jag vet inte men jag antar att det blir samtal..snälla försök tänka på något du vill göra, asså någon livsdröm eller något, jag lever tack vare drömmen om ett framtida liv på landet eller utomlands.. hoppas verkligen att du blir bättre, det är så hemskt

Jag vet inte helelr vad som komemr hända men jag känenr igen situationene att alldrig få riktig hjälp och att fundera perjodvis på om varför jag fortstätter.

Vad som får mig att fortsätta är saker som att ha djur, tnaken på att få djur i framtiden, tänka på vad jag gått igneom och att jag är stark, tanken på resa, länktan efter barn och familj, intressen allmänt osm plantering, bra böcker, filmer.

Tänkte bar att du ska föröka komma på massor med bra minnen och drömmar. Skriv gäna ner dom eller täckna kännslan.

Hoppas att det löser sig. Hatar att höra att fler har det så svårt med vård.

Det beror lite på hur konkreta planer man har och vilken typ av kontakt man har med vården sedan innan. Om man kommer in som okänd för psykiatrin och säger att man tänker ta livet av sig och har någon typ av tanke på hur man ska göra blir man inlagd.

Är det däremt så att man har en kontakt med psykiatrin och pratar lite vagt om att det är rätt kasst att leva men inte riktigt har tänkt på hur eller när något eventuellt skulle göras så brukar man inte bli inlagd.

Det är läkaren man träffar som gör bedömningen och anser han eller hon att det finns en risk att man tar livet av sig ska man bli inlagd.

Kan vara skönt att bli inlagd några dagar, där finns ordentlig hjälp om man är i en svår kris, så helt negativt är det inte.