Etikettsocial-fobi
Läst 9371 ggr
Sara
2007-10-27, 15:17

Varför social fobi?

Jag har talat med min kurator om mina problem (stark ångest) med att träffa folk och vad det kan bero på.

Hon sa att det antagligen beror på att jag blivit bemött med så mkt misstroende och oförståelse från läkare och bekanta efter att jag blev sjuk i fibromyalgi.

Jag har hört allt det där som exempelvis:

  • Du som är så ung kan inte ha så ont! Jag som är 50 år och har arbetat inom vården i 30 har minsann…. (arbetskamrat)
  • Du som ser så fräsch ut!
  • Vaddå orkar inte, det är ju bara en fika.
  • Vad lat du är!
  • Jaha, VILL du inte träffa mig eller?
  • Jag har oxå ont. (kommentar från en heltidsarbetande, extra arbetande, gymtränande, helgfestande människa.)
  • Du har inte försökt tillräckligt. (läkare)
  • Du är ju hemma hela dagen, kan inte du hjälpa mig att städa? (föräldrar)
  • Mfl…

Vad tror du din sociala fobi kommer från?

Sara

Min blogg: Ave Veritas

Gronstedt
2007-10-28, 18:40
#1

Min kommer från skoltidens mobbinghelvete. Jag tycker det är ganska uppenbart att en viktig orsak till att man skyr sammanhang där man stöter på andra människor är att man blivit illa behandlad. Sedan kanske man måste ha någon psykisk predisposition också, men det är jag inte säker på. De flesta kan nog "lära sig" att sky andra människor med sådana "goda" lärare.

Stravaganza
2007-10-30, 10:17
#2

Jag hatar att vara bland folk och det beror nog på all mobbning.

Pehpsii
2007-11-08, 06:05
#3

Mobbing här med. Och oförklarelig ångesträdsla för folk jag inte känner.

www.freewebs.com/gypsymice/

http://pehpsii.blogspot.com/

karins
2007-11-08, 11:53
#4

Jag blev mobbad i skolan på grund av social fobi. och det gjorde ju mig mycke dåligare än jag redan var! Ryser av obehag när jag tänker tillbaka på min skoltid!

Aviendha
2007-11-12, 16:37
#5

Bra fråga.. Men jag kan nog hålla med trådskaparen här..

Jag har alltid vart lite tillbakadragen som person, men efter att från mamma mer än ofta fått höra grundlösa anklagelser och höga krav så har jag kommit att dra alla över samma kam..

vilsen
2007-11-13, 21:28
#6

Jag blev oxå mobbad som barn i skolan. Har sedan dess väldigt svårt att samtala i grupp. t ex vid möten på jobbet, känner mig alltid utanför och att jag inte duger, går aldrig in i konflikter om jag absolut inte måste, tiger hellre

Gronstedt
2007-11-14, 11:42
#7

#6: Har haft det precis så, men det börjar lätta - 20 år efter att skolhelvetet slutade.

Alexej
2007-11-16, 19:50
#8

Jag har också social fobi men tror det beror på en stor trötthet. Orkar inte av en massa andra personer, har tillräklig med mig själv.

Ville samtidigt tippsa om en ny sajt: http://mobbing.ifokus.se/ .

Det är skrämmande med mobbing!Skrikandes

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

[LenaB]
2007-11-16, 21:19
#9

Man vet inte vad man ska säga….att man inte kan få vara ifred när man är liten! Den hårda verkligheten kommer ändå så småningom. Barn måste få va barn för vi får aldrig tillbaka vår finaste tid…barndomen. Glad

Vh LenaB

ankara
2007-11-19, 19:19
#10

Känner igen det här med skolhelvetet. Varje dag var som pina för själen.

SusanneStromstedt
2007-11-20, 08:35
#11

Jag blev mobbad av klasskamraternas föräldrar.Min far var en omtalad alkis och det fick jag höra var gång vi träffades.

Deras barn fick inte leka med mig,det talade dom om rakt ut dessutom!

Så nu är jag väldigt kort mot min dotters kamrats föräldrar,vågar inte umgås med dessa.

Anna-hfg
2007-11-23, 10:09
#12

Jag var extremt blyg när jag var liten. Jag bodde ute på landet också och hade långt till kompisar så jag umgicks inte så mycket med folk.

nu har jag lärt mig att vara mindre blyg men fortfarande när jag möter människor jag inte känner och ska prata med dem, så är det väldigt svårt. det gäller i hög grad när man ska börja på nåt nytt jobb eller liknande.

Tosan
2008-04-27, 14:52
#13

Mobbning i skolan och det att ingen ville lyssna och hjälpa. Ingen tog mobbningen på allvar och det i sin tur fick mig att känna misstro till "vuxna". Och det sitter i fastän jag själv nu är vuxen. Litar inte på någon för de bara sviker, någon dag..

Kallar mig fortfarande "gräsrot" när jag känner mig riktigt liten och hjälplös.

Ylva-Li
2008-04-27, 15:04
#14

Oj.. min sociala fobi började för 5 ar sen när jag fick blindtarmsinflamation. Jag hade precis flyttat 20 mil hemifran till min davarande pojkvän. Jag hade kommit in pa högskolan och bara gatt 4 veckor. Eftersom min mage är väldigt känslig sa tog det lite drygt en vecka innan de släppte hem mig. Da kunde jag ända inte ga för det gjorde sa ont. Det tog mig 2 manader innan jag orkade igen.. Da var min sociala fobi helt utlöst och jag vagade knappt ga ut.
Iofs tror jag att jag alltid haft tendenser till social fobi, men det här utlöste mitt.

//Ylva-Li 

 || Studio Li (foto) ||

Blondieisbackagain
2008-05-08, 01:41
#15

när jag Mindre så vare lättare att va bland folk men när ja va runt 13-14 så börja jag dra mig undan nu så äre värre än förut jag går inte äns på min pappas födelsedagsfest  lr sånt jag kan ju inte

jag vet att han blir lesen över de men jag kan inte rå för de min moster bjöd ju upp oss till dom för middag dom är 4 o vi är 3 men jag sa nej o pappa tjatar  jag kan inte jag vil inte jag tycker de är jobbigt o va bland folk blir nervös o tycker det känns obekvämt vill helst dra mig undand o va själv.

Zpookey
2008-05-11, 19:10
#16

Vad är egentligen social fobi? Har inte det riktigt klart för mig….någon som vill berätta utan att gå för djupt?
Har nämligen en kompis som säger att hon lider av social fobi men jag tycker inte att hon är annorlunda än någon annan. Hon skaffar nya kompisar, går på krogen, jobbar som butikssäljare etc…. Jag har fått för mig att social fobi är när dels nämnda saker är jobbiga. Skulle vilja lära mig mer.

Rocktjejen
2008-05-11, 23:02
#17

Hejsan!

här är en liten länk där du kan läsa om Social fobi

http://web.telia.com/~u50103696/socialfobi.htm

Kram Eva

Lotta_A
2008-05-12, 12:43
#18

#17: Jag visste inte vad social fobi var innan jag läste din länk, men om det som står på sidan stämmer har  jag av social fobi. I princip allt som stog på sidan stämmer in på mig.. Jag som bara trodde jag var "blyg" typ.

Rocktjejen
2008-05-12, 13:37
#19

Hej Lotta_A!

Jag var extremt blyg som liten och i min ungdom och förmodligen utvecklades det till Social fobi som jag har nu.

Det måste ha varit jobbigt för dig o läsa om social fobi då och upptäcka att det stämme rin på dig..eller?

Kram Eva

Citronmeliss
2008-05-12, 14:08
#20

" Jag var extremt blyg som liten och i min ungdom och förmodligen utvecklades det till Social fobi som jag har nu."

Så var det för mig med. Det var först när jag som vuxen stod med min tonårsdotter i läkarens väntrum och fick se en broschyr om socialfobi som det klickade i min hjärna.. Herregud, precis allt stämde in, både på mig och dottern, tyvärr..19

Fast, egentligen blev jag nog mest lättad över att det fanns en "förklaring" till det hela, men alla känner kanske inte så..

Kram!

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

Lotta_A
2008-05-13, 14:21
#21

#19: Jag tycker det känns bra. Då vet man i alla fall vad det är som är "fel". Man kan sätta ord på det man känner.
Nu ska jag läsa allt jag kommer över om social fobi.
En fobi är väl något man kan arbeta bort??
Blyghet därimot är väl mer ett personlighetsdrag?

Citronmeliss
2008-05-13, 15:08
#22

Jepp, det är det som är det "goda" i det hela, att det faktiskt finns terapi som hjälper mot Social Fobi (KBT) Kognitiv Beteende Terapi.

Om man "endast" är blyg är det inte självklart att man får tillgång till KBT även om det naturligtvis skulle hjälpa då också!

Men man brukar ju knappast söka läkarhjälp för blyghet…Generad

//Citronmeliss - Psykologi iFokus
---------------------------------------------------------------
Det bästa och vackraste kan inte ses eller höras 
utan måste kännas med ditt hjärta

Rocktjejen
2008-05-13, 17:48
#23

#20 ja jag hittade också informationen på ett liknande sätt.Ingen som hade talat om det innan för mig.

För mig blev det för mycket att ta in så jag storgrinade i flera timmar sen läste jag allt jag kom över om Social fobi..

#21 Ja men så skönt då att det blev en positiv upplevelse.Glad

Kram till er båda

anaprincess
2008-05-16, 01:18
#24

Tror mitt kommer mestadels från dåligtsjälvförtroende och rädsla att inte passa in (vilket jag sällan gör) mm. Finns nog många orsaker som man inte tänker på men som bidrar och får bägaren att rinna över tillslut.

fladdermus
2008-06-03, 22:47
#25

Min social fobi har jag nog haft så länge jag kan minnas, vet inte vad den kommer ifrån. Känner igen det där med rädsla för att inte passa in.

Zaphix
2008-06-04, 01:10
#26

Jag har social fobi i mina dåliga perioder, alltså inte jämt. Kommer nog av mitt urusla självförtroende och att jag bev mobbad som yngre.

"Slåss med drakar, befria prinsessor, döda varulvar.. Det är att leva."

Min och Dackes blogg

fotokrafs
2008-06-24, 02:12
#27

Vette sjutton när jag fick min fobi.. har alltid varit blyg och när man gick i skolan så fick man säkert dåligt självförtroende.. ju längre tiden gick desto fler ångestsymptom fick man.

lightseeker
2008-06-26, 11:39
#28

läste i tidningen att dom nu har uppfunnit ett nytt nässprej, som skall ta bort blyghet, undras just om det även kan hjälpa mot social-fobi, tänk vilken snabb genväg, till skillnad mot alla långa behandlingsformer

Allamej
2008-06-26, 14:40
#29

Jodå, den sprejen är säkert kul kul så länge man inte har social fobi och är gravid…. Oxytizin eller vad det heter används för att sätta igång värkar hos gravida..

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

[aspie]
2008-07-28, 17:31
#30

Jaha, nu har jag även läst om socialfobi och symtomen stämmer in på mig. Jag undrar hur många diagnoser jag fått när hela jag är utredd egentligenLedsen

nelliots
2008-07-28, 17:44
#31

Jag har upplevt stark ångest i samband med olika typer av sociala sammanhang så länge jag kan minnas. När jag var 2 var det saker som att ta i hand och säga "tack" (rätt läskigt när man är två med 3-4 vuxna som står över en och säger åt en att vara "en duktig flicka"), när jag gick i mellanstadiet var det klassfester (hu! PANIKFörvånad), uppvisningar på musikskolan etc. Skrik och panik och gråt och ångest. Att jag sedan var mobbad i 7an hjälpte nog inget vidare. Fundersam Jag har liksom "lärt" mig att folk tycker att jag är konstig och dum…. så jag förutsätter nästan alltid att folk inte tycker om mig. Jobbar på att sluta med det.

~ S*Nelliot's siames & orientaliskt korthår ~ www.nelliots.se ~
Kattungar till salu!
"The cat has too much spirit to have no heart" - Earnest Menaul

Thorsson
2008-07-29, 16:36
#32

jag har med social fobi…

JenniferH
2009-05-02, 00:00
#33

tror mitt kommer ifrån skitdåligt självfötroende, depression och uppväxt i jobbiga familjeförhållanden. kämpar med att få bort det..

miuljo
2009-05-03, 00:35
#34

oj… :S

jag har oxå social fobi… efter att ha läst vad som står i länken inser jag att det verkligen är så! allt stämmer in på mig.

så.. vad kan man göra åt det då?

Firestorm
2009-05-27, 01:37
#35

Jag blev halvmobbad i hela mellanstadiet och jag litar inte på någon alls, pratar inte med någon och tycker det är jobbigt när folk försöker anförtro saker åt mig för allt jag kan säga är 'Jaha.'
Jag fick också höra jämnt och ständigt om hur 'blyg' jag va (vilket inte va sant, bara något paranoid för jag trodde att om ja sa något skulle jag kanske säga något personligt och det kan dom hålla mot mig senare) , och min mamma är väldigt anti personer som tycker bra om sig själv. Hon säger det inte rakt ut på det sättet, men hon säger det vare gång hon märker av en kändis; "Den gillar ja inte, hon va med i en interjuv där dom frågade om hon tyckte hon va snygg, och då svarade hon att ja, de tyckte hon. ush."

[Ambrosia]
2009-10-13, 18:47
#36

Vet inte riktigt vad min sociala fobi kommer i från, men har allmänt dåligt självförtroende och känner mig ful. Är rädd för att andra inte ska tycka om mig och att jag inte ska hitta något att säga och att det ska bli tyst. Hatar tystnad, då känns det som den jag "pratar" med tänker negativa tankar om mig. Men kan dock vara tyst med vissa utvalda. Känner igen mig lite i texten om social fobi som det länkades till i ett inlägg ovan.

Med Vänlig Hälsning / Ambrosia

lakrits69
2009-10-14, 12:16
#37

En del av orsaken tror jag ligger i att många av oss är uppfostrade att vi ska vara så tillötesgående och trevliga och när man mår skit blir det väldigt jobbigt att förställa sig.

Djur som mår dåligt försöker dölja att de är sjuka eller mår dåligt in i det sista för sina flockmedlemar, anledningen till detta är att de annars blir utfrysta, mobbade eller uppätna! Den svaga länken ska bort, det är ett hot!

Om man lyckas att inte förställa sig och möta folka med en trött och tom blick eller skräckslagen blick så förstår jag om de reagerar!

Och detta är också jobbigt man vill ju inte ha en massa uppmärksamhet eller att de tittar med avsmak eller tycka synd om en…det blir liksom en ond cirkel.

Så egentligen är det inte så konstigt att man vill dra täcket över huvudet!

Det hade varit så gott med en cool ansiksmask!

Alta
2009-10-22, 22:40
#38

Nu är jag inte diagnotiserad men alla symtom stämmer in. Det är olika grejer som lagts på hög ungefär.

När jag var yngre satt min styvmor och styvbröder och följde mig med blicken när jag åt. Det var oerhört obehagligt.

Jag blev från 2:an till 6:an mobbad för hur jag gick, satt, åt, lät och såg ut (speciellt min korta längd). Ingen av de vuxna hjälpte till.

Sedan har jag väl alltid varit blyg men arbetade bort det ett tag under gymnasiet. Sedan flyttade jag 60 mil bort och fick depression och gick nästan aldrig ut.

Nu, senaste året, när jag har gått upp i vikt har det blivit ännu värre så det är väl de senaste åren min fobi verkligen blev fobi och satt käppar i hjulet för mitt vardagsliv.

Safirblomman
2009-11-02, 11:06
#39

Hej! Jag har också social fobi. Var väldigt blyg som barn,men minns att jag och en kompis ofta uppträdde på roliga timmen. När jag började högstadiet började helvetet för mig. Jag fick panik när jag var i stora samlingar, med mycket människor runt mig. Blev illröd i ansiktet och fick ångest, ville bara där ifrån. Killarna i klassen tyckte förstås det var kul och retades, vilket bara gjorde saken ännu värre. Jag var helt slut på dagarna efter skolan, var ju hela tiden i beredskap känndes det. Ja sedan har det hängt i hela mitt vuxna liv. Har också haft en väldigt jobbig relation med min mamma under uppväxten, hon tryckte ner mig totalt, "duktig flicka" som man är, så försökte man vara till lags. Idag har vi en ganska ytlig relation, inte den mor och dotter relation som man önskar att man hade, särskilt nu när man har barn. Min sociala fobi har gjort att jag mest dragit mig undan, har inga nära vänner kvar, svårt att veta hur man skaffar nya, tycker inte att man duger, och det har ju med självkänslan att göra.

Lider också av fibromyalgi, som bara det är ett helvete i sig.

lakrits69
2009-12-04, 14:29
#40

Jag har "fibromyalgi" som min terapeut tror beror på min sociala fobi.

Hon menar att jag har spänt mig och pressat mig i så många år att kroppen inte orkar att vara i alarmberedskap hela tiden och jag blir överkänslig och får värk av minsta stress.

Det kan nog stämma för när jag nu undviker männsikor och situationen som jag inte klarar av och gör allt i min takt har jag inte ont.

Jag riktigt myser nu när jag inte har ont men nu vill KBT teamet ha ut mig i den kalla vekligheten igen och jag känner att jag vill inte och då blir jag arg på hela min situation och mig själv, för hur ska de kunna hjälpa mig om jag inte vill själv.

Jag vill inte vara bland människor, det lockar mig inte och jag känner ingen positiva känslor bland folk.

Det blir som att stå mitt i en motorväg och sedan lära sig att andas rätt men grund problemet är jag längtar inte till att kunna stå där mitt i mototrvägen och inte få panikattack!

Jag känner mig jätte ledsen och arg idag efter KBTn.

Jag vill bara vara ifred och bo i en stuga mitt ute i skogen. Men det vore inte rätt gentemot min son och jag måste kunna försörja mig…

HannaM
2010-05-02, 01:24
#41

Varsågod jossehhh! (mer finns att läsa under fliken Social fobi)

sussi83
2010-05-15, 02:29
#42

var en tillbakadragen tjej som liten. Blev sedan mobbad och vips hade jag min sociala fobi….fast jag visste inte ens att jag hade det innan jag fyllde 21…då brakade det riktiga helvetet ut.

streckbild
2010-07-11, 17:00
#43

Min fobi kommer från mellanstadiet då jag skolvägrade och gick inte till skolan på månader. Jag blev inte direkt mobbad under grundskolan, jag hade ganska många vänner.

Men sedan i femman var man tvungen att gå till en annan skola för språkval, vilket var 2 ggr/veckan. Och de dagarna blev att jag skolkade i från. Och sedan blev det att jag skolkade "vanliga" skoldagar också, sedan blev dagar till veckor och blev mer och mer isolerad.
Sedan dess har jag gått på olika skolor, i de sista åren  av grundskolan gick jag på en mindre skola. Nu går jag i gymnasiet och känner att jag har blivit starkare men har fortfarande svårt för sociala situationer, jag har några vänner som jag umgås med, men hittar oftast på ursäkter när dem frågar om vi ska hitta på något. Men jag kämpar fortfarande…

Lillois
2010-09-01, 20:41
#44

Arbetslöshet. Att vara utan sysselsättning. Och i samma veva flyttade ALLA mina kompisar till nya städer. Jag blev ensam och var mest hemma. Tillslut blev det jobbigt att gå på stan, åka buss eller gå in i affärer.

Det som hjälpt mig:

För 3 veckor sen började jag studera. Mår så mkt bättre av att faktiskt träffa folk - det jag undvikit.

TameFan
2010-09-04, 22:49
#45

Hmm var mobbad under lågstadiet,börja skolka en del och satt hemma istället för att en dag upptäcka att det var sjukt jobbigt att ta mig ut.

Så nu sitter man mest hemma igen och oroar sig för vad försäkringskassan ska göra nästa år när jag inte får mer pengar

Naina
2010-09-10, 14:00
#46

Blev mobbad låg, mellan och högstadiet för att sedan bli mobbad på gymnasiet. Lång historia.

Sindylina
2010-09-10, 15:34
#47

Mobbning, en ständigt kritiserande storasyster o föräldrar som inte bekräftade mig som liten. Rynkar på näsan

Vargflickan
2010-09-21, 23:11
#48

Oj så mågna kommentarer jag känner igen mig i! Jag tycker ändå att den mobbing jag råkade utför var "lindrig" fast ju mer jag tänker på det desto mer börjar jag inse att det var ganska tuffa, mentala slag jag fick ta emot. Har också haft lite social ångest (som nu blivit mycket bättre/helt bra) med KBT. Tror absolut det kan ha med mobbing/kritik/utanförskap av olika slag att göra som många tidigare skrivit.

Ta hand om er därute;)

When I let go of what I am, I become what I might be.
-- Lao Tzu

[Lollo90]
2010-10-03, 03:50
#49

Som många andra här, mobbning i skolan. Sen första klass i lågstadiet tills jag började gymnasiet där jag inte kände någon. Tack vare mobbarna har jag inte bara fått socialfobi utan även missat MASSA i skolan som fått mig osäker i verkliga livet nu när jag ska leta jobb. Jag känner att jag inte duger till o.s.v då jag inte klarade av att gå klart skolan.

brunette
2011-05-24, 19:44
#50

jag blev mobbad i 6 år. men jag mst bli socialer asså! jag säger till vem som helst hej och börjar snacka med den personen men ändå.. Rynkar på näsan

Emmisan
2011-06-21, 23:41
#51

jag har varit utfryst av min klass i ca 3 år. Det tar på en må jag lova. Det är en liten vit av det hela.

Mvh Emma Tange

 

 

candyme
2011-06-23, 20:20
#52

Min sociala fobi kommer också från skotiden.

/Emma

 

 

JennyBerntsen
2011-08-14, 20:32
#53

Min sociala fobi är rätt komiskt egentligen. för jag tar ganska lätt på mig en mask och är jättetrevlig och framgångsrik bland vänner. Men så ibland så faller allt, jag vågar inte prata med någon, vågar inte träffa nya människor osv. Men det är de dagar jag inte har fixat mig, klätt mig snyggt osv. Känner jag mig tillfreds med mig själv den dagen så klarar jag oftast av att prata med främlingar. Men vaknar jag med värk (har också fibro) svullna ögon, dålig hårdag osv så vill jag INTE gå utanför dörren… är så beroende av att vara perfekt inför andra. har varit mobbad 1:an till 9:an, utsatt för övergrepp som liten osv. så jag litar inte på människor helt enkelt…

"I believe in karma! What you give is what you´ll get returned."

rolnor
2011-08-15, 00:02
#54

Har också social fobi, kan få sån ångest inför möten med andra att jag går sönder inuti (psykos i nån form). Jag har fått en massa hat projicerat från min mamma redan som bebis, hon blev misshandlad av sin mamma så det är ganska lätt att se vad allt kommer från. Hon har diagnosen kronisk psykos, men hon har med tiden blivit mycket bättre, vilket är bra. Jag mobbade andra i högstadiet samtidigt som jag själv blev mobbad, skäms att tänka på hur jag och andra behandlade en kille, vilket svin jag och andra var.

SkrikandesRynkar på näsan

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

hannapannah97
2014-01-16, 09:36
#55

Jag har ingen aning men min psykolog tror att jag föddes med den. Att min mamma ofta är orolig och var det när hon var gravid med mig kan vara en orsak, för det har märkts i hela mitt liv. Ett exempel är när jag var i barnvagnen och någon jag inte kände tittade in så gallskrek jag och blev jätteledsen, till och med när det var släktingar liksom, vet inte om många bebisar är sådana men det tror jag inte. Ångesten har nog byggts upp mer och mer under åren, jag får panikångest vid starka känslor som t.e.x. när jag blir väldigt ledsen. 😓

JennyBerntsen
2020-01-08, 18:51
#56

Jag har samma som du, TS. Oförståelse och familjens ständiga krav att försöka pressa mer för annars är jag lat/ egoistiskt mm.

"I believe in karma! What you give is what you´ll get returned."

Upp till toppen