
Behöver bara skriva av mig!
Fy f*n vad jag är trött på denna förbannade ångest och okontroll jag hamnat i just nu! Varje attack tror jag att jag ska dö och blir livrädd när i nästa sekund när det är bättre hoppas jag bara på att få¨dö… snacka om att vara kluven!! JAg är så trött på mig själv som aldrig kan få må bra, samtidigt är jag livrädd för att få må bra för jag vet inte riktigt vad det innebär och hur man ska vara och bete sig då. Jag väntar och väntar och väntar på att min läkare ska höra av sig som han lovade…. borde varit förra veckan…. och sen väntar jag på kallelsen till psyk för utredningen…. känns som att jag har fastnat fullkomligt… eller kanske inte om man ditter fast kommer man ju inte någonstans och just nu håller jag på att backa tillbaka i tiden… vill dock inte tillbaka till den missären… lever hällre i min nuvarande missär…. ja jag vet knapt vad jag säger nu…. bara svammlar en massa!! Är så trött på allt!
Behövde bara få skriva av mig lite!!
//Zmulan
Medarbetare på http://smyckestillverkning.ifokus.se/
Klart du ska få skriva av dig. De är därför vi finns här.
Känner igen mig i det du skriver, även fast det mest var svammel som du skrev. Men det brukar bli så, inte så lätt att få ordning på alla tankar :(
Visst är det läskigt.. men vill så gärna komma ur den här skiten, men samtidigt blir man skrämd av tanken på förändring. Vem kommer jag bli? Det här är ju allt jag vet, vem jag är.. hela min existens…
Men ett tips iaf, ligg på hos din läkare. Har alldeles för mycket erfarenhet av att man glöms bort. Ring, tjata, åk dit..
De skulle ringt mig idag angående min sjukskrivning som går ut till veckan också, men inte då! Bara att ta sig ork till att ringa själv imorgon, annar blir det inget av de. Tyvärr.
Kramar till dig!

#1 tack för igenkännandet och kramarna…. behövs!
Problemet är att jag inte kan ringa…. har telefonskräck… usch det går inte… han sade att jag kunde skicka mail men att han kanske inte kollade så ofta och jag har dessutom tappat bort email adressen…. =(
//Zmulan
Medarbetare på http://smyckestillverkning.ifokus.se/
Så lite så!
Kanske din sambo kan ringa? Så kan han be om att få mailadressen också, ifall du skulle behöva komma i kontakt med honom igen?

#3 nä jag vet inte han skulle nog inte göra det om det inte var total kris…. men då skulle han fixa in mig på psyk istället…. jag får se vad som händer…. får försöka hålla ut. Tack så hemskt mycket för omtanken…. det värmer mig!
//Zmulan
Medarbetare på http://smyckestillverkning.ifokus.se/
Fast kris är det ju :( Varje dag man ska behöva gå och må såhär tycker jag är en fruktansvärd kris…
Tror du inte att man kan lista ut hans email adress då? Är det på vårdcentralen eller är det på psyk? Oftast är väl kanske adresserna typ förnamn.efternamn@sundsvallsvc.se.. eller nåt liknande? eller jag vet inte.. :( vill hjälpa dig på något vis. har haft några dagar här då jag kännt mig lite starkare , då är det skönt att kunna vara till hjälp för nån annan… :(
fast ångesten börjar krypa sig på här med..Ska ha flyttat ur lägenheten innan fredag, känner sånn jäkla press & stress. Och snart går min sjukskrivning ut. Tänk om jag inte får nån ny.. Varför ringde hon inte idag.. osv… 

Ja kris är det ju alltid på ett eller annat sätt…men en total kris för mig är när jag kolapsar… jag har en rätt bra mask även mot min sambo tyvärr… jag får se hur jag gör med läkaren, avvaktar och ser om han hör av sig.
Hoppas du får en lugn o skön natt och att flytten går bra o inte tar för mycket kraft så att du orkar att ta hand om dig själv oxå. Tack för alla dina tankar!!
Styrka o värme till dig!!
//Zmulan
Medarbetare på http://smyckestillverkning.ifokus.se/

Jag funderade på hur du kunde få mail adressen.
skriv ett analogt brev och lägg på lådan och berätta att du behöver den men tappat bort den.
Jag skrev en dikt en gång som slutade med just, om jag blir frisk vad ska jag göra då?
och jag tror att det är en stor rädsla vi har. Eftersom vi inte vet hur det är att vara frisk, så ser vi det ur vårat sjuka perspektiv, och då får vi ju ändå en sned vriden bild av "frisk". jag får jätte prestations ångest när jag tänker på att jag på nått vis kan bli frisk.
knasigt jag vet inte, jag är ju jag och jag är sån här, fast jag skulle gärna tacka ja till lite mindre
Undrar hur de har gått för dig? Kramar!