Jag har inte social fobi, men min bottenkörda självkänsla kan få mig att få ångestvibbar över ex. att folk ska tycka att jag är korkad eller har knasiga åsikter.

Visst kan det kännas jobbigt om ingen skulle svara det man skriver, det är ju en typ av avvisande och ibland är man känsligare för det än annars.

Är det lättare eller svårare över ex iFokus än det är irl? Antar att du har problematiken utanför internet med..

Jag torr jag har något liknande, eller någon annan slag social fobi, tycker om att vara bland folk sålänge jag inte behöver prata med någon. Alltså, det funkar att gå på stan, i affärer, och funkar att prata med de som jobbar där. Men sociala sammanhang är jobbigt.

Samma problem irl, undviker att träffa människor helst

Ah, men då är det ju egentligen inte så knasigt att du känner som du gör inför forum/internet heller.

Önskar att den enkla sanningen att man normalt sett sällan utmärker sig så att folk reagerar på en är liten, och om man är ödmjuk och hyffsat korrekt i sin språkanvändning så är risken minimal vad jag själv erfarit. Men ja, det är ju mycket lättare sagt än gjort.

Pratar du med någon? Det verkar ju som att du har en del problem och hämmas av detta och det skulle du kunna få hjälp med. Det är tyvärr många som lider av olika typer av sociala problem men ännu mer beklagligt är att många inte heller vågar söka hjälp för det för att kanske kunna leva utan att hämmas lika mycket av det hela på sikt.

Ja, sen då man har svårt för hur man ska bete sig socialt, så är det ju extra jobbigt, då jag inte vet det riktigt på internet heller.

Äter citalopram och har nyss börjat med KBT, så jag har tur då det gäller det. Jag hoppas att det kommer hjälpa mig!

KBT brukar ju lovordas och rekomenderas vid diverse fobier, ångest och massor av annat så det finns ju en möjlighet att det faktiskt hjälper dig :)

Ja, bara jag är duktig och gör hemläxorna man ska få så! Vilket är lite moment 22 för att jag är dålig på att göra sådant. menmen, blir intressant att se!

Haha, känns igen! Jag skulle inte fixa KBT av den anledningen och har även avböjt erbjudande om det just pga det, men ja, det är ju ruskigt många som blivit hjälpta av det och det kanske kan fungera som motivation :)

Jag hoppas jag kan lyckas klara det ändå, för annars vet jag inte vad som kan hjälpa mig!

Och ja, jag tror ju på det på ett sätt. men samtidigt är det j usvårt att tro positivt om någon som gäller en själv då en del i sjukdomsbilden är att man alltid ser allt negativt…

Oja! Sjukdomen är en mycket listig rackare på det sättet och tyvärr är det ju så att behandlingar kan tappa en del effekt om man absolut inte tror på dem och dess verkan. Men jag gissar att det är det gamla vanliga som gäller; "kämpa på så går det nog ska du se" :P

Jag känner igen hur ologiskt och knasigt ens tankar kan vara, att man är medveten om att det inte fungerar att tänka så, men hur sjutton ändrar man på det?!

Frustrerande!

Mina tankar hakar upp sig på andra saker när jag skriver eller svarar i inlägg.

Min ångest kommer istället, konstigt, nog när folk faktiskt svarar mig…

Att folk inte svarar, kanske inte finner det jag skriver är intressant kan jag acceptera, alla är olika, men det jobbiga blir när det skriver och sen undrar saker eller missförstår vad jag menat osv…

Då blir jag stressad, jag vill ha något vettigt svar att komma med, nu när någon tagit sig tid och skrivit till mig.

Det jag gör är att fortsätta att skriva, fast det är jobbigt, töja lite i taget på vad som är bekvämt.

Så ökar antalet saker jag inte tycker är jobbiga att göra.

Min värld krymper inte utan växer. :)

Kram, Maya

Jo, jag tycker det är jobbigt då folk svarar också, väntar ofta länge med att läsa det, för att jag fått ångest för att jag ens skrev från första början.

Man får ångest av allt helt enkelt! haha.

Japp, så är det knasigt nog! hehe

Jo då, jag känner igen mig.

Mitt tips är att våga ifrågasätta dina känslor och fundera över dem. Vad är det du egentligen känner och varför?

Vad innebär det att få svarar på dina inlägg, tex? Är det en stor konspiration bakom hela sajten där alla gaddat ihop sig och bestämt sig för att frysa dig ute?  Eller är det helt enkelt så, som någon annan skrev, att alla är olika och allt intresserar inte alla - jag läser mycket men orkar inte svara på allt, fast det betyder ju inte att jag inte gillar det jag läst, till exempel. Och innebär få svar egentligen någon kritik mot dig som person? Att du skulle vara tråkig/dum/ha konstiga åsikter osv? Näää.

Samma sak det här med att få svar där folk inte fattar vad man skrivit, undrar något eller ifrågasätter det man skrivit - det är ju heller ingen kritik. Det här är internet och även om man använder tusen smileys så är det ibland svårt att förstå andra och ibland så är man helt enkelt inte på samma nivå. Det är inte heller någon kritik mot dig som person.

Social fobi (i de flesta varianter, antar jag) gör oss oerhört självfokuserade, vi är mästare på att (över)analysera oss själva och vårt agerande och också på att döma oss själva mycket, mycket hårdare än andra människor gör. Öva dig i just det du håller på med, var aktiv på iFokus, skriv massor osv. Med tiden så blir man faktiskt avtrubbad, för om man utsätter sig för det man tycker är jobbigt så inser hjärnan till sist att ok, världen går inte under om jag får kritik, det är bara att skratta lite åt det hela och gå vidare.

Kramar till dig!

#0 Jo jag känner igen mig i det du skriver. Rädd för att ingen skall svara i mina trådar. Vågar inte svara någon annan tråd heller för jag är rädd att jag skriver fel. Ingen jag känner heller för andra verkar ju känna dom andra redan.

ja, alla här verkar känna varandra redan. fast logiskt så måste man ju skria mycket för att lära känna alla, man gör det ju inte av att vara tyst…åh ologiska psykiska problem!

Håller med dig. Jag är jättefeg att skriva på olika forum därför får jag ingen kontakt med andra heller.

#16 Jag ska medge att jag känner HannaM, vi umgås privat. Jag känner ju även igen en del nick för att man sett dem både här och på andra sajter på iFokus, jag hänger ju ändå på iFokus i stort sätt varje dag så konstigt vore väl annat men det är långt ifrån alla jag känner till av de jag skriver till! Jag tror och tycker själv att det kan se ut som att de flesta känner varandra men det tror jag beror mest på att det finns en så fin stämning här inne. Det kanske kan verka skrämmande när man är ny, men vågar du bara delta kommer du känna av det med :)

Jag känner inte en kotte. ;-) Eller jo, jag känner till en annan tjej som jag träffat på ett annat forum, men som jag aldrig sett i verkligheten. Säger som #18, det är skön stämning här och det kanske är lätt då att få intrycket att "alla känner alla".