Hej, jag är en tjej på snart 15 år, jag hoppas att någon kan hjälpa mig. 

jag vet inte vad jag ska börja, men jag kan ju berätta att jag tror jag mår dåligt, jag TROR, jag vet inte jag är bara förvirrad.. 

jag ska försöka ta en sak i tagen, för varje gång jag ska försöka berätta detta i ett inlägg blir det bara fel, för det är som att jag tror jag inte kommer hinna med att berätta saker ´om jag inte avbryter allting mitt i, så jag berättar aldrig klart saker.. jag har så mycket som snurrar i mitt huvud.

Jag känner mig typ efterbliven eller nåt, för jag förstår typ ingenting.. jag förstår inte när folk pratar med mig, jag vet inte vad det är jag inte förstår, jag fattar bara inget.. likadant när jag är på lektionerna i skolan, jag förstår ingenting där. 

jag har alltid varit väldigt osäker av mig, och rädd att göra bort mig och så. så om folk skämtar med mig och säger att jag kanske luktar illa eller nåt, så tror jag på dom och mår jätte dåligt, vilket gör att jag nästan inte vill till skolan för jag inte vill att folk ska känna hur jag luktar.  jag förstår inte ironi, jag blir osäker om folk skämtar eller inte och får panik.. jag tror alltid att folk dömer mig när jag är ute, därför sitter jag helst ensam i mitt rum. jag svarar aldrig i hemtelefonen, jag tycker det är väldigt obehagligt att prata med folk jag inte känner..

jag mår jätte dåligt och känner ångset när jag tänker på stunder då jag gjort bort mig i hela mitt liv.  mycket när jag var yngre drömde jag ofta att jag glömde ta på mig kläder innan jag gick till skolan, det händer fortfarande…

jag brukar må jätte bra ibland, skämta skratta, och faktist skämma ut mig med flit när jag är med mina vänner, men när jag kommer hem till mitt rum är det som att jag bara sjunker ihop och blir ledsen och tänker förmycket.

och jag tror alltid att mina vänner och min familj egentligen inte tycker om mig utan bara tycker att jag är jätte jobbig och konstig och uppmärksamhetskrävande, men dom vågar inte bbörja bråka med mig för jag blir alltid så elak när jag är arg, jag har ända sen jag var liten alltid slagit mina vänner när vi bråkat och kallat dom elaka saker, men mot min familj är jag bara väldigt dryg och spelar ointresserad.. när jag har bråkat med någon kommer det alldtid massa  hemska tankar till mitt hunvud att jag bara är världeös och att jag borde ta livet av mig.. sån tur blir det aldrig av.

och jag har skärt mig många gånger och jag tror inte det är för uppmärksamhet, det är bara min bästa vän som vet.. jag skärde mig första gången i sexan men det var inte seriöst, gjorde det bara, andra gången på jullovet i sjuan, det var för uppmärksamhet för jag gjorde det i min kompis kök med hennes kniv.. efteråt har det varit seriöst, har försökt sluta med det går inte, vet inte varför jag gör det ens…

och anledningen varför jag mår dåligt tror jag är för jag har världens sämsta självförtroende/känsla..  jag är inte smal det vet jag, mitt BMI säger att jag är rejält överviktig, men det syns inte att jag väger så mycket men jag är ändå fet.. jag har gått upp jätte mycket, och jag har försökt göra massa saker för att gå ner i vikt, inget fungerar… jag är inte vacker heller… ibland frågar folk varför jag har så dåligt självförtroende, men jag kan aldrig svara på det för då gråter jag bara. men det är för jag mår så dåligt över mitt utseende…jag kan knappt gå i korridorerna för jag tror att alla kollar på mig och tänker elaka tankar om mig…

jag har även andra sjukt jobbiga saker, jag avbryter folk hela tiden, kan inte hjälpa det.. jag mår ofta dåligt, men nån vecka efter mår jag bra, jag är fett hyperaktiv.. jag är glömsk, jag kan verkligen inte koncentrera mig på saker jag inte är intresserad av, jag brukar få privat undervisning för att jag ska förstå.. jag är alltid osäker på instruktioner, så jag måste alltid "fördjupa" mig i skar för att våga göra det typ, svårt att beskriva.. jag samlar på massa onödiga saker och har svårt att slänga mina saker.. jag är jätte lätt distraherad.. jag pratar alldeles för mycket och för fort, det är jobbigt att ens försöka koncentrera mig på saker jag inte bryr mig om.. jag är alltid stressad vilket gör att jag får magbesvär :s  jag har tydlig hörsel. jag har sömnproblem, kan nästan aldrig sova för jag ligger och tänker på så mycket, jag har tvångstankar (som att om jag/nån på tv/ eller att någon tex sminkar mig och ska sätta på ögonskugga, så kanske dom tar med borsten två gånger på ena ögat och tre på andra, då måste jag stryka på ena ögat där dom bara tog två gånger, för att det ska kännas lika, annars blir det en jätte obehaglig känsla )  jag har även lätt att få panikångest attacker, men det var ett tag sen sist.  vet inte om jag har någon sjukdom eller nått, kanske är hypokondriker… och bara inbillar mig, för jag har läst om massa psykiska sjukdomar, men detta är väl allt jag kommer på att jag känner.. 

innan när jag gick på min förra skola så skolkade jag jätte mycket och fick gå till en kurator, så när jag bytte skola så fick jag gå till en ny, men jag berättar aldrig hur jag egentligen mår, jag har även börjat röka, fast jag varit säker och lovat mig själv att aldrig göra det, men ändå börja jag.

förlåt om det blev en lång text men snälla, om någon vet och kan hjälpa mig, skriv, jag vågar inte gå till kuratorn för om jag ska berätta all detta så kommer jag bara gråta och inte få fram nåt… en anledning varför jag tror jag gått upp så mycket i vikt är för att min bror dog för några år sedan och jag har typ börjat tröstäta….