varför är jag så misslyckad? allt jag gör blir bara fel. jag tar åt mig skit stort av en pytte liten sak. som tillexempel igår på psyket då jag snackade med några andra patienter där, då satt vi och kolla på film sedan och då sade den ena till den andre och inte mig; " så där skulle jag vilja ha det, du med eller frida? " och hon sade det inte till mig. där tryckte jag ner mig själv ännu mer. för jag är värdelös, jag är sämre än alla andra, jag är en misslyckad skitunge med depression, med en djup sorg, med en djup depression. allt jag säger blir fel och skulle kunnas sägas på ett mkt bättre sätt, så känner jag. jag mobbar mig själv dagligen, mig själv mobbar jag och trycker ner. jag är nog världens mest osäkraste människa..