Annons:
Etikettmin-egen-berättelse
Läst 1050 ggr
Destiny123
2018-02-06 17:26

Känner ångest/oro för mycket :(

Hej, 

Jag tycker det är väldigt jobbigt när jag känner ångest eller en oro i magen när jag igentligen inte borde. Jag kan känna det t ex om jag ska på en tävling. Visst kan alla känna sig lite nervösa och så för en tävling men jag tänker alldeles för mycket på sånt här och tänker på att jag inte kommer klara det, osv flera dagar innan. Jag vill gärna tävla utan att jag ska känna denna känslan (Jag rider). Sedan kan jag känna ångest när grejer inte går som jag vill att det ska in my every day life. Det kan vara simpla grejer. Jag är en sån person som kan övertänka alla sort grejer och jag mår inte fysiskt eller mentalt bra av det. 

Just nu har jag ett dilemma: https://ridsport.ifokus.se/discussions/5a79c2208e0e740c62001fa7-att-salja-hast?discussions-1

Ända sedan vi har diskuterat om att åka hem från Dubai till Sverige har jag inte kunna sluta tänka på detta (Jag tänker dag och natt på detta). Jag är verkligen ledsen över detta och jag vill bara kunna känna att allting kommer att ordna sig. Har ni några tips på hur jag ska kunna förbättra min situation med ångest? :/

Annons:
shia
2018-02-11 22:33
#1

Eftersom du vill tävla, så tänker jag att det borde vara något under just tävlingsmomentet du får ångest över, är det när ni kommer dit framridningen tävlingen efteråt kraven? Mitt tips är att "visualisera" hur det kommer gå till, vara med på enkla tävlingar med enkla mål. Sen om det där med att sälja hästen. Jag vet att det är tufft,(min passhäst var påväg att säljas i höstas. Vetat om det ett tag men så en dag kom de några å leta häst å jag var helt oföeberedd. Var tre personer som kolla(varav en skulle ha den) å var så sjukt jobbigt å prata om honom ut ett köpar perspektiv å svara på alla dessa frågor(aldrig gjort innan, är 14 år, och ja de kom som pang bom å fråga om jag var ###(visste då ej de skulle kolla på honom. Men vart orolig då de visste vad jag hette å såg ej travaktiga ut) å ställde massor frågor. Men samtidigt så ville jag om de skulle köpa honom, så skulle de veta allt om honom för å ge honom det bästa hemmet. Men det värsta var när dem provred. Redan innan hade jag svårt å hålla tbx tårarna å tänkte stå vid kanten på ridbanan när han reds men blev inkallad i mitten av tränaren som frågade å pratade osv när tjejen red honom.(var själv där med dem, vilket jag är glad för) och ärligt så föll tårar ner för mina kinder under hela provridningen, var tvungen å vända mig bort ibland osv. Var så jäkla tufft. Men skulle aldrig förlåta mig själv om jag gått därifrån utan att veta hur de gick för dem å rida å vad de tyckte. Så stod kvar, han som har stallet å honom kom ner en gång med bilen å fråga hur de gick å om han skulle ta över men jag klara inte av att prata då jag bara skulle bryta i rösten så tänarn(till den som skulle köpa) sa det gick bra å att jag skötte det bra. Så han stack iväg en stund. Sedan red tränan å ja. Mina tårar rann långt efter dem farit. Å gick iväg till hans hage en timma å krama honom(de skulle höra av sig, han som äger honom å stallet for typ till ngn butik rller så) efter ett tag gick jag tbx till stallet å dem frågade hur de gått osv och sa att jag tycktr det såg bra ut osv(första gången någo annan red honom, jag red in åbutbilda osv) oxh ägarn fråga om jag skulle tillåta dem som köpare( glad jag ändå hade så mkt att säga till om osv,) usch vad jobbigt tiden var innan han ringt å pratat med dem. Han hade skrattat å lagt på. Han tänkte ta kring 30 000 för honom(5 årig skadefri valack bra bygd men ej bygd för springa fort däremot något fort lääääänge, gör alltid sitt bästa, aldrig dum, kan säkert sprinfa in några tiotusen till samt komma upp k högre dressyrklasser(med träning,.motivation har han) men minst 20 000. De hade en budget på 5000 så han hade bara skrattat å lagt på, han sa att då hade jag haft ihjäl honom(halverst sant) Sen så var vi med i pay and ride då han skulle få stanna ett tag till, å sen efter det har han fptt en permanent box i stallrt som dressyrhäst:) (som jag rid typ varje dag å träna osv) Så han fick stanna efter allt, men tror att det värsta när man sälj är själva provridningen å säljningen. Överlev man det så klara man det. Är det just att ni ska lämna hästen i dubai eller sälja? Annars skulle ni kunna ta med till Sverige till en köpare här. Om inte annat, ta tid, hitta rätt köpate som känns rätt i magen. Och du, tänk på att hästar kommer och går hela tiden å träffar nya människor och lär upp dem. Vi har inte samma kompisar som vi hade när vi var 4 genom resten av licet utan att träffa nya, hur hemskt det ön låter <3 lider med dig.

Destiny123
2018-02-12 07:54
#2

Tack för svaret, Jag har faktiskt tänkt rätt så mycket på detta och grejer börjar att sätta sig på plats. Jag kommer att njuta av den tiden som jag kommer kunna ha honom och inte tänka så mycket på det!

Upp till toppen
Annons: