Usch vad tråkigt! Men om du har tur kanske du kan ha djur snart igen? Har du varit mycket allergisk mot dom nu?

Jättekram får du i alla fall.

Tack Hanna!

Jag vet inte exakt vad som orsakat mina konstiga ögonproblem som blivit allt sämre och sämre, men mest märkbara då jag haft linser under dagen. Inga fel på varken linserna eller vätskan enligt min ögonläkare, så alltså en mer eller mindre allergisk reaktion sa han.

Eftersom jag även har pollenallergi så tänkte jag att det kanske är därför, men det började i Maj månad i år och pågår ännu, vilket inte riktigt stämmer överens med pollenperioderna :(

Har jag utan linserna är det okej i ögonen, rinner mest då och då.

Men konstigaste är att jag vet inte vilket som orsakat det, så därför måste jag börja om från början - inga djur :'(

Efter omplaceringen med dubbelmanade lejonhanen så har det blivit allt sällan problem med skavandet, trots linserna, men de finns ändå kvar :(

Hoppas verkligen på att min remiss till allergimottagningen för pricktest kommer hem här i morgon, så jag iaf kan utgå ifrån ett datum.. så olidligt att vänta ovetandes :(

Låter inte så vidare värst kul det där nej. Jag håller tummarna för att du kommer tåla något eller några djur så du kan skaffa en liten vän igen.

Jag vill bara skriva att jag vet precis hur du har det. För några månader sen fick jag veta att jag är allergisk mot katt, jag hade då två styckna.. Och eftersom jag antagligen gått med min allergi allt för länge så har jag också utvecklat astma eller hur man ska säga. Det var fruktansvärt jobbigt och frustrerande att få veta det så jag vet precis vad du går igenom.

Jag har inte kvar mina katter nu och även om det är jäklit ensamt ibland så måste jag säga att jag har vant mig. Det är inte bra men i alla fall bättre.

Jag har haft katt bokstavligen talat hela mitt liv och att behöva förändra hela min livssituation har varit väldigt påfrestande. Jag älskar dock djur och är än så länge inte allergisk mot något annat än just katt (livets ironi) så till sommaren funderar jag på att skaffa hund.

Jag antar att det jag vill ha sagt är att även om det känns skit just nu så fixar det sig, på nåt sätt. Livet hittar andra vägar åt dig och det blir nog inte så tokigt det heller.

Även om jag vet att det inte betyder ett skit att höra nåt sånt när man mår som du gör nu men jag hoppas att det fixar sig för dig, verkligen.

#4 Tack för omtanken!

Beklagar verkligen! Jag är ju rädd också att mina eksem/hudsjukdom/allergirisker går över till astma, så därför jag måste fixa hela lägenheten och börja om på nytt.

From i morgon ska sambon och jag städa ur hela lägenheten, även köpa garderob ny så man får ordning på allt.

Sedan ska jag testa att bo här hemma utan djur alls ett tag, sakta försöka ta tillbaks min kise som nu är hos släkten och se hur det går.

För helst av allt vill jag ju även ha ett "smådjur" då jag trivts så bra med att sköta om något extra djur mer än en katt, min honkatt är så självständig :\

Jag förstår din oro men vill bara säga att även om du har allergi och kanske till och med utvecklar astma så stannar inte livet upp bara för det, det var nämligen så som jag kände när jag fick min "dom". När jag blev allergisk och skulle omplacera mina katter så fick jag det här svaret i en annan tråd;

Jag förstår att det är jobbigt att få allergi, har själv haft svår kattallergi (även för övriga pälsdjur). Har du provat några mediciner? Din läkare kan hjälpa dig med det du behöver.

Jag kan berätta att jag under hela mitt vuxna liv avstod från att skaffa katt just pga av min svåra kattallergi och allergiskt utlöst astma. Men så hittade jag min underbara Alice ute, och behöll henne. Då hjälpte min läkare mig med medciner så att jag klarade att hålla symtomen i schack. Senare valde jag att behandla mig med Bioresonansterapi som är en alternativ behandling, och har sedan dess kunnat sluta med alla allergimediciner. (Astma har jag ändå, så det medicinerar jag mot). Det finns även de som genom att ändra sin kost blivit symtomfria. Jag har idag tre katter utan några som helst problem.

Det är också så att inom en ganska kort framtid på några år så kommer det att finnas ett botemedel mot allergi på marknaden. Så om du kunde hitta strategier att stå ut, så kanske det kan ge dig hopp och motivation.

Men jag har full respekt för dig om du väljer att omplacera din katt, du vet själv bäst hur mycket du står ut med.

Jag valde i slutändan att placera om katterna trots allt på grund av lite andra orsaker också men som svaret jag fick säger, det finns lösningar. Och helt ärligt så är det inte så jätte hemskt att ha allergin och astman. Fast jag vet att jag inte borde så kelar jag fortfarande med varenda katt jag träffar. Visst, jag får symptom och jag mår väl inte allt för tipp topp men det är smällar jag får ta för stunden och jag har fått väldigt bra mediciner som hjälper mig när de stunderna kommer.

Så, min slutpoäng är; have faith. =)

#6 Så bra skrivet !:)

Ja, försöker tänka på att jag tillslut kommer fram till någon lösning, att jag iaf kan ha en djursort till här hemma att ta hand om, förutom min underbara honkatt på 3 år.

Ska bli skönt att få sanera hela lägenheten och se hur mina ögon blir och eksemen/hudsjukdomen.

Men har märkt att mest blossas eksemen upp vid värme/duscha, extrem kyla eller om jag ätit något med E ämnen i, så försöker undvika, men inte lätt när det kan komma när som :(

Djuren är mitt allt. Har panikångest med agorafobi sedan 8 år tillbaks och det är tack vare djuren som gjort mig sysselsatt här hemma och fått mig orka med dagen utan att bryta ihop.

Gruppterapin hjälper till och från också, det går sakta framåt.

jag känner ett antal människor som lever med djur trots allergier. Så länge allergin inte blir värre av det och kan kontrolleras med tillexempel ögondroppar, salvor, allergimdeiciner och ett extra mått renlighet så finns det dom som väljer att stå ut.

Det kan ju vara sånna saker som att inte tillåta djuren i sovrummet så inte katter kan håra ner där. Kanske ha en utekanin. Det finns mycket man kan göra för att lindra allergier så jag håller tummar för att du kommer klara av att på något vis ha djur i framtiden.

#8 Åh ja! :) tack för uppmuntran!

Jag har utskrivna ögondroppar som hjälper, dock kan jag isf inte använda mina linser om jag ska ha djur hemma, som det verkat som hittills (om det inte enbart berodde på kaninen) och ha istället glasögon. Men hellre en glasögonorm, än utan djur - helt klart! :D

Eksemen har jag ändå hela tiden, året om, så det borde jag kunna hålla mer i shack nu efter saneringen av lägenheten, så allt hår och damm försvinner,

#7 När du skriver om dina eksem och när jag kollar på bilden du lagt upp i den andra tråden blir jag lite fundersam. Jag lider nämligen själv av något som heter urticaria, vanligen benämt som nässelutslag. Jag har den kroniska sorten och har haft det nu i 5 år i runda slängar, håller inte riktigt räkningen. Här är lite länkar som du kan kolla på och se om det är något du känner igen. [länk] [länk] För min del vet jag/man inte vad det beror på, kattallergin uppkom som jag skrivit tidigare ganska nyligen och jag har innan det enbart haft nässelutslagen, även om det räcker så det blir över.

Nu i efterhand har de som vet nåt sagt att mina nässelutslag kan ha berott på att jag alltid varit lite allergisk men att allergin bröt ut ordentligt när jag skaffade en till katt här hemma. Vad vet jag. Som det är nu, inga katter och en sanerad lägenhet, så får jag fortfarande utslag ibland men det funkar med medicinerna jag tar.

#10 Onej, sådana där utslag är det inte :) det är atopiska, har kollat efter massa fakta om sjukdomen och stämmer exakt in på det jag har :)

Ja, läkaren tänkte också på mina atopiska eksem kombinerat med att jag skaffade långhårig kanin i Maj månad + fick en hamsterkull långhåriga här hemma, vilket kan ha gjort så att någon slas allergisk reaktion i mina ögon bröts ut, då jag tidigare aldrig haft problem med mina linser och haft i övee 1 år dem.

Ett foto till på min arm när jag hade massa utslag :(

Just nu är det lugnt, utslagen är mer tillbakadragna och syns bara som rodnader på huden.

I pannan är det fortfarande kvar, så fick sätta luggen i sidobena :\ jobbigaste är med salvorna att man får så mycket finnas, de är så pass veta :(

#11 Okej, där ser man bättre att du inte har likadana utslag som jag har. Men från en frustrerad till en annan, jag vet hur du har det. =P Hoppas allting löser sig!

#12 Hehe :D tack och lycka till själv med dina! :)