kan tillägga att hon pratade om att rymma bort med den här killen då han kommer ut från anstalten han är på nu.. bara för att komma bort.

Nu vet jag inte hur gammal din syster är, men är hon inte allt för ung tycker jag helt klart att hon kan flytta till din stad.
Mår hon så dåligt så att hon inte klarar av skolan där hon bor nu kanske det skulle göra henne gott! Går hon gymnasiet tex kan hon ju kanske söka in på någon linje där. Dessutom kan ni stötta varandra då.
Jag vet själv hur mycket jag önskade att jag bara kunde ta mitt pick opack o dra när jag var yngre. Tyvärr hade jag ingenstans att ta vägen. Men har hon chansen tycker jag verkligen att hon ska ta den. Men som sagt det beror ju på hur gammal hon är.
Är hon inte 18 än så är det ju tyvär(För dom vet ju inte alltid bäst…)era föräldrar som bestämmer.

Hoppas det löser sig för henne. Vilken tyr hon har som har en syster som bryr sig så mycket som du gör =)

hon fyllde 18 förra året och har i ett års tid pratat om att vilja flytta hem till mig och min man, förut var det hennes dåvarande kille som höll henne kvar i min gamla stad trots att hon inte ville bo kvar där.

hon hoppade av gymnasiet den årskursen hon skulle ha gått och började sedan en ny linje, den hon går nu har hon ett år kvar på, men hon är i skolan typ högst två heldagar i veckan resten orkar hon inte, hennes lärare är väldigt måna om henne och rapporterar inte hennes bortavaro så hon får fortfarande studiebidraget, de förstår verkligen hur dåligt hon mår.

hon pratar om att hon fortfarande vill vara med den här killen och han har pratat om att han bara ska sticka när han kommer ut, hon sa att hon ville följa honom, det vill inte jag för jag skulle oroa mig till döds över henne! kom med förslaget att om han vill bort så kan han hyra en lägenhet inte långt härifrån och så kan hon bo hos oss i vårt hus, jag sa att ifall de ska fungera som ett par så måste de först läka sig själva, får se om hon faktiskt lyssnade på mig! jag hoppas det i alla fall!

satt och stortjöt jag med då hon ringde, flyttade hemifrån då jag var 15 för att jag inte orkade med våra familjeförhållanden, då flyttade jag 70 mil bort och jag har fortfarande väldiga skuldkänslor för att jag lämna kvar mina syskon där!

de bodde kvar hos våran pappa (de mutades med massa saker) och fick ständigt höra vilken hora,kossa,subba,kärring vår mamma var för att hon lämnat honom då hon fick nog och de fick höra att om de for till henne svek de familjen osv osv.. ja listan på hur våran pappa betedde sig är lång och växer fortfarande, sist jag var hemma fick jag höra att han inte sett mig som sin dotter sedan skillsmässan för jag flyttade med mamma och tog inte hans mutor.

Din syster verkar ha det ungefär som mig..
Så du borde verkligen göra allt för henne.. Hon kommer tacka dig otroligt mycket senare.. Och både du och hon kan slappna av och börja må bra igen..
Din syster behöver dig, få henne att flytta till dig.. Ta allt med föräldrarna efteråt. Hon är ändå 18, så hon gör precis som hon vill..

Hoppas allt löser sig!

Hej, Emelie!

"jag har erbjudit henne att flytta hit helt och börja om på nytt totalt, rätt eller fel?"

Jag tycker detta låter som ett ypperligt förslag!  

Varför ska hon tvingas stanna i en miljö som hämmar henne och hennes utveckling, när det som du skriver, finns en möjlighet för henne att bryta upp och flytta till er.

På så sätt få hon ju en chans till en positiv förändring, något som verkar omöjligt för henne så som hon har det idag!

Själv hade jag inte tvekat en sekund

Så hjälp du din syster innan det är för sent, annars kommer du att ångra dig!

Ni är båda myndiga och bestämmer nu över era liv oavsett vad din mamma tycker om det hela. Om jag förstod dig rätt så har hon själv flytt från samma miljö en gång…  

Ställer mig frågande till hur hon tänker och vad hon anser sig ha för rätt att kräva att din syster ska orka härda ut med det som varken hon själv eller du gjorde?

Och hur hon överhuvudtaget kan ifrågasätta din önskan om att hjälpa din syster ur den mycket svåra situation hon befinner sig i..

Förlåt om jag tog i en aning …. 

En eloge till dig som vill hjälpa din syster!

Kram och lycka till<img src="http://bipolar.forum24.se/images/smiles/ina_wavey.gif" alt="!vinka hej" title="vinka hej" />

oj, det är en väldigt svår situation men det låter verkligen som om din syster mår väldigt dåligt (hur gammal är hon?) och jag skulle nog tro att hon skulle tjäna på att stanna upp, komma till dig och få en chans att må bättre och när hon gör det så kan hon ta tag i skolan då.

hon tjänar ingenting på att gå i skolan om hon ändå inte är där/lär sig någonting. prata med din syster och se vad hon själv känner!

imorgon blir det möte med hennes lärare och om de godkänner det hela så kommer hon att flytta upp och studera på distans eller rättare sagt ta igen allt som hon redan har missat med mig som hjälp då hon till råga på allt har dyslexi.

frågade henne åt villket håll det lutade och hon ville helst komma hit och bo här, hon oroar sig ändå över skolan.

kommer få slita som ett djur imorgon om hon får klarteckan, hela källarvåningen ska städas ut på alla saker som kommer att vara ivägen för henne, det är så att vi bor med min mans mormor och morfar (de hyr av oss) och de har inrett där nere så vi får göra om och stuva runt allt så att hon känner det som att det är hennes egna del av huset. är väl inte så kul med massa gamla tavlor på okända människor osv i sitt rum.

Jag tror ni gör helt rätt!!! Lycka till!