud bilder mm jag blippar runt på tvn för att komma undan saker som upprör mig har svårt att läsa böcker …ja prata med läkare om möjligheten att det är en deppression jag fick medecin och nu är det lungt jag kan se tv och läsa böcker och triggas inte hela tiden 

För att du inte mår bra. Mer än så är ju svårt att veta för någon utomstående. Speciellt med så lite information.

#1 min mentor ska boka tid med skolsyster och se vad det leder till 
Men det är verkligen upp och ner
I morse när jag vaknade kändes det bra verkligen super typ 
men sen när jag skulle åka till skolan så började klumpen komma tbx och när läraren frågar hur man mår så lär man verkligen hålla sig för att inte bryta ihop :S 
Och nej blir inte mobbad eller så så förstår verkligen ingenting :S 

#2 vad mer behöver man veta då?

Varför man mår dåligt och bryter ihop kan ha så otroligt många olika orsaker, det kan vara dålig kosthållning, taskig sömn, en våldtäkt, prestationsångest, utmattning, rädslor och hur många andra saker som helst och det är vansinnigt svårt att veta varför.

Jag vet egentligen inte varför jag bryter ihop. Jag har varit sjuk länge och har haft behandling med samtalsterapi/stödkontakt i drygt fem års tid. Än har vi ingen bra anledning.

Så därför kan jag knappt ens gissa varför du mår dåligt. Jag förstår att du gör det. Men varför är jättesvårt att svara på, speciellt med det du skrivit. Att du bryter ihop. Det är ju bara den informationen som ges.

Det låter lite som utbrändhet tycker jag?

Kan även berätta att för 2 veckor sen gjorde slut med min pojkvän
så lär flytta hem till pappa igen ( som är alkolist )
Just nu är jag kattvakt åt en kompis som är i Thailand hon kommer hem på måndag

Jag har haft mkt strul i skolan och hemma
har så mycket att göra men orkar verkligen inte
Skulle diska upp det jag har använt hos min kompis men bröt ihop så valde att sluta
kroppen och hjärnan känns som dom slåss med varandra
jag vill göra massa saker men bakhuvudet säger ifrån och jag blir sittandes eller liggandes och bara kollar uppe i taket och tänker typ :/

Känner precis som du! Fattar verkligen inte varför jag får panikattacker…
De bara kommer!
Jag har det också lite halvbra hemma… Min "låtsas mamma" (Vill egentligen inte kalla henne det…) Är som en liten unge, och när hon bli förbannad för att man inte dukat av bordet hemma efter lunch, ja då kastar hon ut glasen genom fönstret, och de krossas mot marken… JAG fick gå och plocka upp det.

Men jag gjorde det frivilligt, jag kännde mig skylldig att göra det…
Sen har hon gjort en massa annat! Men jag tar inte åt mig egentligen…

Jag har FOBI för skräckfilmer och blodig action på TV… Det får jag panik av.

Min mamma vill att jag ska snacka med en psykolog , men ärligt talat så vågar jag inte… Eller jag tror inte det skulle hjälpa… den skulle inte förstå känns det som :/
När jag får panikångest,så tänker jag alltid påmin kanin Billie… min bästa vän som gick bort i höstas… Hon höll ihop mitt liv, sen bara släppte det… rasade samman.
Det är en orsak.. men det mste ju vara något mer känns det som…?

Kram!