Väldigt respektlöst att krama dig när du inte vill. Det är din kropp och känner du att det är obehagligt att kramas så ska du slippa. Jag tycker du ska vara mer bestämd och verkligen säga att du inte mår bra av att kramas med andra än med din man och son.

Det är absolut inte OK någonstans att röra vid någon som inte vill bli rörd vid! Det är ett övergrepp i alla ordets betydelser.

Kan du försöka bli ännu tydligare? Inte bara säga att du helst slipper, utan ryta ifrån: Lägg av! Rör mig inte! Gå och tafsa på någon som gillar det!

Många människor fattar kroppsspråk bättre än de fattar ord. Om du säger att du inte vill, men ändå låter dig kramas, tror de att du inte menar vad du säger. Om du låter din ovilja synas i kroppsspråket - inte som om du känner dig förminskad, utan som att du känner ogillande - blir det tydligare för dem. Att bli utsatt för ogillande är en väldigt stark signal som de flesta reagerar på.

När någon klappar på dig så dra dig tydligt undan beröringen och ruska lite på dig, som en katt som fått något otrevligt på tassen. Din hållning ska inte uttrycka att känner dig förminskad och kränkt, utan att tvångsklapparen är en ouppfostrad liten person som inte vet hur man umgås. Det kan vara otroligt effektivt.

Du kan också prova att helt enkelt inte vara där för att  bli klappad och kramad. Du vet ju i vilka situationer det händer. När du hälsar på någon du vet brukar tvångskramas, så säg Hej och vänd sedan axeln till och heja på någon annan eller gå mot kylen eller vad som helst. Eller heja på avstånd, gärna när din sambo eller någon annan står lite emellan dig och tvångskramaren. Eller kör fram högerhanden i en skarp och tydlig hälsningsgest för att markera att ett hövligt handslag är den enda acceptabla fysiska kontakten (om du tycker det är OK förstås).

Kanske det skulle hjälpa dem att lättare att förstå om du skrev ett brev och skicka till att som behöver informera om detta om va du vill och varför så det kan läsa sig till och sätta sig in i det hela innan de ska träffa dig nästa gång. Kan tänka mig att just i stunden vid kram-tillfällena att det kan vara svårare för dem att förstå och avbryta. Sen vid de kommande eventuella kram-tillfällena får du vara beredd på att säga till; ett enkelt stopp, stopp, stopp, lär få dem att tänka till lite och om de ser helt förvirrade ut som tänker försöka igen kan du fråga dem om de kommer ihåg brevet, och vad som stod i det. (Du får förmodligen göra samma sak för andra beröringar du är obekväm med.) Det kan nog ta några tillfällena innan de lär sig och en del kommer att glömma eller göra misstag. Ibland lär de komma på sig själv och ibland behöver de en påminnelse från dig.

Känner du dig okej med att skaka hand med folk? För då kan du säga att du hellre vill det istället för att kramas vid hälsnings-tillfällena.

Att ha armarna i kors framför sig kan funka. Kanske verkar avståndstagande men när de inte fattar annars så måste man. Svårt att krama nån som har den hållningen

Nej det är inte okej. Jag har också blivit påtvingad det där och jag har alltid hatat det. På senare år har min familj förstått att det inte är okej och väntar på att JAG tar steget in mot kramen. Jag vet ju att de inte menar något illa heller, men samtidigt måste jag ju få bestämma över min egen kropp, precis som du måste få det. Jag vet inte riktigt om jag har några bättre tips än de du fått ovan, men ensam är du inte.

Oavsett om det är främlingar eller nära släkt så är det inte ok att kramas eller ta på folk hur som helst utan godkännande. Du överreagerar inte och behöver inte "vänja dig" som de säger. Tyvärr kan det vara svårt för folk att förstå och då får man var demonstrativ, räcker det inte att säga nej och förklara får man dra sig undan, knyta armarna framför sig eller helt enkelt gå därifrån.

#2 Det kan ju heller inte vara okej att vara så otrevlig mot någon som bara vill väl? Man får ju inte missbruka ordet "övergrepp" tycker jag. Att stryka någon på armen kan aldrig vara ett övergrepp oavsett om personen tycker det är obehagligt. Det finns absolut inget ont uppsåt i det.

Jag tycker heller inte om kramar från mer än min lilla närmsta familj. Nu har jag inte så stora besvär som TS med det hela så jag kan hantera det.

Jag hade nog försökt sträcka fram handen som en hälsning och samtidigt säga -Jag kramas inte. Man kan framföra krav på ett vänligt sätt.

#7: Jo, om någon gång efter gång gör något mot mig som jag finner plågsamt, och prioriterar sin egen önskan att göra det före min önskan att slippa det, kan det aldrig någonsin vara något annat än ett övergrepp - en grov och avsiktlig kränkning av den personliga integriteten.  

När önskemål om att slippa bli plågad har framförts vänligt en eller tio eller hundra gånger och ignorerats finns det ingen som helst anledning inte uttrycka sig grövre - så grovt som behövs för att få fram budskapet.

Du tycker förstås att det är helt rimligt att vilt främmande människor tar i och klappar på traumatiserade våldtäktsoffer som de vill, bara de inte klämmer på erogena zoner? Nej, naturligtvis gör du inte det. Varför är det då tillåtet för anförvanter att göra det på sina släktingar? Det är inte i uppsåtet med handlingen det ligger, utan i hur det upplevs.

De flesta män som klår sina fruar har inga onda avsikter heller, utan gör det för hennes egen skull, för att göra henne till en bättre människa, mer som en kvinna SKA vara.  Ska uppsåtet gälla före upplevelsen där också?

#8 Självklart är det upplevelsen som räknas men samtidigt så är det väldigt stor skillnad på uppsåt och uppsåt. Det är ju därför det är en sådan svår situation för TS.

Att slå en kvinna i gott uppsåt finns inte eftersom det inte är OK att bruka våld mot någon annan.

Därför kan man aldrig jämföra slag med smekning på armen eller en kram.

#9: Tycker du alltså att främmande män gärna kan tvångskrama och klappa traumatiserade våldtäktsoffer på stan, bara de gör det för att vara snälla? På samma sätt som det är helt OK att begå sexuella handlingar mot någon, bara man tror att de egentligen vill det? 

Nej, förövarens önskan att få kränka kan aldrig någonsin tillmätas något värde jämfört med offrets önskan att slippa bli kränkt.

#10 Nej det tycker jag ju verkligen inte. Skriver jag så konstigt?

Hur kan du blanda in främmande män som kramar traumatiserade våldtäktsoffer på stan?

En kram/smekning på armen från en släkting med gott uppsåt är ju en vänlig handling och det är ju det som gör det så svårt för TS.

Jag tycker också att det är bedrövligt att TS önskan/krav inte emotses. Jag tror däremot att det kanske blir värre problem om TS är otrevlig, vilket är svårt att låta bli när ingen lyssnar.😕

De tycker nog redan nu att hen är besvärlig och skulle hen dessutom bli arg eller säga något som upplevs otrevligt så blir det ju ännu värre. Då uppstår ju liksom två problem så därför tror jag det är bättre att fortsätta vara helt bestämd och hellre backa än att ställa till en scen.

#10 Fast det är viktigt att skilja på uppsåt. En person som i välvilja tror man visar sin kärlek med en kram är en stor skillnad från en person som våldtar någon utan tanke på hur offret upplever det.

Jag som våldtäktsoffer blir uppriktigt förbannad på de som anser att min våldtäkt ska ses på samma sätt som när en familjemedlem klappar en på armen. Det är INTE samma sak. Båda är fel, men går inte att jämföra eller ställas mot varandra.

Man ska givetvis inte gå över gränser ändå, oavsett hur stor eller liten den gränsen är, men jag tror att många faktiskt förstår skillnaden på en god väns kram mot en okänd mans våldsövergrepp med fullbordad våldtäkt.

Jag som inte heller gillar närhet med ens mina nära har förståelse för att "vanliga" personer (dvs normen) ändå anser att en vänskaplig klapp på armen eller en kram faktiskt görs med ett gott hjärta för att visa kärlek även om det inte är mitt sätt att visa kärlek. Jag gillar det inte men förstår hur de tänker när de gör det eftersom det är ett vanligt sätt för de flesta att visa kärlek, medkänsla osv. En våldtäkt exempelvis är alltid fel, oavsett hur mycket/lite närhet du annars vill ha, en våldtäkt kan inte begås med gott uppsåt, en våldtäkt är inte ett sätt att visa kärlek och tillgivenhet på.

#10 Jag vill tillägga att jag förstår hur du menar och att du har rätt på ett sätt, men diskussionen var ju i detta fallet inte om främmande män som skulle komma fram helt ovetandes och kramas för att vara snälla utan om någon man känner väl och som man faktiskt vet inte är ute efter att såra eller skada. Det ska givetvis ändå respekteras, men jag vill få fram att jag tycker det är viktigt i just denna tråden att man förstår inte bara TS utan hennes familj också, som givetvis inte menar illa även om det blir fel.

Tack för all bra input :)
Jag kommer fortsätta att stå på mig, för mitt välmående ligger i fokus för mig. Ingen annan bestämmer över  min kropp utan jag är den som bestämmer vad som är okej och inte :)
Sen förstår jag att folk menar gott, att de vill krama mig av välmening, men om jag säger ifrån och de inte respekterar det så kränker dom mig på så många sätt. Och det är inte längre med välmening.
Alla kramsugna människor får helt enkelt krama varandra ;)

Jag skulle ha gjort en "festtröja" där det står:

JAG TYCKER OM DIG
MEN JAG KRAMAS INTE
(och om du tycker om mig
så kramar du inte mig)

Efter nåt år borde de väl ha fattat.

#15 Eller ett stort tryck med kryssat över KRAM. Gärna med en bild på ett hjärta under texten eller kryssat KRAM = "bild på ett hjärta"