Jag har haft ett oändligt stort innehåll av att få klara allt själv i mitt liv enda sen jag var liten. Min mamma fick ms och min pappa var alkolist. Jag har haft lika många vänner som mina 10 fingrar och idag kan jag bara umgås med min pojkvän. Jag mår bra ute bland folk inget fel. Men så fort jag skall träffa någon på tur man hand så stänger jag in mig på toaletten eller gömmer mig i sovrummet. De enda som kommit mig nära är alla män som kommit och gått. Jag kommer inte ihåg saker jag heller inte vill göra. Jag har fått ångest av alla räkningar och därför låtit dem ligga och har nu kronofogden på mig. Jag har kanske någonstans att bo i sommar men sen så finns det inget mer och jag klarar inte allt. Jag får ångest för allt.

Jag har bott hos fosterfamilj och haft kontakt med socialen tidigare men fick man någon hjälp. Nej för när man väl sitter där i stolen så är man så sansad att ingenting syns och de tror inte ens på vad man säger.

Jag har på senaste tiden verkligen gått och tänkt på självmords tankar men då kommer minnet från förra gången jag försökte upp.

hur min syster ringer och verkligen skriker och gråter medan min storebror sitter i en stol bredvid helt rödgråten. Det är det enda som gör att jag håller mig ifrån det. Hade jag inte haft någon familj hade jag lätt kunnat försvinna. Men kan inte.

Jag har till och med börja glömma att jag ska äta till jag har så stora hunger smärtor och då försöker jag få tag på något att äta. och blir utslängd nu sista maj.

Jag vet inte . jag orkar inte gå till något jävla sjukhus för är så rädd att jag inte får någon hjälp. Och dessutom har jag räkning därifrån. som jag inte betalat.

Och glömt hur man gör för att ändra adress och skriva sig i göteborg. för kan inte skriva mig på min killes adress för han bor i en lägenhet hans behandlingshem har. vart tar min post vägen då?

Fick be om en skriftlig redogörelse för hur jag gör om jag ska gå och sola solarium av mitt ex.

Vad ska jag göra om jag nu är så rädd. Jag vill helst maila för vill inte försöka hitta dit. jag mår dålligt.

maila gärna om ni har lust. skymningsaga@live.se