Fy så trist det är när man inte kan sova bra..

Tyvärr speglar ju ens mående av sig även i sömnen och mår man inte riktigt bra så blir det oftast inte någon god nattsömn heller. Mardrömmar är ett elände speciellt när man vaknar och är ledsen utan att veta varför..känslan sitter ju ändå kvar i en och man blir illa till mods precis om du skriver..

Och sover man dåligt så mår man snart dåligt av det på dagen.. Självklart känner du dig trött halva dagen när du inte får sova ut…

Vet inte om du tar någon medicin, men ibland kan ju något milt lugnade dämpa mardrömmarna tills du kommer i rätt sovrytm igen. 

Ibland kan en promenad och en kopp kvällsörtte hjälpa mig att sova bättre! Kanske en kvällsmacka och ett glas mjölk?

Det är ju så olika vad som kan hjälpa men jag hoppas att du snart får slippa mardrömmarna för det är jobbigt och tar mycket på krafterna så man nästan känner sig snurrig till slut<img src="http://gnagare.forum24.se/images/smiles/ina_nut.gif" alt="!:nuthead:" title=":nuthead:" />

Kram/Citronmeliss!

Har märkt att när jag börjat ta en längre "sista" promenad för kvällen, med Jycken, så drömmer jag knappt alls..
Innan hade jag en period på nästan 2 veckor när jag kunde vakna upp alldeles genomsvett av hemska drömmar, såpass att jag var tvungen att kliva upp för att lugna ner mig (och byta lakan)..
Det sägs ju att fenomenet drömma är ett sätt för det undermedvetna att rensa och att reda ut det som hänt/skett under dagen..
Mina drömmar kunde sträcka sig från barndom till idag. Kanske att just känslan av obehag var den samma då som nu..

Hoppas Du får ordning på det. Sömn är ju så viktig! Man fungerar inte vettigt vardagligt om man jämt är trött..

Jag har lugnande som jag tagit på kvällen ibland om jag inte mått riktigt bra då. Men problemet e ju att de inte håller i sig så länge så då vaknar jag tidig morgon istället av samma anledningar. Och jag tror att det e som ni säger att de e på grund av att man inte är riktigt stabil. Men jag mår ju inte dåligt hela tiden utan ett par gånger om dagen kommer det upp till ytan som ett slag i ansiktet. Visst allmäntillståndet är väl lite nedsat och man är allmänt nedstämd. Men det är ju inget konstigt med det, alla mår ju lite dåligt ibland. Så på ett sätt tycker jag att jag kunde vara ordentligt dålig istället så de va lite lönt med de hela. Och inte bara fjanta runt med det..  Jag är säkert jätte knepig som tänker såhär.

Påminner om en förkylning som bara kittlar lite lätt i halsen men aldrig riktigt bryter ut.. Förstår!
Men när Du känner att Du får den där smällen Du pratar om, försök komma på vad det beror på. En lukt, solen, en känsla mm. Jag kom underfund med att jag framkallar mycket ångest av lukter.. Kan man skriva så? Lukter framkallar ångest kanske låter bättre? Får då som en "aha" känsla som känns som om någon smällde till mig någonstans i kroppen. Men kom inte på vad, förrän jag verkligen koncentrerade mig på känslan, fokuserade på varifrån den, vad det nu var, påminner om.. Varifrån, i hjärnan, just det otäcka minnet kom sig av.
Kanske det hjälper. Det hjälpte mig.
Kan förklara mig mer om det nu när jag vet, när läkare frågar.