Jag mår … ingenting? eller, jag mår dåligt för inget känns riktigt. Ibland får jag en kall dusch av ångest och uppgivenhet och börjar gråta, annars känns det som jag bara finns.

Inget är roligt, saker är bara jobbiga eller skrämmande - klarar inte riktigt av att gå ut eller ringa folk.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, jag har as/adhd och därmed en godman och ett stödteam som ska finnas till hjälp men det känns inte som jag får så mycket hjälp därifrån just nu. Eller kanske, mer att dom inte kan ge mig den hjälpen jag behöver?

Känner att jag inte heller kan prata med min familj, dom är i total kaos.. Det som troligen fick mig att trilla av kanten var då min far för nån vecka sedan blev så arg över en petitess att han stack härifrån. ( han och min mor skulle sova över, men han lämnade mig och mamma och körde hem ) - Vilket kändes förjävligt på många plan.

har nu som mest sovit, och tappat all intresse i allt. Spel är inget kul, jag oroar mig för att störa alla, jag kan inte koncentrera mig på skolan alls.. Är mest irriterad på min fästman som det är nu, säkerligen för små saker som egentligen inte spelar roll..

Jag känner mig rådlös, vad ska jag göra? Om jag har lust till något är det väl att låsa dörren och aldrig gå ut.

jag ber om ursäkt i förskott om jag inte svarar på meddelanden, för även det har blivit jobbigt för mig.