Vart ska man vända sig för att få hjälp?
Jag har under en massa år haft besvär med panikattacker, samt olika rädslor.
Jag har hanterat situationen ganska bra och undvikit många saker pga detta.
Men nu skulle jag vilja "bli botat", tordas åka iväg och göra saker, kunna vara ensam hemma och massor av andra saker som jag inte kan nu.Det börjar bli ohållsamt för övriga familjen och jag vill inte ha det så här.
Jag blir mer och mer deprimerad för att jag inte vågar saker. Jag vet att man ska utsätta sig för saker men min rädsla styr så jag törs inte ens prova att komma längre än de "mindre farliga" sakerna jag gör varje dag.
För ca 10-12 år sedan var gick jag till en psykolog som inte kände något större förtroende för så det funkade inte (han satt mest och jäspade och var uttråkad)de skrev också ut cipramil som jag aldrig åt.
Har provat med rosenrot för det skulle vara bra för allt möjligt men det gav ingen effekt på mig.
Funkar det med självhjälp på internet, privat psykolog (kanske jättedyrt) övrig hjälp vill inte gärna gå tillbaka till den psykolog jag var till.Vill heller inte gärna äta några mediciner.
Tacksam för tips/Tatsu

Vet att det finns "trista" psykologer… Men det finns bra också. Ibland kan t.o.m en kurator vara till bättre hjälp…
Självhjälp via internet är inget jag skulle satsa på… Särskillt när du inte vill äta medicin - då behöver du verkligen proffessionell hjälp om du ska komma vidare…
Du säger att rosenrot inte fungerade - har du provat Johannesört?
"There is nothing more despicable than respect based on fear."
Nej, det har jag inte, det är lugnande eller hur.

Du har alltid rätt att byta läkare/behandlare om du känner att det inte fungerar med den du träffar. Om du ber om att slippa träffa samma pykolog igen så ska du få göra det och få träffa någon annan. Det låter som att du skulle kunna få rätt bra hjälp av KBT.
Medicinering är inget måste och du har full rätt att neka detta även om de gärna vill att du äter den. Stå bara på dig, så länge du vårdas frivilligt kan ingen tvinga dig, den är din kropp som du bestämmer över!
Visst kan man gå på nitar. Det är ju trots allt människor som man möter och personkemin klickar ju inte alla gånger, eller så har de inte en inställning/upplägg som man trivs med.
Och som Hanna säger har du rätt att byta. Försök igen, det kan ge så mycket för du är värd att må bra!
Vilken väg du ska gå? Där är jag dålig. SJälv vände jag mig till vårdcentralen som slussade mig vidare. Det finns ju kuratorer på flera instanser. Ex. barnmorskor, via skolor osv. I någon ända måste man börja nysta. Släng ut en krok och se vad du får. Och givetvis ska du inte behöva äta medicin om du absolut inte vill, det är ditt val. Tyvärr verkar trenden vara att skriva ut mediciner, men man kan ju alltid säga nej, även om det kan verka motigt om de gärna vill.
Paulina

ge inte upp! om den du träffar inte passar för just dej så kräv en ny och om inte den skulle passa kräv en ny som är specialiserad på dina problem.
Jag har varit inom psykiatrin i nästan 10 år, sedan jag var ca 10 alltså.
I alla dessa år så har jag gett upp, börjat utredning på utredning och om jag bara hade genomfört den första utredningen så hade jag troligtvis inte haft samma problem som jag haft.
Men nu gäller det nästa månad börjar jag igen och har precis fått höra om ett ställe i närheten där dom är specialiserade på just mina problem så dit ska jag kräva att dom skickar mej!
/ Veronica, sajtvärd för Iller.iFokus
För mig var det vårdcentralen, husläkaren som skickade remiss till psykiatriska öppenvården i min kommun.
Tycker du har fått många kloka svar här av de andra som har skrivit som jag tycker du ska följa.
Stå på dig och ge inte upp. Man får alltid byta om personkemin inte stämmer.
Att undvika saker vid panikångest gör bara att den växer, och man blir deprimerad för att livet blir så "litet" och begränsat.
Jag tror också att KBT skulle hjälpa dig, då får du lära dig att närma dig det du är rädd för i små, små steg, helt i din egen takt.
Hoppas du finner en väg till hjälp.
kram isa
Tack för era råd jag ska ta kontakt med vårdcentralen snart eftersom jag går på årliga kontroller för mitt hjärta.
Det känns bara som att jag inte vet i vilken ände jag ska börja nysta. Det har varit mycket omkring mig och jag jobbar nog lite för mycket så kroppen börjar att säga ifrån.
Tack än en gång för ert stöd.
Har du provat alternativ terapi?