Jag befinner mig ständigt i dessa kriser att inte vet vem jag är osv. och visst är det så att man bara vill må bra och att allt är roligt som du säger..Du har inte blivit erbjuden hjälp med psykolog,Kurator osv.?

Varma kramar Eva

jo då jag går hos en kontaktperson eller krisperson en gång i veckan nu.jag har även valt att tacka nej till bättre hjälp,psykoterapeft.pga att jag försöker komma igång själv.vet inte om det är rätt eller fel.men det lär märkas.jag gick för länge innan jag sökte hjälp pga att jag skämdes…annars hade jag nog blivit frisk fortare..vad ska man tex göra när tankarna snurrar för mycket?har provat det mesta men inget funkar..tror jag blivit lite känslig också,eller om det hör till.allt som går emot mig blir jag ledsen över,eller orolig.och tror att det aldrig ska gå över eller bli bättre.varje gång jag gör nått bra och det ser lite ljusare ut.så kommer alltid nått dåligt så jag sjunker igen..knepigt hur det är.

personligen tycker jag inte att man ska tacka nej till hjäp som erbjuds. Det är så himla svärt att få komma till rätt vård, så hugg tag i det om du blir erbjuden.

Jag är så gammal nu så jag borde vet vem jag är, men ohh så fel det är, men jag tror inte att man någonsin riktigt vet. På en höft vet man, men saker händer i livet, och det formar om en och ens övertygelser.

Försök att inte vara så envis med *kan själv* utan ta emot hjälp där du får den.

kram //svava