vad är Seroquel för något?

Jag läste på fass att det var ett antipsykotiskt medicin för dom som har schizofreni,bipolär och för mig då som är nedstämd och har ångest och där sinnesstämningen svänger.

Jag har varken psykoser eller är schizofren bipolär kan jag inte tala för..men Borderlin har jag och där svänger det i sinnesstämningen och eftrsom jag nu har provat dom mesta antidepressiva och inget biter så sätter dom in denna medicin.

Den är visst ganska ny på marknaden också tyckte jag att jag läste.

Det är ingen annan som har provat den?

#2 Tack för info,tänkte att det nog var något nytt eftersom jag inte har hört det namnet förr.

Hoppas att den hjälper dej då och inte har en massa jobbiga biverkningar.

Tack! Ja lite biverkningar kan jag stå ut med men jag vill gärna att det finns någon medicin som tar en uppåt ifrån det hålet man hamnat i..

hoppas det går bra för dig ialla fall

Jag har ätit seroquel en längre tid och tillsammans med deprakine (valproat) och Lamictal så fungerar det för mig och mitt mående och humörsvängningar är stabila. Jag har haft diagnosen Borderline, men uppfyller inte längre kriterierna för det, efter flera års helvete.

Tack! Svava,det hoppas jag med

Gnici,vad skönt att du inte längr uppfyller kriterierna för Borderline,det kankse finns ett hopp om att slippa helvetet då..har du gått i DBT och fått din hjälp där?

Varma kramar

Eva

Hej Eva!

Nej, man är inte dömd att få leva med Borderline för resten av livet - många slipper det helt.

Däremot är jag förmodligen dömd att äta mediciner, kanske hela livet. Men det kan jag ju leva med bara jag får må någorlunda bra.

Jag är sjukpensionär på obestämd framtid. Fruktansvärt stresskänslig, svårt med koncentration, minnet är dåligt, en del hurmörsvänningar mm.

Jag har inte gått i DBT, för det finns inte här där jag bor, men jag går i KBT, har tät kontakt med öppenvård, samt slutenvården vid behov (för "återfall" och "djupa svackor" får jag fortfarande)

Kram på dig

Jag kombinerar också Seroqel med valporate (Ergenyl) och det fungerar faktiskt bättre än vad antidepressiva medel av alla de slag någonsin gjort.

Det enda biverkan jag känner av är lite nästäppa, men om jag får välja mellan nästäppa och ångest är valet inte svårt..

Blev orolig nu ikväll när jag skulle ta medicinen för jag läste om alla biverkningar,någon sällsynt om död eller vad det nu stod.nu har jag iaf tagit tabletten för 1 timme sen men känner lite panik nu på hur det kommer o bli under dagen imorgon,om jag kommer o vara helt väck om jag vaknar alls av alarmet osv.

Gnici: det låter som mig: jag är väldigt stresskänslig också och det behövs int mycket till förräns jag ligger ner fter n stress period som pågått för länge tex.,samma här med koncentrationen,minnesstörningar och humörsvängningar.

Tycker du att du blev hjälpt av KBT,jag har precis bett o att få hjälp md min Borderline problematik och hitta "verktyg" att ta till så det är inte är sån ständig kaos jämnt tex.

Men du ger ju mig hopp iaf.

Ewrekaw: Ja precis hellre lite biverkningar egentligen än att må dåligt med ångest och diverse problem.

Kram Eva

Hej Eva!

Ja man blir livrädd om man läser alla biverkningar som står i bipacksedeln. Därför brukar jag aldrig göra detNä skämt och sido, forskare och professorer är ju "tvugna" att skriva ner ALLT som någonsin har förekommit. Men de flesta biverkningar är så ovanliga att de inte räknas i praktiken. En del biverkningar kan dock förekomma i början när man börjar med en ny medicin, men de är övergående…..Så var inte orolig.

Jag har gått snart 2 år i KBT och det har hjälpt mig mycket. Som min terapeut sade till mig för ett tag sedan: "Du är inte samma människa nu, som när du kom till mig första gången" Jag blev sjuk i djupa depresioner för 10 år sedan, destruktivitet med flera självmordsförsök och hot, kaos och humörsväningningar. Tillslut gjordes en ordentlig utredning som visade på Borderline. Jag har gått i terapi förut också, men det är först nu med KBT:n som bitarna börjar att falla på plats och kaoset börjar att bli begripligt för det mesta. Men som sagt jag har fortfarande mina svackor. MEN jag börjar att få insikter om hur jag borde agera och tänka men kan inte använda mig av dem, men som terapeuten sa: " Så småningom kommer du att kunna praktisera insikterna också"

Men utan KBT:n skulle jag inte ha kommit så här långt som jag har idag, utan jag hade slutat i bårhuset.

Så kämpa vidare med att få gå i KBT - det finns hopp och du har rätt till hjälp.

Kram

Hej igen!

Måste fråga er som äter Seroquel…när ni började med den var ni halvt medvetslösa som jag kände mig i Torsdags när jag tog första tabletten? Har inte tagit någon mer för jag fick panik efter 1 timme då jag kände att jag börja o bli trött sen escalerade det till det värre..jag var i min egen kropp men ändå inte..Huga..hemska upplevelse..därför undrar jag hur ni reagerade på eran första dos..Sen var jag helt väck i 2 dagar därefter..Nu har jag ingen medicin alls i kroppen o jag känner att det barkar åt skogen det här..ska ringa upp psykiatirn till morgonen o ifråga sätta detta.

Kram och godnatt om ni inte redan sover.

ER

Hej Eva!

Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag svarade på medicinen när jag började med den, men jag vet att, trötthet, hög puls och oro är en biverkning som kan kännas när man börjar. Men det går över och du ska absolut inte sluta ta medicinen bara för att det känns hemskt, utan fortsätt som planerat. Jag vet att det är jobbigt, men stå ut, för det hjälper säkert i längden.