Inga erfarenheter av det men det låter som du behöver hitta ett sätt att hantera dina känslor. Som du säger hade du förut ett verktyg, om än destruktivt. Nu har du inget och sitter därför med alla känslorna och vet inte vad du ska göra med dom (förstår jag rätt?). Kanske någon terapiform? KBT eller något kan vara ett alternativ? Eller om du själv kan komma på något som kan ge samma eller liknande effekt?

Mmm jag har nu ringt vårdcentralen för att få en remiss till någon form av Psyk.

Det jag har fått tips om är promenader eller att skriva/teckna av sig. Men när man är riktigt nere orkar man liksom inte ta sig för någonting. Det är väldigt tungt just nu, och jag tror att det skulle hjälpa att ha någon att prata med. Försöker aktivera mig så gott jag kan, så att jag slipper tänka så mycket.

Nej det är svårt att ta sig för saker. Fruktansvärt svårt ibland. Någon form av tankeknep eller tankeövning kanske? Då behöver man i alla fall inte ta sgig någonstans..

Hoppas du får en vettig kontakt med psykiatrin så du kan få hjälp uppp ur ångesträsket.

#0 Det gäller att hitta konstruktiva sätt att hantera sin ångest på, istället för dina tidigare destruktiva…

Vet inte vad som skulle passa just dig. Vi är alla så olika. All form av sysselsättning som avleder tankarna är bra. Själv ägnar jag mig åt yoga och meditation. Korsord, stickning… Långa promenader, medveten närvaro…

Men jag har också en kurator jag träffar regelbundet. Tror aldrig jag tänker sluta med det eller anse mig för frisk… Behöver knuffas i rätt riktning emellanåt, få goda råd, prata av sig och få hjälp att lägga upp bra strategier att hantera sitt liv med…

Ja du, När man är så riktigt nere så finns det nog bara en sak att göra. Lägga sig ner och bida tiden. Alla dessa positiva saker får man göra och öva på när det är lite bättre eller innan det blir för jobbigt. Men när det är som värst är det precis som du säjer att man inte orkar ta sig för något.

Jag tror att man inte orkar det utav den enkla anledningen att man inte ska göra det. Man behöver vila (inte för att det blir mycket vilat). Men desto mer du mediterar eller använder dig av mindfullness desto lättare kommer det att bli. Som evrekaw säjer. Du får hitta det som passar dig.

Bida tiden min vän, det blir lättare mellan varven;)

Tack alla, för era råd och tips. =)

Jag kämpar på, allt är så mycket svårare när man är arbetslös och är ensam hemma hela dagarna. Det är lättare när man är med människor och slipper tänka.

Jag ser fram emot att träffa en terapeut, jag hoppas jag kan ta mig igenom det här.