Så konstigt det är.

Jag sover  och sover, så jag blir utmattad. Dom säger, du får inte göra det, allt blir värre, ta en promenad istället.
Men när man sitter i soffan och tänker JAA nu ska jag gå ut och ångesten lägger sig över en tungt och kladdigt. Allt börjar snurra och man lägger huvudet mot sitsen och somnar, vad finns det då för hjälp att få.
man ber någon som man vet promenerar varje dag om hjälp, "kan du inte komma och hämta mig, så jag inte kan smita" tillräkligt många gånger som man inte öppnar dörren eller öppnar och säger att man inte orkar, så slutar dom ju..så klart.. Det sägs att "Du har känslan men inte rätta viljan" men jag vill jag vill, men orkar inte.
nu ska jag sova en stund