Eller hur, Svava!

Jag har också ny psykiater (jag som tyckte så bra om min gamla, vi var på samma våglängd)

Ny prattant… Saknar Ulrika ju

Samma jag, men visar olika skepnader och kan nu anta en ny inför okända människor… Jag fungerar tyvärr så, inte två personer känner samma "Ctronmeliss" känns det som..

Jag tycker inte om deras häpna ansiktsuttryck ibland

Kan inte de hålla masken, jag reagerar på sånt ju…

Jag har tröttnat på att upprepa allt som en papegoja och för var gång man träffar " nya" så känns det som om man väljer vilka bitar som är relevanta att presentera.. på gott och ont kanske! Och värst varje gång man kommer in på och måste tala om det ledsna det man annars försöker begrava..

Det har man ju redan tagit förut och tillhör deras "de gamlas" bildav en något som man inte måste prata om för första gången varje gång, om ni fattar..

Jag ska också dit idag men förhoppningsvis blir det bara "henne" jag ska tala med om inte psykiatern står och smyger lägligt i korridoren när jag kommer, det gjorde han sist..

skulle väl bilda sig en uppfattning om hur "galen" jag såg ut

Vi få egentligen inte samtal här men… bla bla bla.. Nu var jag stygg för han är snäll, men….

Kram!

Lycka till idag Svava, trots allt det nya!

Lycka till Svava. Klart att du är bra på att spela olika roller. I ditt yrke är du ju mer eller mindre tvungen att spela. Skulle inte bli så bra om ditt verkliga jag kom fram då. Eller hur? Det kanske har blivit en yrkesskada?

Ja, så är det nog Veyla!

Varför en skamsen smiley? Alla får efter häng från sina yrken. Vi i högstadiet verkar få att allt suger:P

Jag tyckte att skolan sög, var skolvägrare..

Läste därför in kompetensen senare och då blev det plötsligt mycket skola för då sög det inte längre…

Komvux, folkhögskola, högskolan och universitetet för jag tyckte att det var så kul 

Det finns verkligen hur mycket spännande som helst att läsa!

Hade gärna fortsatt på universitetet för "alltid" faktaälskare som jag är… men, men… man behöver ju försörja sig också..

Sedan blev det mycket arbete, mycket arbete blev det mer och mer… och det var lika skoj..

Tyvärrr blev det till slut för mycket arbete eftersom balans och lagom tyvärr inte riktigt existerar för mig.

Jag blir lätt lik en jonglör som börjar med tre, men som plötsligt har 50 bollar i luften samtidigt… *not* (men kunde ha haft om inte…de föll till marken!)

Du har rätt i att det i jobbet är bra med en yrkesmässigfasad, inte konstlad men ändå.. Däremot vill jag helst slippa vara likadan privat, som en kameleont som ingen vet hur den ser ut egentligen..praktiskt ibland förvisso, men inte alltid kul, därav den generade gubben, men den kanske i stället skulle se ut så här för det är inte kul att upptäcka att man någonstans på vägen tappade bort sig själv…

Förlåt Svava för trådkapningen..

Trådkapning är vanligt här har jag märkt. Jag är väl inte oskyldig till det;) Men Trådskaparen (svava) har rätt att säja ifrån om det blir för mycket off-topic.

Men tappat dig själv? Det är ju du som är du ju. Ingen annan är du än du. Då kan man inte tappa bort sig själv, bara det att folk ändras med tiden. Att du anpassar dig och är social behöver inte betyda att du inte är dig själv. Du kanske bara stärker olika delar av din personlighet. I vilket fall som häls så är den Citronmeliss som jag känner en av världens snällaste människor som bara vill gott. Du finns alltid där och tröstar när någon är ledsen. Du kommer alltid med tips och ideer.

Är inte det citronmeliss riktiga jag så vet jag inte vad det är. Var stolt nu istället;)

Får också be om ursäkt Svava. Kul att du skriver mer nu. även om det är tråkiga saker. Jag hoppas bara att det kommer att gå bra och att personkemin stämmer med den nya. Lycka till!

Tack för dina vänliga ord Veyla, du är så snäll som bryr dig om! Det värmer må du tro