Det är absolut möjligt att du har ptsd. Har du fått tid till psykologen än? När?

Ja snart hoppas jag på en tid, väntar på att remissen ska skickas iväg. Jag orkar ingenting, mega trött hela tiden.

Ok, blir det för illa innan du får en tid så kom ihåg att psykakuten finns. Man måste inte vara "döende" för att komma dit. Du kan åka dit om det är så att du inte står ut med att vänta, om det tar för lång ttid och du känner att du tillexempel måste ha hjälp med medicin omedelbums.

Jag äter medicin just nu.. och jag försöker fungera och orka med dagarna. Men det är inte alltid så lätt.

Hur ska man orka leva när allt känns svart?

Man får försöka hitta dom små små små ljusglimtarna. Dom kan vara väldigt svåra att se, ett sätt att försöka hitta dom kan vara att skriva ner tre (eller iaf en) positiv sak varje kväll. Det behöver ju inte vara mycket. Kanske var morgonångesten snäppet lättare, man fick soporna slängt. Någon man tycker om hörde av sig, chokladen smakade gott, fin färg på ett löv utanför fönstret… Man tog sig ur sängen, en mysig sång på radion. Ja det lilla lilla. Inte gör det kanske livet roligt men det hjälper till att härda ut. I väntan på mer hjälp, i väntan på att komma upp ur det svartaste.

Är rullgardinen totalt nere och du inte ens kommer ur sängen och får det allra allra mest basic att fungera så finns också akutpsykiatrin. Glöm inte att du har all rätt i världen att söka hjälp om du inte orkar.

Stor styrkekram!

Tack för ditt svar

Jag känner att jag orkar göra vissa saker men att det också känns väldigt tungt. Som att en elefant satt sig på mig. :(

Gör det du orkar då. Mer behövs inte just nu.

Har du erfarenhet av depressioner?

Jag har inte fått någon depressionsdiagnos men har definitivt depressiva problem.

Kan du få ältande tankar som är svåra att bli av med?

Oh yes..

MM samma här men de var värre när jag inte åt antideprisiva tabletter.

Skönt att dom fungerar såpass bra att du slipper det! Själv fick jag ingen effekt alls egentlgien av antidepp så jag valde att sluta.

Hur hög dos gick du på? de finns olika tabletter också, så de gäller att hitta en som funkar. Jag slipper ältande tankar men jag mår ju inte bra, jag behöver komma till psyk snarast.

Jag provade tre sorter i olika doser och sen sa jag nej. Jag vill inte mer. Jag var inte mig själv.

Jag tycker de inte känns som man "Lever" utan går i någon slags dimma, men de känns bättre så än att vara nere i mörkret.

Man kan vilja finna en förklaring till varför man mår som man mår. Men man ska aldrig försöka ställa en diagnos på sig själv. Det överlämnar man till psykologerna och/eller läkarna. 

Om du inte får tid via psykiatrin eller vårdcentralen kan det alltid vara värt att lägga ut några hundralappar på en privat psykolog. Bara för att få tala om det och få redskap att kunna hantera det som känns jobbigt för stunden.

Själv brukar jag förespråka pillerfri behandling.

En del människor klarar sig utan medicinering och en del inte. Alla är vi olika. Jag är väl inte direkt nån pillerälskare men hade de inte funnits hade min son inte haft nån mamma idag!!