KBT i stället för antidepressiva?
Jag skall börja med KBT i stället för medicin. Någon som har provat?
Aldrig testat KBT, men hört mycket gott om det. Hoppas det funkar för dig =)
Paulina

Inte heller provatkbt men jag tror att det kan fungera alldeles utmärkt bara du är motiverad och har ett bra stöd.
Jag har gjort väldigt mycket KBT med mig själv, de är verkligen jättebra! Jag har kombinerat det med medicinering och har fått fantastiska resultat.
Ska säga också att det finns otroligt många bra böcker inom KBT!
Jag gick i KBT i ca 1 år och det funkade inget vidare på mig (fobisk personlighetsstörning). Hade riktigt svårt att göra övningarna jag fick med mig hem.
Efter ca 3-4 år så märker jag att övningarna och redskapen jag fick med mig använder jag nu ändå. Kanske gjorde det nytta ändå.
Kan också tillägga att jag aldrig kommer att gå i KBT igen för det var oerhört jobbigt.
Tack för svaren. Jag är väldigt nyfiken. Nackdelen är att jag går här o väntar på tid. Mår ju inte speciellt bra av det. Hade jag nu fått starta med antidepressiva hade jag ju varit en bit på väg.
Min åsikt är den att man ska göra allt man kan själv innan man börjar medicinering. Medicinering är det sista utvägen.
Antidepressiva kan göra att man tar till sig terapin bättre, att man blir mer mottaglig. Medicinering kombinerat med terapi är inte helt ovanligt. I mitt fall rekomenderades det.
#8 Ja, men först och främst borde man ju testa terapin.. det kan ju vara så att det räcker.

#9 det beror på vilket läge man är i tror jag. Mår man såpass bra att man inte har problem (eller om det helt enkelt inte är en av dom sakerna man mår dåligt av) att ta sig till en bestämd tid och satsa på att försöka i terapin tycker jag det är kanon att börja där. Om man däremot har problem med att passa tider, få ork och energi att jobba med sig själv såpass mycket som behövs för att orka göra en förändring i tankesätt och handlingar så kan medicin och terapi kombinerat kanske vara den bästa lösningen. Ibland behövs medicinen för att höja upp hakan såpass mycket att man kan se möjligheterna med terapi och utnyttja dom.
Själv vägrar jag numera medicin eftersom det inte gett effekt för mig men jag vet att det finns många som fått den där hjälpen som gör att dom orkar börja ta tag i annat.
Hoppar in här eftersom jag såg att det skrevs om KBT.
Jag fick prova Antidepp för min PMS och att jag hade blivit utbränd och det skulle jag aldrig ha gjort.
Jag fick alla biverkningar som man kunde hitta o lite till, uppe på det en fruktansvärt ångest, som jag inte hade haft innan, jag var helt skräckslagen, fast jag åt den minsta dosen en flisa.
Jag fick avbryta hela behandlingen och läkaren hjälpte mig till Kurator i väntan på KBT för det var nog det enda som kulle hjälpa.
Värsta va nu att det var min ångest och skräckslagenheten som dominerade nu efter dessa tabletter inte grundproblemet.
Fick sluta mitt jobb, jag som alltid har varit utåtriktad människa blev innesittande i nästan 4 månader och gjorde det nödvändigaste.
Fick efter fem månaders väntetid komma till KBT och har gått nu en tid, det var som att livet vände, kom igång med mina aktiviteter, är gladare och utåtriktad, det mesta av ångesten är borta finns en liten rest kvar men jag tror att den kommer att försvinna.
Så KBT är värt att prova

Vad är KTB?
Paulina

Jag har precis börjat med KBT och jag ska ist sluta med medicin för att bli klarare i huvudet så att jag kan ta emot KBT..

jag förstår fortfarande inte vad KBT innebär? =/
#15
Det är som en självhjälp med hjälp av terapeuten, du ska utsätta dig för det du är rädd för och får ångest för istället för att vara kvar i invanda säkerhetsmönster som förvärrar din situation och att du ändrar ditt tankemönster
#15 Man koncentrerar sig på här och nu. Ens beteende och tankar i det problemet man har, eller ångest.
I vanlig psykodynamisk terapi så tror man ofta att problemen man har i dag, har underliggande, dolda saker som ligger till grund. Exempelvis ens saker som hänt i barndomen osv.
Min KBT terapeut försökte med mig komma underfund med mina tankar och beteenden i vissa givna situationer. Vad jag gjorde för att upprätthålla mina rädslor osv. Hur jag tänkte och vad jag kände, och kroppsliga reaktioner.
En övning jag minns var att när jag fikade med ett par andra människor så skulle jag tappa något på golvet, typ en gaffel. Och när jag gjorde det skulle jag se mig omkring och titta på dom andra. Iakttog dom mig? reagerade dom överhuvudtaget? Blev jag bedömd för att jag tappade något? Tyckte dom att jag var en dålig människa som inte kunde hålla i besticken? Är jag alldeles kass och inte värd deras vänskap nu? Osv..
Denna övning gick ut på att kolla om mina rädslor besannades. Om det var så som jag trodde i mitt huvud. Övningen skulle tjäna till att bevisa för mig själv att det jag tror är fel. Samt att lära om mig.

Tack för era svar. Nu har jag fått tummen ur… o förstår lite bättre iaf.
Jag håller på att slutar med min citalopram nu och har aldrig hört talas om någonting som heter KBT innan jag hamnade här.
Fungerar det här?
Mvh Em

Har aldrig ätit mediciner själv, utan bara kört med KBT. Det går framåt med stormsteg i alla fall :)
Va hjälp ä å fly om du ha töjje fel väg?

#19
Det skulle kännas helt klart jätte jobbigt för mig om jag skulle göra allt det som står i #17. Pinsamt!
Jag vet inte om jag skulle klara det. Finns detta i alla städer? Jag har verkligen aldrig hört talas om det.
Jag utövar KBT med mig själv, dagligen. Det har jag kämpat med i 3 år och det funkar. Annars hade allt bara varit ännu värre.Jag gör det för att få hjälp med mina problem och jag vill inte äta antideppresiva medel.

#21
Hur gör du det då med dig själv? Det låer ju bra iofs men det är ju klivet att våga göra det också.
Mvh