Jag är så trött på att inte kunna hantera ett vanligt jobb å allt annat som tillhör en vardag. Visst blir jag påverkad av att sonen inte sover på nätterna av olika skäl men oxå för att jag inte kan komma till ro inombords under tiden.

Jag vill inte ha det så här. Mitt liv ska ju vestå av rutiner:
gå upp i tid på morgonen
äta frukost
klä på sig
gå till jobb/skola
komma hem
äta mat
osv

Här finns det ingen struktur alls. Allt blir som det blir. Å hur mkt jag än försöker så funkar det inte.

Jag får dåligt samvete de dagar jag inte klarar av jobbet som eg är en arbetsprövning… 4 timmar om dan. Känns patetiskt och misslyckat.

Fy faan säger jag bara! Skitliv!!!!