Nån som har nått råd?
Hej, har inte vart inne här vad jag kan minnas men har läst ibland,
Det är så att jag har en bror på snart 30 som mår dåligt som sjutton i psyket, Det har pågått i ca 5 år, hur mycket går i perioder, han är deprimerad, har ångerst, ibland panikångerst, alkoholproblem som en följd, han är självmordsbenägen, (försökt men misslyckats). svårt att dra allt på en gång,,, han blev kört till akutpsyk första gången för ca tre år sedan sen han fått nått anfall och slagit sönder inredning i lokal med järnrör och drog kniv när min andre bror försökte stoppa honom, de fick han te akutpsyk med våld, De gav han mediciner och skicka hem han,,,
han har legat i sitt hus periodvis i veckor och inte skött hundar elr katter, utan vatten, (gissa hur toan såg ut sen) stackars hundar,,, han vill inte leva,,,
under denna period så tog han sig i kragen och packade en resväska och åkte till psyket och bad om att få bli inlaggd för han ville inte mer, De vägrade ta emot honom, han åkte hem och mådde ännu sämre, den enda psykologkontakt han hadde då ett tag slutade,
emellanpåt super han och bär sig förjävligt åt, kör bil fuill, in i stenmurar, jag orkar inte tänka på hur han bär sig åt,,,,
han har inte tömt sin brevlåda på 4 år,,, gissa ekonomin, de räkningar som blett betalda är när jag tömt lådan , öppnat och haffat han en av de bättre dagarna,,,
dagarna är bättre ibland och sämre ibland,, han är världens snällaste och roligaste när han mår bra,
tillslut tvingades han sälja huset, i samma veve köpte jag ett hus i närheten,, dum elr snäll som jag var så lät jag han bli inneboende, messt för jag behövde nån att dela räkningar med,, jag vet, själviskt men så är det,,, och för hans hunds skull, ena hunden är avlivad, den andre är 10 år och värdens goaste,,, men detta går inte, gick rätt bra de första månaderna, sen blev han sämre ijen, börgade smygsupa,, misskötte jobbet, (vilkett jobb i raden han inte sköter?) Nu i helgen fick han en psykos,,, han gick och talade med folk som inte finns,,,, jag ringde på folk och vi hällde ut sprit vi hittade och körde han till akutpsyk,,,, då hadde psykosen släppt, vi ville ha han inlaggd, och han ville själv, han var villig att ta behandlingshem, men de vägrade ta emot han, gav han mer piller bara och tre tider till ett kartläggmningsteam, hallå 5 års sjukdom botas inte av en kartläggning! Läkarn vi träffade gav mig rådet att kassta ut han, ut utomhus så han bli hemlös för då får soc ta över sa han, de kan hjälpa mer men han måsste bli totalt utslagen först,, ingen hjälp så länge vi hjälper, men hallå , så kan man ju inte göra heller, han är ju sjuk,,, och vi har ett akutrum på 19 hemlösa i denna stan, då gav han mig rådet att kontakta soc och SEN kasta ut han,,, ,,, Nån som har nått råd att ge??? Jag orkar inte mer, mitt liv är ett helvete med,,, ska till soc i nässta vecka men jag kan dem, de gör ingenting så länge han inte bor på en parkbänk med söndersupen lever,,,
hoppas jag skriver på rätt forum men grundproblemet är att han har ångerst och depprission och inte vill leva,,,,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Har inte så mkt råd att komma med…men jag tycker det verkligen är tragiskt att han inte får hjälp när han behöver det? Fy vad jobbigt både för honom och dig…m.m
Jag skulle nog inte heller kunna med att kasta ut honom. Det är ju inte så att han inte vill ha hjälp, för det vill han ju…skillnad vore om han betedde sig så utan att vilja ha hjälp.
Ibland förstår jag mig inte på vården i huvud taget. Hemskt är det!
Hoppas det ordnar sig till det bästa…
________________________________________________________
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.
Albert Einstein
En psykisk sjuk kräver väldigt mycket av anhöriga och man känner sig ofta övergiven av all hjälp från myndigheter.
Men valet är tyvärr att fortsätter kämpa eller ha en död bror. Alldeles för många tar livet av sig.
Det gäller att ringa till alla och ber om hjälp. Får du ett nej, pratar med deras chef osv. Han måste få möjligheter att få medicin.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Önskar jag hade nåt vettigt att säga… Det är bara för hemskt hur samhället ser ut idag….
Tänker bara att… Om du inte orkar mer, om även du brakar ihop så är ju inte du någon hjälp för honom längre heller… Så… finns det ingen annan som kan hjälpa dig?
Får ibland en känsla av att soc utnyttjar snälla anhöriga… Suger sista droppen ur dem… Vem har hjärta att "slänga ut någon" mitt i smällkalla vintern? Är de inte kloka?!?
"There is nothing more despicable than respect based on fear."
#2 han har nån medicin men offtasr missköter han det,,
Jag var på socialens vuxenenhet i dag och bad om hjälp, rabblade i luckan en massa o börgade gråta, då fattade de att det var allvar och jag fick prata med en gruppledare på stört, Hon tyckte det var helt fel som vi blivit behandlade på akutpsyk, hon skulle ta upp oss på morronmötet och tilldela oss en handläggare som får vårt ärende och höra av sig i börgan på nässta vecka, hon var trevlig , hoppas den som får uppdraget är det med, och hoppas att de hjälper oss, men jag hoppas i allafall,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
#1 nä det är ju det, emellan ser jag ju den riktige bror jag har, snäll som sjuton, rolig trevlig,, och jag vill ha han tillbaka som han ska va, och han VILL ha hjälp ju,,,
#3 dessvärre har släkten tröttnat nu, jag bodde i stan innan och var inte berörd på detta viset, men hela släkten bor i samma by här och de har hållt upp han de sissta 5 åren, men de orkar inte mer, pappa vill inte heller leva mer pga min brors problem säger han,,,Har ringt vår mamma som vi inte vuxit upp med och brorsan känner henne knappt men hon kommer i morn över dan i allafall och ska prata med honom, tanken är ju god,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Det här med KBT-terapi kanske kan vara nåt?Jag vet inte så mycket om det själv men man måste komma på tiderna hos terapeuten och sen måste man göra mycket jobb själv. Det kanske kan gå då han har en friskare period eller om han är bra medicinerad.Medicinen dämpar ångesten men ångesten finns kvar under hela tiden.KBT-terapin tar itu med själva ångesten.
Det finns säkert mer information på nätet om KBT=kognitiv beteendeterapi
“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream.
#6 ja nått sånt skulle ev fungera, men han behöver nån som handgripligen ser till att han sköter tiderna, där är ett stort problem,, ska ta upp det med soc om de nu hör av sig om de kan ha nån som puschar och stöttar honom,
i dag har han vart rätt ok, medicinerna hjälper lite,, men när jag kl tre sa till han att gå ut med hunden som inte vart ute sen morgonen blev han tjurig och sa att han vägrar gå ut, då sa jag att han har lovat att sköta hunden annars får han inte bo kvar, då sa han att han ska sjuta hunden, det säger han för att han tror det biter bara för jag är glad i hunden, mamma pratade med han så han kom ner, jag sa att sjuter du hunden åker du ut ändå, hunden ska skötas elr omplaceras och avlivar man friska djur så vill ja inte ha med den personen att göra, tillskut komprimissade vi och han satte hunden i hundgården en stund i allafall, Jag hjälper han järna och är hundvakt om han vill i väg men jag kan inte ta ansvar helt, jag kan inte ha en hund i mitt liv på det viset,,
Detta med hunden är skitjobbigt,,, Han är en tio år gammal vallhund, bordercollie, jättesnäll, trogen, och han förstjänar en bra ålderdom, så länge min dotter och jag hjälper till går det väll nåtsånär men om han tvingas flytta måsste jag anmäla honom till djurskyddsinspektörn, att få han att omplacera honom verkar inte gå,
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Starta ny diskussion