Jag orkar inte dra allt, orkar inte det, pallar inte det.

Jag har världens tandläkarskräck och av alla antidepmediciner så har jag ingen savliproduktion. Det har resulterat i en massa tandproblem nu som uppdagades igår. Jag har dessutom en visdomstand som lagt sig horisontelt och tryggt på alla nedre tänder så att de lutar och det har bildats karies mellan praktiskt taget varje tand.

Jag gick regelbundet hos tandläkaren förra vinter och då hade jag 6 stora hål och 8 påbörjade. Men dem tog en tand på vardera sidor både uppe och nere och jag hade sen så ont att jag inte kunde äta. Så det tog ett år innan jag gick tillbaka. För jag har så känsliga tänder och tänkte att det måste lägga sig innan jag fortsätter. Och dem hade tydligen lagt en temporär lagning som håller 1 månad men jag gick 1 år med den och nu måste dem rotfylla och jag ska få en remiss för att operera bort visdomständerna.

Jag klarar verkligen inte det här, jag mår så dåligt och bedövningen tar inte. Jag får sånna panikattacker att jag nästan kräks över att gå dit. Jag har dessutom inga pengar att fixa allt som behöver göras så jag har börjat gå till city dental i sthlm som är billiga men helt kassa.

Jag kontaktade försäkringskassan om det här förra året när jag varit hos tandläkaren och konstaterade att det var mkt att göra. För man kan få sånt ersatt om man har sjukdomsrelaterade problem. Men handläggaren sa att det var mkt jobb för så lite ersättning så hon sa att det inte var ngn ide. Vem med depression ifrågasätter sånt? dessutom när jag hade så ont att jag inte kunde fortsätta gå till tandläkaren och få behandling?

Jag orkar inte det här, jag inte ekonomi eller hälsa till att kämpa för det här. Det är så mkt som ska göras och jag vet inte hur jag ska överleva.

Jag sköter mina tänder exemplariskt. Tandtråd, flourskölj, tuggummi när jag kommer ihåg, och självklart ordentlig borstning morgon och kväll.

vet inte vad jag ska göra. Började med del 1 av rotfyllningen igår och jag är helt svullen i hela munnen, kan inte äta..