27. Övrigt

Rädd att de ska tycka jag är fånig

2018-03-09 15:40 #0 av: Beatrice345

Jag har under 1-2 år tillbaka mått dåligt över min livssituation. Vill dock inte berätta allt på internet med risk att någon ska förstå att det är jag. Iallafall har jag berättat för min mentor som en dag frågade ifall jag ville prata om en sak som hände i mitt liv då. Då berätta jag att de varit problem i familjen osv också. Jag har pratat med henne ett antal gånger nu om olika saker. Men att jag pratat med henne om personliga saker gör att jag är rädd om vad hon ska tycka om mig. Ifall hon tycker jag är svag för att vissa saker upplever jag väldigt jobbiga. Hon har aldrig visat på mågot vis att jag skulle vara besvärande men är ändå rädd för det.
Att vissa saker jag inte vågar säga till folk osv. Hon har varit väldigt hjälpsam. Men att hon sa i början när hon märkte att det var större än vad hon trott sa att jag borde prata med kurator. Jag var negativ till det och då sa hon att hon inte gör d för att vara taskig på något sätt utan att hon inte var en kurator. Hon sa även att jag fick prata hur mycket jag vill med henne ändå.

Vissa gånger har jag inte kunnat vara med på lektioner eller nått dåligt och behövt gå hem så har jag sagt till henne. Rädd att hon ska tycka jag är svag eller bara vill ha uppmärksamhet.

Är det ok att prata privatliv med en lärare? Tror ni att hon tycker det är jobbigt?
Vill säga det till henne, att jag är rädd att vara besvärlig och att det inte är meningen men är då ännu en gång rädd att hon ska tycka jag är fånig eller inte väga säga att det är så. För är det så vill jag veta det.

Jag har nu också svårt att känna mig hemma av en anledning och fått en massa djupa tankar. Tänkt på självmord men inget jag skulle genomför då jag bryr mig för mycket om min omgivning. Jag vet ändå att om några år kommer detta vara historia och vill se vart livet tar mig samtidigt som jag inte orkar med allt.

Anmäl
2018-03-09 15:48 #1 av: Niklas

Hon kommer att säga till om hon inte vill att du ska prata med henne. Fundera över hennes förslag att prata med kuratorn. Om du provar och inte tycker om det kan du sluta.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Ta med iFokus på semestern. Ny app för iOS och Android.

Anmäl
2018-03-09 15:54 #2 av: Aleya

Jag förstår vad hon tänker gällande kurator. Och det är nog mer att en sådan är utbildad till att hjälpa och kanske kan ge din bättre råd.
Så jag tycker du ska testa. Om du inte gillar det så behöver du ju inte gå till den mer.

Nog är det väl okej att prata. Men som jag skrev innan kan en kurator vara till bättre hjälp för dig i detta läget. För det är deras jobb och dom kan eventuellt hänvisa dig vidare eller ge dig tips och råd om dom känner att du kanske behöver annan hjälp

Ingen kan svara på vad din lärare tänker.
Hon kan ju känna sig maktlös också och därför hänvisa till kuratorn.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2018-03-09 15:59 #3 av: Magrat

Jag hade i högstadiet två lärare som hjälpte mig något alldeles otroligt. Än idag händer det att jag ringer någon av dem om jag ställs inför något jobbigt.

Som min ena lärare til exempel. Han skjutsade mig mellan Liköping till Jönköping när jag rymde hemifrån, det var han som satt med på polisförhöret när min pappa var anmäld för misshandel.
Som sa åt andra lärare att ringa till honom om jag stack från lektionen eftersom han var rädd att jag skulle skada mig. De satt båda två med på otaliga BUP-möten och, ja, de stöttade mig enormt.

I vuxen ålder har jag varit med om att de ringt när de har haft en ungdom på glid som håller på att göra samma misstag jag gjorde. Och jag vet att jag fortfarande när som helst kan vända mig till dem, trots att jag är 25 idag.

Tråkigt nog jobbar ingen av dem kvar som lärare, men jag vet att de hjälpt många ungdomar. Så prata du med din mentor så länge hon är öppen för, men ta gärna hennes råd om kurator på allvar. Och ingen lär tycka du är svag. Det är starkt att våga berätta om sina problem.

//  Leona

Anmäl
2018-03-09 16:27 #4 av: Calcifer

Jag tycker absolut att du kan fortsätta prata med henne, men bäst är nog att se om du kan prata med en kurator ändå. Din lärare är säkert en jättefin person, men som lärare är man inte alltid utrustad för att kunna hantera vad som helst, även om man skulle vilja. Svag är du inte, oavsett, inte löjlig eller nåt annat heller. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-03-09 16:43 #5 av: Beatrice345

Tack för alla svar!
Jag har alltså gått till kuratorn men ”små saker” som att jag kräktes under hennes lektion å ville gå hem berätta jag såklart till henne å sa att d va pga mitt övertänkande å över ett svårt val jag kommer behöva göra snart. Ja berättar vad som händer, ”förberättelsen” vet hon redan. Jag vill typ inte träffa någon endast för att prata om mina problem utan jag vill typ ”känna” personen jag pratar med.

Eftersom jag känner att jag mest är problem osv gör jag rätt i att säga det till henne då ett passande tillfälle? Typ att jag känner mig jobbigt och tacka för att hon lyssnar? Förhoppningsvis kommer hon säga att de inte alls är så jag tycker å tycka att det är bra att jag berättar. D som händer påverkar mig i skolan också. Känner jag henne rätt kommer hon iaf säga att jag inte alls är jobbig men jag vill att hon ska veta att jag känner så.

Anmäl
2018-03-09 16:46 #6 av: Calcifer

Tycker absolut du kan uttrycka det till henne. Som du själv säger så tror jag inte heller hon skulle säga annat än att du inte är jobbig, men det kan såklart vara bra att hon vet att du tänker så. Angående att vilja känna den du pratar med så hindrar det ju inte ifrån att du pratar med kuratorn också. Jag menar, du behöver ju inte börja era möten med att berätta dina djupaste hemligheter, det går ju att förklara att du måste få känna dig mer bekväm med dem innan du kan dela med dig om det tyngsta. Det minns jag att jag gjorde, så tror första 5-6 gångerna pratade jag och min skolkurator om filmer, serier, böcker, och musik. Ingenting personligt eller jobbigt, bara för att lära känna varandra, innan vi började gå djupare.

Jag gör liknande med min psykolog nu. Vi kan absolut prata om tyngre grejer, men vi har också haft sessioner då vi pratat om filmer eller annat. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-03-09 17:29 #7 av: Beatrice345

Tack ska göra det men är ändå rädd för att hon då ska säga att hon tycker det är jobbigt eller något liknande. vet nästan till hundra att d inte är så men jag kommer bli sårad ifall hon känner så. Det är absolut inget hon visat men är en sån som bryr mug mycket om vad andra tycker. Jag tycker om henne och hon sa i början att hon tycker om mig. Alltså som medmänniskor. Men att hon kanske ändrat uppfattning då jag visat en annnan sida av mig.

Usch vet att jag övertänker men det är något med mig nu. Det går inte att förklara hur jag känner om allt.

Dehär med kuratorn... första gången jag va hos en annan för kanske ett halvår sen så berättade jag inte allt utan mer kanske ”vanliga” problem å då sa hon att d inte va nå fel på mig å att jag inte behövde komma igen. Kände mig ganska dum... som om hon inte tog det på allvar.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.