Mediciner och skriva av mig. [X]
Sätter X i rubriken, mest för att detta handlar om mediciner jag fått utskrivna i Japan, och vissa är förmodligen inte lagliga i Sverige.
Måste få skriva av mig lite. Jag har nu bott i Japan i nästan 7 månader och trivs jättebra. Men min depression och ångest har hunnit ikapp mig (har även asperger). Förra veckan gick jag till läkare och hade lite panik inför vilka frågor de kunde tänkas ställa och hur det skulle gå till och om jag skulle klara av att vara ärlig osv. I Sverige kan det ju vara rätt besvärligt att få medicin. Jag vet att medicin är en kortvarig hjälp egentligen, för jag skulle nog behöva t:ex KBT, men det erbjuds inte i Japan för saker fungerar annorlunda här.
I alla fall så gick jag dit och sa typ att jag inte sover och att jag är deprimerad. Därefter ställde läkaren en rad frågor (hur mycket sover du, funderar du någonsin på att försvinna, har du mycket ångest, etc) och hummade lite. Sen skrev han fyra recept.
-Antidepressiva
-Ångestdämpande
-Insomningstabletter
-Sömntabletter så jag får ostörd sömn
Bara så där. Relativt starka grejer. Jag tackade och gick och hämtade ut dem hos apoteket, efter att ha fått en återtid en vecka senare, dvs idag.
Antidepp är ju lite svårt att utvärdera efter bara en vecka, men tycker nog att jag märkt en viss förbättring. Ångestdämpande fungerade inte särskilt bra, tog bort värsta ångesten men det låg tyvärr fortfarande kvar rejält. Insomningstabletterna var jättebra, ut som ett ljus, ungefär. Tyvärr fick jag ingen ostörd sömn.
Återbesök idag då.
Fem minuter pratade vi sen trappade vi upp antidepp dosen, fick starkare ångestdämpande och starkare sömntabletter (inte insomningstabletter dock, för de fungerade ju som de skulle).
Har nu googlat på dem, mest för att få ett hum om vad jag fått utskrivet, och herregud vilken skillnad mot Sverige. Sammanlagt har vi väl pratat i typ 15 minuter och jag har alltså fått RIKTIGT starka grejer utskrivna. Tänker naturligtvis inte skriva ut några namn, men enligt vad jag förstått är vissa av dem inte ens lagliga i Sverige eller åtminstone extremt svåra att få utskrivna.
Jag klagar verkligen inte, för jag behöver kunna fungera i en normal vardag utan att ha så stark ångest att jag knappt klarar av att kliva ur sängen. Det är en tillfällig lösning naturligtvis, när jag åker tillbaka till Sverige så kommer jag söka "ordentlig" hjälp, men sånt erbjuds inte här. Kulturen är liksom annorlunda. En vansinnig mängd människor lider av depression och ångest men man "kan" inte prata högt om det för det är lite skamligt. Så istället för att söka "rätt" hjälp, t:ex samtalskontakt så spenderar man fem minuter med en läkare som skriver ut medicin.
Vet inte ens vad jag vill säga med inlägget, mer än att jag behöver skriva av mig, och kanske få känna att det är okej att jag äter så pass starka grejer, för att jag ska klara av livet. Jag orkar inte längre stressas sönder av minsta lilla grej och sen typ ha panikångest och känna dödslängtan på det. Jag vill klara av att plugga och träffa lärare och klasskamrater utan att gömma mig på toaletten och gråta av ångest.
Hoppas verkligen detta fungerar nu, framförallt att jag får sova. Jag behöver sova.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
![[[Boris Sager]]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vill eg. bara säga att jag läst din berättelse och undrar hur det gick med ditt föredrag förra veckan?
Jag vet att det är stora skillnader i terapibehandling mellan olika länder.
#1 Det gick bra. Pratade väl i typ 1-2 minuter så det var för kort egentligen. Men ja, det gick okej.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
Väldigt bra tråd. Jag har hört från andra håll att japanska läkare är ytterst sparsamma med t ex smärtstillande medel efter en operation, samma ska gälla för tandläkare, nästan ingen bedövning.
Dessutom sa personen att japanska läkare är sparsamma med mediciner för psykiska problem, därför att det japanska samhället bygger på att man ska härda ut smärta och obehag, eller i alla fall inte visa det utåt.
Dessutom var påståendet att japanska läkare kan stå lite förbryllade inför psykiska problem som västerläningar kommer med, då den egna befolkningen inte visar så mycket sånt.
Mycket bra tråd, för nu vet jag att det kan finnas olika förhållningssätt från japanska läkare.
Jag har personligen aldrig hört talat om att de skulle ha problem att skriva ut medicin för psykiska problem. Snarare tvärt om eftersom det kräver väldigt lite ansträngning. Om du är Japan och deprimerad så är chansen extremt liten att någon får reda på att du varit och fått antidepp medicin, medan chansen är större att någon får reda på om du går hos psykolog typ en-två gånger i veckan. Och det är SKAM SKAM SKAM.
Enda anledningen till att folk i allmänhet i Japan inte går på knäna är just för att de äter en eller en annan sorts medicin. Stressen och pressen på folk här, speciellt ungdomar och män, driver de flesta till att behöva någon form av medicin för att klara av livet i allmänhet. Och läkare skriver hellre ut medicin än engagerar sig "på riktigt".
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
Inte för att vara sådan, men det finns antagligen bra anledningar till att Sverige har lite hårdare lagar om mediciner och sådant. Det finns en hel del extrema mediciner inom psykiatrin som ger vidriga biverkningar och som man blir beroende av.
Försök att hålla koll på att inte bli beroende, för det kommer garanterat inte hjälpa dig och din ångestproblematik. Det kanske känns bra nu, men när du sitter i beroende (om du inte redan varit där) så är det inte längre kul.
:)
Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.
#5 Nej då, jag förstår absolut vad du menar. Jag har dock använt mediciner av och på under många år och märker rätt fort av om det uppstår biverkningar samt att vi har återbesök en gång i veckan för att kolla av. För mig fungerar det perfekt med deras system just för att jag behöver inte "bara" någon att prata med, jag behöver någon mer specifik form av psykatrist kontakt och det fungerar inte så här. Så att de är snabba med att skriva ut medicin gör mig bara lättad.
Speciellt när det gäller sömntabletter. I Sverige fick jag till slut en panikattack hos min läkare och grät och grät och grät för att han verkligen vägrade förstå att 1) jag sov i genomsnitt 1-2 timmar per natt och 2) propavan och atarax (som var det enda han ville skriva ut till mig) inte hjälpte för fem öre.
Skönt att slippa det här åtminstone. Och jo, jag har varit beroende också, det är inte kul, men just nu, för stunden, behöver jag akut och rejäl hjälp för att allt inte ska gå åt pipsvängen. Men jag är väldigt tacksam för omtanken, om inlägget låter otrevligt är det för att jag vaknade för typ fem min sedan och är lite vimmelkantig. :P
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
#6 Du kan PMa mig innehållsdeklarationerna så kan jag kolla upp vad det är.
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
Fast jag har googlat namn och fått upp den infon. Men tack ändå!
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"