Ångestsjukdomar iFokus

Ångestsjukdomar

Etikett: paniksyndrom
Läst 46012 ggr
Sara
21

Kvällsångest och nattpanikångest

Jag har börjat få ångest varje kväll och har även fått tillbaka panikångestattackerna på nätterna.

Det riktigt kliar i hela kroppen när klockan blir 20-21 och jag får typiska ångest symptom som svårt att andas, tryck över bröstet, magont, kan inte vara still, illamående…

Förr så längtade jag tills kvällen då jag kunde mysa ner mig i sängen och läsa. Nu håller jag på att krypa ur skinnet och drar mig för att gå och lägga mig.

Jag tror inte kvällsångesten beror på panikattackerna som kommit tillbaka för de kom tillbaka efter kvällsångesten började.

Nån som känner igen sig?

Hur gör ni för att ångesten ska lägga sig?

Sara

Karmatarerskanise
0
#1

Jag har precis som du ångest kvällar/nätter. Det hjälper lite om jag har en bra bok att läsa, men har den senaste tiden fått ta sömntabletter :/

Gör jag inte det somnar jag inte fören fram mot 4-5 tiden, och jag går upp halv sju :/

Läkaren jag var hos sa "det är inte farligt för kroppen att inte sova en natt" Nähe? det är inte det som är mitt problem heller, det är den jäkla ångesten!! Det handlar inte om en natt heller… blä. känns inte som jag blev tagen som seriös.

Sara
0
#2

Tar sömnmedel varje natt i snart 3 år, kan inte sova pga fibron annars.

Om jag inte sover på natten så blir hela dagen förstörd.

Sara

Fantastik
0
#3

Jag är 43 år och har haft vad min mamma kallar för "nattskräck" sedan jag föddes. Läkarna kallar det för panikångest. Allt funkar bra till sess jag ska gå och lägga mig och SOVA. Att ligga ner är Ok, men att somna är vedervärdigt. Tänk om jag dör i sömnen? Tänk om det händer något medan jag sover?

Så jag ligger på helspänn, och när min kropp är helt slut och somnar in, springer jag upp ur sängen och vrålar som en tokig.

Sömntabletter är inte att tänka på, det gör min ångest ännu värre.  Samma sak med alkohol.

Mitt trick för att klara av vardagen är att alltid gå upp tidigt (omkring kl. 5) och att gå och lägga mig tidigt (omkring kl. 20.00) för att dels vara trött och dels för att det tar tid för mig att somna in. Innan jag kryper ner tar jag en iskall dusch och sedan lägger jag mig och försöker tänka postiva tankar.

 Konstigt nog går det bra att sova middag, vilket jag gör varje dag.

Tosan
0
#4

Jag brukar få ta en lugnande till natten. Typ Atarax
Det är bara det att man måste ta det lite innan sängdags, dvs Innan man vet Om Ångesten/Paniken kommer
Men.. vet numera att om jag haft en mycket lugn dag brukar det börja krypa i kroppen vid insomningen, så då tar jag den.

Lustigt egentligen. De dagar jag haft massor är jag så trött att jag bara somnar, medans jag får panik de dagar jag haft det bra..
Borde det inte vara tvärtom??

En promenad innan läggdags är också bra.. =)

Robina
0
#5

Jag känner igen problemet, har det också ibland och vet inte heller vad man ska göra. Sömntabletter funkar ibland och fysisk utmattning (träning eller bastubad) kan göra underverk. Att framkalla mani är också ett sätt men inget att rekommendera…Skrikandes

Jag funderar på att lära mig avslappningsövningar/meditation. Någon som har positiv erfaranhet av det?

Tosan
2
#6

Inte jag personligen, men vet en del som köpt ljudband som går i bakgrunden när de sover.. det fungerar för dem.

Citronmeliss
0
#7

Jag har, redan i tidiga tonären på Bup eller pbu som det kallades för då, fick jag lära mig avslappning ála Uneståhl..

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=28624  

Varianten ovan med ett band/CD som talar lungt och sakligt.. samt lite musik i bakgrunden!

Jag lärde mig att slappna av med det, koppla av i spända muskler, att dämpa min huvudvärk och så.. men inte att somna tyvärr..

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

Senixus
0
#8

Jag hör till de som har nån favoritmusik gåendes i bakgrunden när jag ska sova. Trotts detta så kommer min ångest krypande när jag börjar tänka tanken "Dax att sova snart". Slår aldrig fel… om jag "bestämmer" att jag ska sova en viss tid senast så kan jag lika bra skita i att "bestämma" för det slutar alltid med att jag somnar kl 6-7 på morgonen då Fundersam

Men ger jag sjutton i att ha någon "senast tid" att sova så kommer jag i säng allt mellan 01 - 09 (natt/morgon jupp). Bättre att somna några nätter i tid än att sitta uppe till 07 varje jäsinges natt enligt mig. Sömntabbletter förvärrar min oro, då ska ju de tas 1 timme före säng-gåendet så 3-4 timmar före så börjar min ångest/oro/panik att byggas upp… alltså är sömntabletter värdelösa för mig *hmm*  

Har haft sömnproblem sedan jag gick i högstadiet (vad jag kan minnas). Men sov alltid med "Natt-lampa" som barn. Det var väl när den togs bort som allt blev "JätteLäbbans otäckt" och sömn blev något näst intill omöjligt.

Går nu på psykiatrin & hoppas väll nånstanns inombords att det ska hjälpa. Har hamnat i den svängen rätt nyligen så tiden får utvisa huruvida det hjälper eller ej.

 Med andra ord… Hur jag gör… Jag låter ångesten få vara, jag försöker låta bli att bestämma en senaste tid för sängdax. Jag sover när jag kan helt enkelt.

HannaM
1
#9

#8, provat annat än sömntabletter? lugnande? Mina atarax ger effekt inom ungefär en kvart, dvs man kan ta dom när man går och lägger sig, sen läser man en stund och så kommer effekten.. funkar inte för alla dock

Senixus
0
#10

För mig funkar det inte med sömntabletter tyvär. Jag får ångest flera timmar INNAN jag ska ta dem. När jag väl ska ta dem så är min ångest för hög och jag pallar inte att ta dem. Allt känns bara så fel liksom. Kan inte förklara varför för jag har ingen aning *skummt* Ledsen Dock är jag glad att det funkar för andra Glad

EddaM
1
#11

Vissa kvällar kan jag ta både lugnande och sömntablett men inte somna för det=( I kväll kommer det att bli svårt=((

Madeleine, ägd och uppfostrad av fem pälsklingar!

S*Luddhuvet´z

 

Eazyy
0
#12

Jag känner precis lika dant på kvällarna, kan ligga vaken ända till 3.00.. :/

Aviendha
0
#13

Jag känner likadant nu. Säger precis som du, förr så var det den tiden på dygnet som jag längtade till, då hade jag min bok och vetskapen om att jag kunde sova utan att behöva vara stark i några timmar. Men på slutet har jag haft svårt med sömnen. Har inte de tydliga ångestkänningarna, men är orolig och kan inte koncentrera mig. Ligger och vrider mig i en evighet trots att jag är fruktansvärt trött.

Njord
0
#14

Jag har haft PÅ/GÅ sedan 1979. I perioder har det varit bra men den dyker det upp ett tag igen.

Just nu har jag sedan en tid tillbaka problem att sova, precis som ni andra somnar jag i bästa fall framåt 04-05. Häromdagen somnade jag inte förrän 08. Tar sömntablett nån gång ibland, men oftast för sent….och då försvinner ju över halva dagen.

Den bästa "medicinen" för mig har varit när jag för ett antal år sedan upptäckte att jag var "medial". Och började utveckla det till något positivt. Det tror jag många andra med ångest, depressioner m.m. faktiskt är, utan att veta om det.

Godnatt….Cool

Johannana
0
#15

Jag blir bara väldigt ledsen när det blir kväll. Allt känns liksom hopplöst och jag vill bara gråta. Eftersom att jag är tonåring sade vår kurator att beror på nån form av hormoner som minskar så att man känner sig mer deppad i denhär åldersperiode..men det känns ändå för hemsk. Det känns osm om allt är mitt fel och att jag inte kan göra något åt nånting..

KastKatt
0
#16

Talböcker. Ligger och tvingar mig själv att lyssna, tills jag somnar av utmattning.

Greetings.

Legacy Mwari.
-En berättelse om en annorlunda familj!

Denna kommentar har tagits bort.
kandy
0
#18

Hej alla! jag trodde jag var ensam om detta med kvällsångest!? min börjar redan på eftermiddagen och sedan blir jag mer och mer nedstämd och ångestfylld och kan oxå bli handligsförlamad! jag har prövat Atarax men känner mig torr i halsen så ibland kan jag vakna med hosta sedan är det kört med sömnen!! jag har haft bra sömn enda tills för ca tre år sedan……..jag tar anti-medicin men att läsa är nog mitt bästa för då förlorar jag mig i det på något vis……men ångesten som börjar redan på sen eftermiddag är svår för den kommer varje dag vid samma tid!!! ibland lägger jag mig att vila bara för att stå ut!!

Tusen
1
#19

Underbart att läsa att fler har samma som jag. Jag har väl kankse inte direkta ångest attacker utan mer oro då jag ska sova. jag kan inte äta Atarax då jag blir jättedålig av det dagen efter. Blir trött och hängig och blir inte människa igen förrän till nästa kväll. (det är så dags då,Flört Precis då man VILL vara dåsig) Har ätit sömntabletter i omångar men vill helst inte äta varje natt och har därför precis samma problem som ni. Det är ju svårt att veta 1 timme innan läggdags om oron kommer över mig. Det har t.o.m. hänt mig att jag, trots två sömntabletter, inte kunnat somna.

Har haft detta problem sedan 1999 och har perioder då jag inte sover mer än 3-4 timmar per natt i flera veckor blandat med nätter helt utan sömn.

Har ätit antideprisiva tabletter i perioder också men vill helst inte äta tabletter så jag slutar med alla typer av tabletter så fort jag märker en förbättring. Har dessutom gått 3 år hos en psykolog för att komma över den utbrändhet och prestationsångest jag hade för 10 år sedan.

Kommar det någonsin bli bättre? Eller måste man äta tabletter i resten av livet?

arim
0
#20

Jaa,jag undrar också om man någonsin blir bättre =(.Det känns hopplöst ibland!

För mig hjälper endast xanor mot min panikångest på nätterna,som återkommer då och då i mitt liv.

Innan jag fick dom så låg jag bara och väntade och väntade,timmar efter timmar, och vart naturligtvis helt knäckt då man knappt sovit en blund på nätterna.Har också varit "utbränd".

Äter för närvarande seroxat 30 mg och mirtazapin 15 mg.Tycker att man är som en försökskanin ibland,för sist när jag sökte hjälp så sa den läkaren att jag skulle få en ny medicin,yees tänkte jag nu ska jag äntligen bli frisk! Jag skulle öka seroxat från 20 till 30 mg och sluta med mirtazapin och ta den nya medicinen Anafranil!! När jag kommer hem tar jag och googlar dessa och det var inte alls bra att ta dom tillsammans,man kunde råka ut för serotoninsyndrom!!=(

Nåja nu börjar det värsta att ge med sig,kan vakna ibland sjöblöt av svett men somnar om ganska omgående så det kanske var så att jag hade för låga serotoninhalter i hjärnan??? Om man kunde veta!

Kramar till er alla!