Jag får det ofta när jag är stressad eller känner ångest, börjar som stickningar i fingrarna, som sedan domnar bort och fortsätter upp mot armarna. Känns ungefär som när foten somnar eller som när man håller andan för länge/svimmar. Brukar följas upp av en känsla av total utmattning, är det en panikångestattack känner jag även ett behov av att lägga mig på marken. Fått höra av min psykolog att det är ganska vanligt =)

Okej tack.. det är inte riktigt så det känns för mig… Jag känner inga stickningar eller så, bara att huden har väldig försämrad känsel. Tex om jag sticker med något vasst på benen så känner jag inte skillnad på trubbigt och vasst. Jag känner bara ett tryck mot benet även om jag trycker så hårt att jag får märken med en penna eller skruvmejsel.

Och i duschen känner jag nästan inte skillnad på kallt och varmt vatten. Jag får dra på rejält hett vatten så benen blir illröda men jag känner det som vattnet skulle vara bara ljummet i alla fall.

Däremot är huden extremt känslig för smärta. Kläder gör ont,  Jeanstyg är alldeles för strävt och gör ont att gå omkring i. Jag måste ha riktigt mjuka kläder med lent tyg.

Jag känner det inte som att jag skulle ha någon psykisk åkomma. Känner mig inte stressad eller så, men när ingen hittar något fysiskt fel så säger ju läkarna att det "förmodligen är psykiskt"

Förra gången jag hade så här höll det i sig nästan ett halvår dygnet runt varje dag. Sen var det bra ett par år och nu har det plötsligt kommit tillbaka på midsommardagen när jag vaknade på morgonen. Är riktigt jobbigt och ingen kan hjälpa mig för jag är redan utredd i vården.

#2, Det låter lite skumt att du har det hela tiden, tycker jag. Olika sorters domningar, krypningar och känslobortfall är som sagt inte ovanligt vid ångest, men då brukar det komma i "anfall", i alla fall inte hålla på veckor i sträck! Jag tänker också att vid ångest/annan psykisk ohälsa borde man ha några andra symtom, även om det till stor del kan upplevas fysiskt hos en del. Har du träffat någon neurolog? Jag är INTE läkare eller liknande men ganska medicinskt intresserad och tycker snarare att det låter som att vården inte vet vad som är fel och därför avfärdar det som "psykiskt". Man kan förvisso hitta många konstiga tillstånd och sjukdomar på nätet så ta resultaten med en stor nypa salt, men har du googlat på dina symtom?

Jag kan få liknande av ångest men aldrig att det håller i sig. Jag skulle inte gissa på ångest om det håller i sig hela tiden, utan enbart om det kommer och går i samband med t:ex oro eller stress.

Detta är himla långsökt det jag kommer skriva nu. Och jag säger inte att det är så som jag skriver. Men det finns läkare som påstår att man av trauman kan få något som kallas smärthämning. Dvs att man har ont på ett ställe och sedan tappar man känseln i den kroppsdelen. Men denna diagnos kan endast ges när man kan utesluta att inget fysiskt fel finns. Så ja man kan tappa känsel av orsaker som är kopplade till psyket. Men man ska alltid kolla upp om man helt utan någon förklaring tappar känsel.

Jag har fibromyalgi och har ibland fruktansvärt ont i huden vid beröring av minsta lilla, tex kläder. Det är dock en massa andra symtom också. Jag tycker du ska be att få komma till en neurolog eller smärtklinik där de ofta har koll på sådant som vanliga mottagningar missar.

#3 Jadå första svängen fick jag remiss till neurolog ganska omgående och denne gjorde diverse neurologiska tester som att jag skulle blunda och peka på näsan osv. Han konstaterade också mycket riktigt att jag inte kände skillnad på trubbigt och vasst och jag kände inte vibrationer så bra när han testade med något verktyg.

Han sa inte direkt att han misstänkte MS men jag är undersköterska själv och förstod ju lite vad han tänkte. Så det gjordes en MR men när jag fick svaret på den var det helt andra tongångar. Han hade förväntat sig att hitta något där med tanke på alla mina symtom och när det nu inte var något fel så ifrågasatte han om jag ändå inte hade inbillat mig allt ändå. I alla fall så hade jag inget mer i den fysiska vården att göra. En psykolog passade mig bättre.

Så jag åkte hem och hade det så där bra länge tills det plötsligt gick till sig. Sen med tiden hade jag näsan glömt allt det där tills det nu plötsligt är tillbaka.

#7 vad visade mr?(om du vill säga) Har man tagit andra prover? Har man kollat om du har något problem med b12? För av det kan man tappa känseln.

#7, Det finns ju faktiskt sjukdomar och tillstånd som är så ovanliga att inte ens specialister har koll på dem. Många av dessa patienter avfärdas med någon nonchalant förklaring - tills man upptäcker att det faktiskt ÄR en sjukdom. Se på fibromyalgi tex, där finns det väl fortfarande en del som tror att det är ett "påhitt från gnälliga kärringar". Det skulle mycket väl kunna vara så i det här fallet (vilket du säkert vet som undersköterska).

#8 Alltså jag fick inget annat svar än muntligt av neurologen , vilket var. "Fysiskt är du frisk men tala med en psykolog om du vill ha fortsatt kontakt inom den psykiska vården"

Ja innan remissen till neurologen togs prover, men de sa aldrig vilka till mig, men 5 rör blod

#10 jag skulle söka för problemen igen.

Ja det är inte så lätt att bara "tänka bort" symtomenen heller då det gäller en större yta och inte en liten bortdomnad fläck på benet bara. Liksom förra gången är hela underlivet avdomnat nu. Lite lustigt när jag fick min mens igår så kände jag ju inget. Inte förrän jag SÅG blodet rinna utför benet.

Och jag minns att förra gången jag hade de här domningarna avstod jag sex i nästan ett halvår. Det är för skum känsla att det känns att något är "där nere" men man känner ändå nästan inget av det. Och än mindre går det få orgasm. Annars har jag lätt för sådant.

(Förlåt om det blev för ingående, ville bara beskriva känslan)

#13 kan ju vara en nerv som blivit klämd. Som sagt sök

Kom på en sak, har de testat för fästingburna sjukdomar? Det låter inte som borrelia mfl, men de kan ge alla möjliga konstiga symtom. Om inte annat kan det ju vara bra att kolla så att ni kan utesluta det!