Dom jag tycker behöver veta vet. Andra inte.

IRL så är det 2 människor som vet, min man och en till.
Från online är de en handfull som läser via bloggen (ej den i signaturen) men en som jag kan prata med lite om de ibland

Mina föräldrar, min bror och hans familj och mitt x och mina kompisar Ines och Maria vet vilka som är mina psykiska problem.

Det har kommit fram eftersom, först fick min familj veta det, sen mitt x och mina kompisar Ines och Maria.

Jag tror inte riktigt min familj förstår hur det är, eller kanske min brors fru för hon har själv haft ångest när hon var yngre. Och min kompis Maria förstår, för hon har själv panikångest och lite social fobi. Min vän Ines har jag berätta det för eftersom.  

Men min kompis Emma vet ej det (hon är en ganska ny kompis), så jag kommer få lite svårt i morgon att förklara för henne vaför jag känner mig orolig för att boka en stuga på Gotland.

Med Vänlig Hälsning / Ambrosia

Är inte så många alls som vet något. Och det är så jag vill ha det. De väldigt få IRL som vet något, och de som vet något, vet långt ifrån allt, och har listat ut mycket själva.

De som jag träffar i släkten vet om på ett ungefär hur jag mår. De har ju märkt att jag är sjukskriven. Sen vet vissa mer och vissa mindre. Det är olika hur mycket jag berättar och hur mycket personen ifråga faktiskt vill veta hur jag mår.

Mina två bästa kompisar vet i stort sett det mesta om hur jag mår med. De var flitiga telefonringare när jag låg inne sisst. Är så glad att jag har dem!

Dom flesta i min närhet vet och jag är själv väldigt öppen med mina problem. För mig underlättar det mycket. Men det är klart, träffar jag en vilt främmande människa så är det inte det första jag berättar.

Glömde skriva att jag tycker att det underlättar att folk vet om att jag ibland inte mår bra. Då gör det inget om man är extra tyst någon gång eller går hem tidigare när man träffas… eller ibland inte orkar träffas alls.

Min familj vet om hur jag mår, min sambo också. Sedan vet väl vännerna om en del utav det. Försöker förklara lite i alla fall till de jag anser närmast.

När jag var yngre och inte mådde bra var det många som visste det mest pga av skolgång och sånt men nu de senaste åren har jag mer satt upp en ridå av att det är inte så farligt. det är bara min sambo som vet hur det egentligen är.

Min familj, släkt och vänner vet om min sjukdom.

Där emot vet de inte hur jag verkligen mår för det håller jag för mig själv, med några få undantag!

Har pa sista tiden valt att beratta for mamma, pappa och pojkvannen (han visste visserligen redan, men aldrig nagot konkret. Har hallt uppe en valdigt solid fasad). Folk som laser min blogg ar medvetna om mina problem ocksa.

Min sambo är en av många som vet, önskar att jag inte sagt vissa saker till vissa

De nära vännerna och närmsta i familjen vet, men i skiftande grad.

#12 Men dock att dom flesta är nära vänner som läckt ut :S

De flesta vet väl att jag mår rätt dåligt, ganska tydligt iom att jag inte orkat med skolan och så..