Det är som om en demon lever inom mig. Så fort som jag känner att jag börjar må bra kastar den nya problem över mig. Just nu handlar de flesta problemen om mina barn. Att jag inte skulle träffa dem tillräckligt mycket fast jag gör det. Att jag inte kan ta ledigt på alla skollov fast jag vet att de älskar att vara på sin förskola och sitt fritids.

Det är som att demonen tvingar mig att må dåligt, den vill ständigt tvimga mig till olika tvångstankar. Min OCD har nu skiftat karaktär så många gånger att jag inte tror att jag någonsin kommer att bli fri den. Det är bara det att det är jobbigt att leva med den.

//KettyFE