orolig över min andning, påverkar den med tankar..
80% utav dagen tänker på min andning ( förutom då jag väl sover då, då somnar jag in med sömntabletter för utan de skulle de va omöjligt ), jag tänker 80% ungefär av dagen, på att jag andas, påverkar och fokuserar på den vilket gör mig helt okoncentrerad på annat och hindrar mig från andra tankar.. går inte å sluta för när jag tänker "nu ska jag sluta tänka på min andning" så tänker jag bara på den och jag har tänkt på den nu hur mycke som helst om dagarna i drygt 4 månader.. de bara kom. och har fortsatt. tänkte göra självmord pga dethär just för det hindrar mig från att tänka på annat vardagligt och så. jag är rädd. rädd att sluta andas, därför lurar jag mig själv att tänka på min andning och att hålla koll på den. försökt sluta hela tiden, dessa månader, varje dag men går liksom inte. ibland när jag kör fysiska aktiviteter försvinner det lite, så det varar mindre i tankarna men det är alltid där, det försvinner mindre, men det är sällan. någon mer som känner som jag? eller tänker som jag, på andningen? _jag är rädd, detta stör mig oerhört :'(
_

Jag har bara upplevt det där mycket korta stunder så jag kan väl inte säga att jag känner igen mig egentligen.
Har du pratat med någon om det? Tänkte om det kanske är så att det finns bra tips på hur man kan släppa det? Du ska ju inte behöva gå omkring och ha det såhär.
vilka korta stunden har det hänt att du själv tänkt på din andning och påverkat den? för mig blir det mindre tänkande på dig desto mer säker jag är på mig själv och desto bättre jag mår så det hänger ju ihop med all stress jag inte kan hantera och massa oro… får hjälp av tvång experter som säger att de kan hjälpa mig att få bort detta, det är grymma så tror dom! är på besök hos dom 2 gånger i veckan och har alldeles nyss börjat.

För mig är det ofta när ångesten börjar smyga på som det kan komma. Innan det är full panik men när jag har känningar. Så oro är väl en del precis som för dig.
Hur har dom två tillfällena varit?