Hjälp...
Jag måste bara få skriva av mig lite… vet inte vad jag ska ta mig till…
Har mått dåligt egentligen så länge jag kan minnas… iaf sen jag var kring 12 år.. ibland är det bättre, och ibland är det sämre än sämst..
Det senaste året har det blivit fruktansvärt. i Juni tog min sambo med mig in på akutpsyk.. jag var helt förstörd visste inte vart jag skulle ta vägen.. Kände då att händer det inget nu, blir det ingen förbättring så orkar jag inte mer. Blev sjukskriven, Fick då medeci utsrkiven, fluoxetin och attarax.. och blev lovad att få komma och prata med någon. Har fortfarande inte fått någon tid.
i augusti gick sjukskrivningen ut..
Slutade också efter någon månad med medecin, gick upp i vikt och det gjorde inte direkt heller att jag mådde bättre. Och attaraxen blev jag så trött av så jag klarade inte av att ta mig till jobbet..
Jag orkar inte jobba.. vilket gör att jag inte har någon inkomst. vilket gör att jag får en jävla ångest av bara det.
Jag har blivit helt avtrubbad.. orkar inte träffa folk. och när folk pratar med mig så fattar jag knappt vad dom säger. En del tror nog att jag är helt "blåst".. kan svara så dumt på saker och ting, jag märker det själv.
Jag har i princip konstant ont i magen.. jag mår illa, gråter , ibland så mycket att jag spyr, eller är nära att spy.
Nu ska jag och sambon flytta i från varandra också, och jag har ingen aning om hur jag ska orka ta tag i det. Vi har inte gjort slut, men känner att vi behöver varsitt boende.. Jag orkar knappt ta mig ur sänge, HUR ska jag orka hitta en lägenet, städa ur denna, och flytta in i nästa. och HUR ska jag ha råd ???
I helgen har jag bara gråtit och gråtit… det finns inget stopp….
Jag orkar inte ta ansvar för mitt liv längtr
, önskar att jag kunde lägga över allt ansvar till någon annan som kunde ta tag i allt åt mig, se till att jag får hjälp… jag vet varken ut eller in längre…
Glömde skriva att jag fick annan medecin utskriven, minns inte vad de heter, något på S… men de har inte hjälpt.

Hej!
Känner så väl igen mig i din beskrivning
Du har ingen som kan hjälpa dig med flytt osv. Mamma .syskon,väninna.?
Försök o inte bry dig om vad andra tror..det är kankse så att du är så uppe i din ångest tex. så att du därför inte hör vad dom andra säger.och dessutom..om dom e dina vänner så förstår dom.
Varma kramar Eva
Jag har inte direkt någon sånn kontakt med familjen att jag pratar med dom om saker o ting.. de vet nog ingenting av hur jag mår, eller åtminstonde så låtsas dom att de inte gör de.. Och jag känner inte direkt att de är något jag vill inviga dem i …
Jag vet inte.. känner inte heller att ja har någon kompis som jag kan be om hjälp nu… o innan jag kan flytta nånstans så måste jag ju ha en inkomst och hur det ska gå till har jag ingen aning om ..

jag känner igen mig i det du berättar,kandu inte få hjälp ifrån soc,det är ju aldrig roligt att gå dit men det kan ge dig en liten hjälp början på att skaffa lägenhet.din sambo kan ju hjälpa dig att flytta kanske.
jag bryr mig inte varifrån jag får hjälp, bara jag får de snart.. för nu orkar jag inte mycke mer.. Brukar soc kunna hjälpa till vid sånna här situationer? Vad krävs för att man ska ha rätt till ersättning från dem? Jo som tur är har han lovat att hjälpa mig med allt som har med flytten att göra.

#5 Kommer ej exakt allt de kräver, men att de vill ha läkar utlåtande (tror jag) och sen att man lämnat in ansökan till försäkringskassan (om ersättning från dom). Sen får man inte ha tjärnat allt för mycket de senaste tre månaderna heller.
jag vet inte ens hur jag ska orka ta mig till soc…
och om jag ens kommer dit så kommer jag bli helt stum och har ingen aning om vad jag ska säga, kommer väl sluta med att jag kommer hem och har sagt att allt är toppen..

Jag tycker sdu ska ringa psykiatrin igen o fråga vart den hjälpen har tagit vägen som du skulle få..puscha på dom säg att det är allvarligt för det är det ju..
Jo jag förstår dig,..finns det inga pengar så är det ju svårt o flytta osv. o bara pengar som sagt var kan verkligen göra så att man mår sämre.
Du kan ju be om hjälp från annat håll också…soc kan nog vara lite svår av egen erfarenhet..Jag återkommer med mer info.men det finns ju kontaktpersoner som kan hjälpa till med mycket när man tex mår dåligt psykiskt.
*kramar om*

det är deras rätt att hjälpa i sådana här fall,jag vet att det är ganska mycket papper att visa upp för dom,men det som dom hällst vill är att du är inskriven på arbetsförmedlingen.men gör så att du ringer och pratar med dom i din kommun.jag tror inte det ska vara några problem för dig att få socbidrag,du har ju som sagt ingen inkomst.
#8 vad är det för kontaktpersoner du pratar om?
Sambon har lovat att ringa runt och kolla åt mig imorgon vart jag kan vända mig… orkar inte själv =(

kan du inte be att få bli innlagd på psyket ett tag , det kanske låter drastiskt ,men jag tror det kan vara bra
ja jag vet inte.. De "erbjöd" mig de sist men jag tyckte de lät så hemskt.. vad innebär de? Ser framför mig de här hemska att man är inlåst i ett kritvitt rum utan möbler och fönster osv.. :S
Hej!
Först och främst tycker jag att du ska kontakta "psyk" igen och höra varför du EJ fått utlovad kontakt med dem!
Sedan vill jag tipsa dig om att det i varje kommun finns ett så kallat personligt ombud - Det är en person som är till för personer med psykiska funktionshinder… dvs vi som inte mår psykiskt bra och som därför kan vara i behov av hjälp för att ordna prakriska saker i vår vardag!
Där kan du få hjälp med att ta i tu med det som du ej klarar av själv!
Mvh/Citronmeliss
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta
Här kommer en länk med information om personligt ombud!
http://www.personligtombud.se/
Och här kommer länken till personligt ombud i din kommun (för du bor väl i Sundsvall som det stod i din info…)
En väääldigt lång länk men den funkar!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta

tack!
Precis vad jag var ute efter då jag pratade om kontaktperson..=)

Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart. Du kommer säkerligen få hjälp av soc om du pratar med dom. Jag ska till dom imorgon, mycket papper är det man ska ha med sen vill dom ha sjukintyg frå docktor.
Kramar om

om du kan komma dig för att ringa komunens personliga ombud, så är mycket vunnet. jag ska till min i morgon, jag grät o pep och var jätte ledsen när jag pratade om att få en tid till honom, men han hade inte brottom och jag fick välja vart vi skulle mötas. han verkar jätta jyst..
jag har ingen släkt alls jag kan fråga om hjälp med nått, jag har bara mina barn och jag kan inte ösa över dom mina ekonomiska problem. skulle aldrig falla mig in.. vid sådana här tillfällen önska jag att jag hade haft mina föräldrar eller systrar, men är bekantskapen uppsagd så vad ska man göra… Jag är ju en sån där *psykiskt sjuk människa* sånt befattar vi oss inte med, kan ju skada vårat anseende.. blablabla.
i alla fall, så ska du iinte tänka på psyk som man ser dom på film, typ Gökboet. Oftasts så plaseras inte svåra pasietre, med lättare.. visst kan det vara lite läskigt att komma till en plats där alla mår dåligt, men där kan du ialla fall vara dig själv och få gråta ut och bli omhändertagen en stund, kanske någon som sitter på sängkanten och håller din hand.
sedan bortsett från att det ibland kan få vara skönt att slippa ansvaret, när man mår skit, så kan dom hjälpa dig med att ringa och dona..
lycka till gumman. du vet du kan skriva till oss här för att få en liten gnutta stöd i alla fall.
varmgosekram svava
tack för länken, och tusen tack för att ni överhuudtaget finns !
jag ringde soc imorse och skulle få en tid hemskickad, men som sagt de behöver sjukintyg. min sambo ringde akytpsyk imorse och de skulle kolla om jag kunde få komma till "unga vuxna" (där jag skulle fått en tid, men inte fått) idag annars skulle jag få komma till dom. hon skulle ringa upp efter lunch..
imorgon ska jag nog ringa till de dät ombudet.. jag behöver verkligen hjälp om jag ska orka fixa allt de här,,,
dock hände en liten lustig sak imorse, hade ett missat samtal på mobilen så jag ringde upp. hon kunde inte minnas att hon hade ringt mig, så jag frågade om det kunde ha något med en lägenhet att göra.. (har annons ute) näee hon måste ha ringt fel, men va jag på jakt efter lägenhet? domå hade ju en liten stuga på gården 2 rok för ca 3000 i månaden att hyra ut. låter ju jätte mysigt! ska dit o titta i efter middag :)
än finns de hopp om livet…

oj! men va kul om det ordnar sig för dig med boendet då
håller tummarna för dig idag då.
Vad bra att din sambo hjälper dig med o ringa samtal till psyk..hoppas verkligen att allt ordnar upp sig till det bättre för dig.
Varma kramar Eva
Oj, vilken lyckad tillfällighet med stugan, håller tummarna att den passar dig! 
Jättebra att din man tog kontakt med "läkaren" för det är ju viktigt att du får komma dit igen!(eller till någon annan mottagning som du tillhör, bara du får komma!)
Sociala är ju också nödvändigt att gå till för det är ju de som kan bevilja dig bla ekonomisk hjälp. Så jag håller tummarna att du snart får en tid dit och att du träffar en trevlig handläggare.
Jag vill tipsa dig om att kontakta det personliga ombudet redan innan mötet med soc, helst så fort som möjlig för ombudet hjälper dig med att se till att du får rätt hjälp, den du har rätt till! Ombuden har också stor kunskap från liknakde ärenden då de träffar många i liknande situationer som den du befinner dig i nu, genom sitt dagliga arbete. Något som kan vara skönt att veta och att luta sig mot när man själv inte varit i den situationen tidigare!
Så var inte rädd för att ringa dit och be om hjälp!
Lycka till!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta
då ringer jag ombudet så fort de ringt från psyk.. vågar inte ringa nu , då kanske de inte kommer fram sedan..
men vad jag inte fattar riktigt är, får jag en sjukskrivning får jag väl rätt till ersättning från försäkringskassan? och isåfall bör jag väl inte ha rätt till pengar från soc? eller hur funkar det? kan inte alls sånt där..
Det bör du ju få men för att undvika eventuellt glapp, FK har ju ibland ganska långa handläggningstider och då kan det dröja innan första utbetalningen kommer… Så man vet ju aldrig om det kanske kan bli aktuellt med stöd från sociala en tid ändå!
(förståndigt att inte ringa andra samtal nu när de äntligen ska ringa upp… *ler*)
Jag håller tummarna att allt går så smidigt som det bara kan!
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta
ja de där gav ju inte mycke… skulle fortsätta ringa till UV för en tid.. de har telefontid till kl 2 och de tutar upptaget hela tiden, lär ju inte få tag på dem… fick inge svar hos något ombud heller… alltså.. vad ska jag göra för att få hjälp??? de bara skickar mig runt.. 
Jahapp.. där gick telefontiden ut.,,,
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta
Ja verkligen… Jag fattar inte att dom inte tar en på allvar, de ska vara mellan liv o död för att de ska hända nåt!! fattar inte att det ska behöva gå SÅ långt innan man får någon hjälp. För mig känns det som att de är alldeles för mycket redan..
//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras
utan måste kännas med ditt hjärta

Usch!! man blir så arg o besviken..en annan har jamsat med länge nu med psykiatrin..men nu e det stopp..jag tänker bestämt slå näven i bordet.
förstår din besvikelse tezzan. Men försök o stå på dig! jag vet att det känns jobbigt..men VI finns ju här också för dig..
*kramar om*
Min sambo ringde upp dem o röt till, så då fick vi komma in på akutpsyk ändå.. Men inte för att de ledde nån vart.. Tror vi var där i 3 timmar och de ända vi kom fram till var att de inte kunde göra något där, utan att jag måste kontakta vårdcentralen. Aja, får väl göra det imorgon då och hoppas på att det leder nånstans…

du tycker det verkar läskigt på psyk, men har man en sjukdom så måste man se till att bli frisk. man kan ha diabetes och då får man ju all hjälp i världen, jag har en granne som är scizofren , men hon har fått massor av hjälp och det går ganska bra för henne nu .hon har tagit emot allhjälp.jag hoppas du börjar må bättre snart , livet är för kul för att gå omkring och må dåligt hela live´t
#30 jag förstår inte riktigt vad du menar, jag gör ju allt jag kan, eller iaf vad jag orkar med just nu för att få hjälp. och det kan inte klarar själv försöker min sambo göra åt mig. vi har ringt runt och haft oss , men de skickar bara oss vidare till andra ställen hela tiden … det är inte så att jag är "för fin" för att ta emot hjälp på något vis.

förlåt om jag missförstod dig , men du skrev tidigare att dom erbjöd dig att läggas in på psyket, men du tyckte det lät så hemskt.men jag hoppas allt går bra för dig , det var verkligen inte meningen att sårA dig
nej nej, ingen fara alls , förstod bara inte vad du menade =)
och lägenheten var inte alls så bra som den lät.. låg långt ut i skogen, och var riktigt trång o omodern. om jag inte vore deprimerad redan skulle jag garanterat bli av att bo där…
Tar tillbaks de jag skrev i #18 "än finns hopp om livet…." . Usch idag känner jag mig totalt sänkt 


