Jag är anorektiker. Har vart det sedan 12-årsåldern. Men ärligt talat så fattar ingen någonting. 

Det finns nog inget riktigt enkelt svar till varför människor drabbas av anorexi utan det är mer från person till person. Men jag har hört att det kan bero på en helt snedvriden självuppfattning, sömnsvårigheter och depression. Vissa anser att de flesta anorektiker tillhör en viss "typ" av människor, alltså de som alltid lytt sina föräldrar, varit duktiga i skolan, inte hamnat i trubbel och så vidare. När de sedan når upp till tonåren så förlorar de verklighetsuppfattningen och upplever att det enda återstående som de kan kontrollera är vad de äter och hur mycket de väger. De ser "den perfekta kroppen" som vägen till lyckan.

Och jag kan väl knappast säga att jag inte är så, för det är jag.

man är den man är. sen måste vi försöka göra något bra av oss. inte för någon annan än för oss själva.

Jag mår så j#*la skit, men jag vill hitta några fina glade minnen att ta med mig.

Att få skriva av mig en del här har hjälpt mig. Man får lov att må skit

Jag håller med. Det är som om folk förväntar sig att man ska vara glad och le hela tiden. Det ska vara tillåtet att vara ledsen.

Jag har äs (varken anorektiker eller bullemi utan just äs).Har typ lite av båda delarna. Jag har haft det i hela mitt liv då det inte var någon ordning med mat hemma utan det var "ät när du vill, vad du vill, och hur du vill- men snälla ät helst inget alls då det blir billigast så). Så jag fick aldrig lära mej något om matlagning, hur man ska äta eller vad man ska äta. Så där av fick jag min äs redan so mycket liten och mer eller mindre i hela mitt liv. Visst nu håller jag på och lär mej allt och ska träffa en dietist ibörja av feb så jag kan få den kunskap som de flesta får med sej från början.

#4 Jag förstår inte riktigt vad det innebär att ha äs. Kan du förklara det?

#5 Att jag har lite av både anorexi och bulemi. Vissa fall äter jag inget alls och när jag väl sen äer efter att inte velat få i mej något så är jag så hungrig att jag hetsäter. Jag har ingen läkar diagnos, men det jag har läst om både delarna så vet jag att jag inte kan sättas under något av det utan jag är under "gruppen" som har äs. Där med lite av båda delarna. Vet ej ekast hur jag ska förklara det nu när jag ej känner av det utan försöker äta. Lättare att förklara när jag väl hamnar där om jag säger så. Visst jag har det ju hela tiden, men just nu känner jag ej vad det hela.

#6 Uppfattat.

#6 wow det är ju jag… blandar perioder där jag inte äter med andra perioder där jag äter.. mår dåligt av att äta men kan inte låta bli och när jag äter äter jag allt och mycket av det..

#8 Visst är det hemskt! Nu har jag klarat mej bra en tid (och har vräkt i mej tårta utan problem sen i torsdags em när jag fyllde). Men visst, maten har ej varit bra sen några veckor tillbaka och inte alls enligt tidsshemat som jag ska göra. Det funkar bara inte längre även om det då var jätte bra och jag var jätte glad för att jag hela tiden gick upp i vikt, men nu funkar det inte med att äta som det var sagt, tyvärr! :(

    Blev inlagd för Anorexi när jag var 11 år, då va jag runt 1.6x nått och vägde 41kg upplevelsen och hur dom valde att behandla än var de värsta jag var med om, när man väl gick upp i vikt av medc. så fick ju de sina konsekvenser enligt mig och de tog mig alla år tills nu för att ha och hålla den vikt man har nu. är nu ca 1.80m lång och väger 58kg läkarna vill få upp mig till 65kg men själv vet man att de aldrig kommer ske, pga anorexin så fick jag svagare skellete och en hel del andra kroppsliga prob. som tär på mig idag från perioder till perioder.

Idag äter jag, dock väldigt strikt med vad, och hur ofta och går i dagsläget efter speciellt kostschema med vitamintillskott och annan skit som de är enligt mig.

Jag har ätstörning och inne på bup en gång i veckan men varje gång jag är där så får jag mer och mer tankar på hur jag ska gå ner i vikt, varje gång jag äter så sväller magen upp och det känns som om jag ska spy även om det inte typ var lite sallad, jag vill typ gå ner till 30 men det går inte, jag vill värkligen inte se ut som jag gör jag har redan gått ner 10 kilo men jag vill gå ner mer jag är 1.57 och väger 45 kilo. Vill sluta äta vill bara dricka vatten :(  kan någon hjälpa mej??

Jag tycker att det är många anorektiker som har ångest..

Mmm, men asså hon som jag går hos vill typ inte prata om anorexia hon pratar typ bara om hur mycket man borde äta och andra gången jag var där fick jag veta att jag åt minde än en 1 åring.

#12 de är många som har ångest, speciellt om dom går upp i vikt eller av andra orsaker, vet själv hur det var när de va som värst. nu vill jag inte gå ner längre, men har en max vikt som jag ej låter mig själv gå över och när jag närmar mig den vikten så får jag ångest….

#11 Om du vill prata med någon om det så kan du alltid Pm:a mig om du känner för det, har själv fått mycket hjälp genom att prata med folk som vet vad jag går igenom med mina olika problem, dels pga mina ätstörningar. Jag har åkt in och ut från Anorexi och bullemie mottagningen sedan ja va 11 år och är där fortfarande med gämna mellan rum, och hade exakt de bekymmer som du har nu när du vill sluta äta helt och bara leva på vatten, jag ville dock inte få i mig något över huvudtaget vilket gjorde att jag blev uttorkad och även fick stora problem som jag måste leva med nu i efterhand, och dessa problem drabbar mitt liv så mycket att om ja kunde backa så hade jag gjort det, för de är inte värt att lida resten av sitt liv i en så tidig ålder.
Tänk på det! Finns här iallafall

#4 Kallas ätstörning UNS . inte "Äs" . Äs står för ätstörning i sig. Uns för ätstörning utan specifikation.