min pappa vägrar acceptera min diagnos
jag har fått diagnos på ADHD ganska nyligen. min mamma är väldigt förstående med detta. jag har också fått medicinering (concerta) för det. min pappa som bor i en annan stad har dock lite svårare med det. även med alla andra psykiska "problem" jag har. han förstår inte riktigt hur illa ställt mitt mående är. han har svårt att acceptera att jag behöver tydlig information om vad som ska hända, och att jag reagerar annorlunda än andra på vissa saker. bla att jag kan verka dryg när jag pratar fast jag inte ens vet om de själv. istället för att prata med mig om det så börjar han skrika o gorma. dessutom så skämtar han om min diagnos och att jag skyller allt på min ADHD. men jag kan ju inte förklara mitt annorlunda sätt på annat vis? dessutom så säger han bla att många får diagnosen ADHD fast dom egentligen inte har de o massa annat. och har en nedlåtande syn på mina medecineringar, på bup, socialen osv. han litar inte på andra människor alls. men det jag försöker komma fram till är, hur ska jag få min pappa att förstå mina problem och sluta behandla mig som en "människa som mår bra utan problem"? han verkar tro att jag hittar på alla mina problem!
Prata med honom tydligt, eventuellt skriv ett brev/mejl till honom, det är du som måste kommunicera med honom om hur just du känner. Att ha en diagnos betyder inte att man är korkad på något sätt, du måste få honom att förstå vad dina svagheter och styrkor är. Kan du inte prata med honom själv kan du säkert få hjälp.
Jag har själv en pappa som inte förstår mig, han argumenterar om att "när jag var i din ålder" blablabla, tack, men jag är inte du! Det man säger verkar gå in genom ena örat och ut genom andra. Men försök att kommunicera, lugnt och sansat. Du måste även ha lite förståelse för att han är en människa, och kanske itne beter sig som man ska i alla lägen. Prata med honom!
Hoppas du och din pappa lär er förstå varandra bättre :) Kramar
Helena
![[aspie]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#0 Det verkar som om din pappa själv har ADHD. Du kanske har ärvt det från honom (80% ärftlighet)
Du är välkommen att kika in oss som förstår dina problem, hos bokstavsfolk.ifokus.se
KRAM
Prova att göra som #1 säger, annars får du försöka att vara hård och kräva din rätt att vara dig. Blir du ledsen så var ledsen och vill han veta varför så säg bara att du är ledsen för att du är det.
Lika så med allt annat, prova att inte säga att dina problem är för att du har ADHD utan säg att det är så för att du är du. Alla människor har brister, även de utan diagnos och klarar han inte att se det så banka in det i huvudet på honom.
Min farsa idiotförklarade mig för två år sedan ungefär när jag började få seriös hjälp, och skulle alltid vara övertydlig med allt. Men det är bara att säga "Jag vet redan det här", "Jag har redan räknat ut det själv" eller "Du har redan sagt det" så har han inget att tjafsa om.
But there's no sense crying over every mistake.
You just keep on trying till you run out of cake.
Starta ny diskussion