Jag har inte så många vänner längre, mest för att jag valt att inte ha några. Inga jag har haft har varit något att ha eftersom att de bara varit ytliga. Jag har alltid försökt att anstränga mig, jag är snäll och bjuder på allt utan att be om något tillbaka. Ändå verkar de överge mig för mycket betydligare vänner som de pratar om hela tiden.

Jag bryr mig egentligen inte om det så mycket längre. Jag är en självständig människa, jag har alltid klarat mig själv. Men nu är jag riktigt ensam. Jag har mamma och jag har min andra halva. Problemet är att jag är i skottland nu eftersom att min andra halva är skotte. Jag har precis slutat med mina SSRI eftersom att jag blir så apatisk och jag vill inte känna den apatin längre. Nu bråkar han på mig fastän han vet hur jag mår. Jag tänker inte gå vidare in på ämnet.

Jag bara undrar om det är någon som har det som mig. Är det någon som känner sig lika ensam som jag och är inne i en tuff fas, utan någon att prata med? Jag behöver någon, bara msn kontakt… något.. någon som kan lyssna och bli lyssnad på.

Jag har haft panikångest två gånger redan. Kanske var det dumt av mig att sluta så kvickt med tabletterna men tanken på att fortsätta ta dem gör mig ännu mer ledsen.