usch, dom dagarna är inte kul, hoppas det lägger sig lite och att morgondagen blir bättre

ta hand om dig

Har inte sovit en vettig natt på - vet inte när… Imorse blev jag väckt av min chef, hade sovit över två timmar… Så död att jag inte hörde väckarklockan…

Fet ågren, skulle ha samtal med viktiga personer, hann inte äta frukost, for med håret på ände. Trampade i mig både Stesolid och Atarax…

#JeppJepp

Vi är nog många här som har sådana dagar om det nu kan vara till någon tröst..jag förstår dig när du säger att du inte kan..jag har såna dagar jag också,det krävs en hel arme för att få ut mig genom dörren då.

Kram på dig

Eva

Det tröstar alltid lite att veta att man inte är ensam.

Jag kom ut iaf, tog nästan två timmar men det gick!

Det låter verkligen inte kul…=( Jag förstår dig…ungefär så här känner jag med för tillfället..det är inte kul. kramar

Inte kul alls, men det gick som tur var.
Är man så illa tvungen är det svårt att låta bli..

#6 Duktigt av dig att ta dig ut till slut i alla fall! Det spelar ingen roll att det tog två timmar till att göra  det - Du gjorde det! Mycket bra gjort av dig i det dåliga tillståndet. Jag vet hur det är! Sträck på dig!

#7 Precis! Borde vi inte alla vara jättestolta över oss själva… Att vi trots allt ändå fixar det!!!

Nu slår vi oss för bröstet och säger Gud va vi är bra!!!

De som inte upplevt det vi gör - de struntar vi i - de fattar inte vilken prestation våra emellanåt ynkliga göranden faktiskt i realiteten är…

uuh… hua.. sånna dagar är verkligen helmska… det känns som om man aldrig mer kommer att gå ur sängen!

men ja.. det är otroligt bra gjort när man faktiskt gör det ändå! det är såå svårt..

När jag hade sånna där dagar förr… det var då jag verkligen märkte hur mycket samtalsterapin hjälpte mig. Jag var en helt annan människa som kom hem än den som gick dit… enorma skillnader!