Tja, det finns massa olika alternativ, antingen gör man som du, väntar ut skiten och vet att det ger sig så småningom eller så kan man försöka avleda innan den liksom slagit till ordentligt. Det gör man lättast genom att göra något som man gillar, något  som distraherar en så man tänker på annat men som samtidigt inte är så svårt och koncentrationskrävande att man inte orkar med det. Vanliga förslag brukar vara att ta en dusch, prata med någon, göra något fysiskt aktivt som en promenad eller pyssla med något enkelt. Vet att många tex får tips om att använda målarbok för barn och färglägga. Men det är ju att prova sig fram vad som fungerar bäst.

Tar xanori värsta fall.. men eftersom läkarna inte vill skriva ut fler och sobrilen jag fått som ersättare mest gör mig hängig och ger mardrömmar, så undviker jag dem in i det sista.

Jag brukar försöka vänta ut det. Skriva av mig på nåt forum (fast det är inte alltid så bra för sen när jag får svar några dar senare har det ju gått över..) eller, om jag är kapabel till det, försöka hitta positiva sakr med mig själv. En gång tyckte jag inte att jag kom på något, mådde väldigt dåligt över bl.a. jobbsituationen och kände att det fanns inget hopp, ingen mening med något.. det enda positiva jag kom på var ''är lojal och snäll'' men kände att det blir man ju inte anställd på.. så jag började skriva en arbetsansökan med utgång från det - i huvudet då - och blev faktiskt lite lättare till mods. :) Kände att jag hade i alla fall anställt mig.

Fast det är ju inte alltid jag är klar nog i huvudet att tänka så.

En kompis till mig brukar köra bil.. inget att rekommendera om man misstänker att man kan sikta mot ett träd  i skogen med bilen, men för henne funkar det bra och hon är ansvarsfull under pressen.

Ut och gå kan hjälpa om man bara tar sig ut..

Jag har även ett par vänner jag kan ringa dygnet runt eller chatta med.

ibland kan jag "känna på mig" att jag börjar få en attack och då tar jag ett piller och lägger mig/sätter mig någonstans och pressar fingrarna/något mot solarplexus (är lugnande för mig) och försöker fokusera mina tankar på andningen.. Och försöker tänka att jag kan kontrollera mig själv… det hjälper inte alla gånger men det kan nog ha förhindrat en del attacker..

Jag har haft riktigt hämska ångestattacker och det här brukade jag göra;

1. Sätta på sterion på högsta volym med musik jag älskar. Sedan sätter jag en högtalare mot bröstet så att jag känner vibrationerna i hela kroppen. Det brukar lugna.

2. Stoppa någonting riktigt surt eller starkt i munnen; Chilifrukt, citron, tabasco etc. Det distraherar.

3. Att andas i fyrkant har aldrig hjälpm mig heller men jag gjorde något liknande; Gå långsamt och andas in t.ex. 3 steg och sedan andas du ut mednas du går 4 steg. det knepiga med den här är att komma ihåg att gå långsamt.

4. Och det viktigaste är att det är fruktansvärt obehagligt och det kan kännas som om det aldrig kommer att gå över. fem miuter känns som timmar… det som är viktigt att tänka på i dem stunderna är att det går över. Det kommer gå över, det gör det alltid, förr eller senare.

Hoppas du hittar ett sätt som funkar för dig. :)

jag brukar sjunga för då vet jag att jag kan andas för lungorna fylls med luft. får minst en gång om dagen känslan att jag inte kan andas så fort jag äter eller känner någon lukt jag inte e van vid kommer det direkt.

Du har fått en massa bra tips - att bryta ångesten på ett eller annat sätt brukar vara det bästa. Gör något annat. Gå ut om du är inne osv.

Vill även tipsa om att prova EFT - en sjukt effektiv metod om man vill lösa blockeringar. Ångest handlar ju enbart om tankefel, det är inget fysiskt, utan ens tankar och inre som triggar igång attacken. Det skapar blockeringar och/eller störningar i kroppens energifält vilket gör att man mår dåligt (det är den korta förklaringen) - men hjälp av EFT så löser man upp dessa blockeringarna vilket gör att energin kan flöda fritt igen. Det går att prova sig fram på egen hand (finns en hel del bra filmer på youtube) eller så ta ett proffs till hjälp. Med hjälp av EFT och ett bättre tänk (sysslar med attraktionslagen/the secret) har jag nu för tiden aldrig ångest. Ett bättre tänk handlar om att följa min inre röst, leva mitt liv som jag vill, att värdesätta mig, att bli ett "ego", att njuta av vad livet ger och se glädjen inte sorgen, att se det jag har inte det jag inte har - funkar kanon även om det har tagit några år att komma hit. Ångest är enbart ett symtom på att man gör, eller tänker, något som inte stämmer överens med det inre - hitta din inre röst, lyssna på den och du kommer att bli ångestfri.

Lite beroende på vart jag är, men om det är på natten så är det fosterställning (eller med sitta upp och hålla om benen) och vagga/gunga fram och tillbaka. Upprepande rörelser kan också funka på mig ibland. T.ex klia eller klappa katten eller hunden.

När min ångest kommer, så brukar jag gå ut, nu har jag också hund, men jag lämnar honom hemma om de är allt för illa, så går jag själv.. Och som de låter på dig så var just vid den attacken hundarna som startade den, så ja tror mycket på att du borde kanske gå utan dom när de händer.. Jag äter dock dagligen medicin för min ångest och för att ja inte ska gå så långt igen..

För bara ett år sen så kunde ja känna på mig när ångesten kom, och jag kunde då reda ut den innan den tog tag om mig..
Då jag börjat lära känna mig så väl med hjälp av utbildningar osv.

Men nu efter att ha gått så långt till ett riktigt självmordsförsök för 8 månader sedan så kan de bara vara så lätt att knäppa i fingrarna så faller jag. Jag känner inte när den kommer krypande utan de säger bara pang, och då vill jag åter igen inte leva och ser allt svart..

Men jag märker att gör jag inget inom de första timmarna utan låter de gå längre ner, så hamnar jag verkligen där nere.. Jag börjar kunna motarbeta den innan den tar riktigt fast tag om mig..

Men det är svårt.. Men natur och djur är för mig de bästa, och självklart skriva!

Vid panikattacker ska du bara låta det komma och genomleva det. Försök inte ta ort ångesten med divere knep. Det kommer bara i slutändan att begränsa ditt liv. Jag själv har en massa "säkerhetsbeteenden" som jag idag inte kan vara utan. Otriligt jobbigt. Sök hjälp innan det blir för jobigt. Ta tag i det nu..

En som vet

Brukar antingen vandra runt i lägenheten, sitta på golvet med huvudet i knäna eller ligga på golvet i fosterställning.

Men det är ju inte så konstruktivt.. Så brukar försöka avbryta det genom att springa/snabb promenad eller sitta i duschen med uppdragna knät och känna vattnet som rinner.

Avskyr panikattacker.

Tack för alla svar.

Har försökt dämpa/bli av med ångesten på olika sätt, men hittar inget som passar mig. Att vara med mina djur fungerar ine, då ångesten går ut över dom & allt bara blir värre.

Brukar sluta med att jag låter panikattacken komma, men eftersom att jag inte vågar visa för någon familjemedlem/vän/släkting att jag har dessa problem så fungerar det inte alltid..

Har fått många bra tips, men vill gärna ha fler! :)

Nu tror jag att jag ska gå ut och gå, se om det hjälper denna gång.

en promenad i skogen kan lindra ångestattacken kanske?