bipolär?
Hej, jag hittade nyss den här saiten. Känner igen mig i mycket vad som sägs och skulle behöva stöd från någon som förstår någorlunda hur jag känner.
I juni i år kom jag hem från att ha studerat utomlands i ett år. Jag såg fram emot att komma hem till familj och vänner igen, men inget blev som förut. Jag har inga vänner kvar och på min skola tittar alla snett på mig, viskar när jag går förbi och så vidare. Jag har ett schema som inte stämmer in med någon annans och jag går omkring ensam (om jag orkar gå upp) mellan lektioner med klasser som jag inte känner någon i. Jag är omringad av folk hela dagarna, men jag känner mig ensammare än någonsin.I början försökte jag verkligen ta kontakt, men när ingen gav mig något gensvar gav jag upp.
Sedan i juli i år har jag fallit in i depressioner då jag inte duschar, borstar tänderna, sover eller gör något annat än att glo in i väggen eller titta på värdelösa tv-serier. Mina näst intill apatiska perioder följs av dagar, oftast ungefär fyra, då jag vaknar upp känner mig glad och tar tag i allt som måste göras. Jag börjar med nya projekt, motionerar, pratar med min familj osv. Men det slutar alltid med att jag ramlar in i en depression igen.
Jag vet inte vad det är som har hänt med mig. Kan man få bipolärt syndrom helt plötsligt ( jag är 18 år) eller är det snarare så att jag reagerar på den förändring i livet här hemma gentemot mitt utomlandsår?
Skulle vara tacksam för att höra någons åsikt och tankar om det. Jag har länge funderat på att söka hjälp, men jag har inte tillräckligt mycket ork för det just nu och i mina "glada" perioder känns det som jag inte behöver hjälp. Därför skriver jag här, ´för det är inte lika tungt som att söka vårdhjälp.
// Maria
Hej, vill bara säga varmt välkommen hit - även om jag själv just hittat sidan.
Tyvärr kan jag inte svara på dina frågor men jag hoppas du får svar.
Hoppas du får hjälp. Kram
Hälsningar från Mimmi och flocken
medarbetare på Undulater & Burfåglar
www.skoldpaddormedmera.se

Ja, bipolär sjukdom kan börja visa sig lite när som helst och stress (psykisk eller fysisk) är ju inte sällan en orsak till att man börjar må dåligt.
Bipolär sjukdom visar sig oftast mellan 15 och 30 år första gången, ofta är det stress eller otrygghet som triggar igång det hela första gången.
Du ska nog ringa vårdcentralen och boka tid hos en läkare, då får du berätta hur du upplever det hela och svara på några formulär och läkaren skriver antingen ut medicin eller skickar dig vidare inom psykiatrin.
Det kan vara jobbigt att söka hjälp när man är nere men orkar man så kan man i alla fall få hjälp, och må bättre!
Tack för svaren. jag har nog inte upplevt så mkt stress sedan jag kom tillbaka till Sverige, men när jag var borta kände jag mig enormt stressad över skola, pengar, hemlängtan och så vidare. Det kanske är någon slags efterreaktion?
Jag har i alla fall insett att jag måste ha hjälp annars förstör jag min framtid. jag har alltid haft högsta betyg i allt, men eftersom jag inte har orkat i stort sett någonting under den här hösten har jag gått ner mig i skolan och det väcker en sådan ångest att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Men vad säger man när man ringer till vårdcentralen? Jag har inge aning om hur sådant här fungerar och det känns som jag kommer att blir avfärdad för att jag bara är arton år. Det är så jag har blivit bemött när jag har pratat med ett par andra vuxna om det. Jag vet redan att jag är deprimerad, kan man inte komma till en psykolog direkt?
#4
Vårdcentralen är ett bra ställe för första bedömning. De hanterar både fysiska och psykiska sjukdommar. Läkare är utbildad inom båda områderna. Den du pratar med i telefonen är sjuksköterska och du behöver bara berätta om ditt problem och att du vill boka tid så kommer hon/han ställa några följdfrågor för att få klarhet i situationen. Sen kommer du få träffa någon som är bra på området.
När jag ringde dit första gången blev jag tagen på största allvar direkt. Jag fick tid hos läkare och fick en remiss till en kuratorgrupp för att gå KBT-kurser och stresshantering. Men det blev inte bättre så jag ringde igen och fick träffa läkaren och blev medicinerad och fick remiss till psykolog istället.
Det brukar dock vara lång kö till psykolog beroende på vart i landet man bor. Om man inte vill gå till privatmottagning men då kostar det mycket pengar.
Du kan även ringa öppenpsykiatrin i din stad. Men det är nog mycket lättare om du får tid hos vårdcentralen och får remiss dit.
Lycka till!

Du ringer och säger som det är helt enkelt. Första gången jag blev sjukskriven var det via vårdcentralens läkare. Jag ringde helt enkelt och beskrev mina problem och sa att jag behövde en läkartid och hjälp.
Är du osäker när du ringer så kan ett tips vara att skriva ner vad det är du vill få fram så du inte glömmer bort något i all hast.

Sen stress, du kanske inte upplever den där typiska stressen som man ofta pratar om men det är ju stressande och pressande att inte ha vänner, att inte känna att man orkar det man "borde" och att man inte når upp till den nivån man brukar vara på.