Annons:
Etikettallmänt-om-ångest
Läst 1213 ggr
Zadeira
12/1/17, 10:12 AM

Ångest kring julen

Jag vet att julen kan innebära mycket stress och ångest. Hur känner du inför julen? Vad gör du för att underlätta för dig själv? Vad gör andra för att underlätta för dig?

Annons:
shia
12/4/17, 10:30 PM
#1

Just jul har ofta inneburit mycket känslor och sorg men också glädje och hopp. Julmagi helt enkelt otroliga saker har skett. Det är roligt att baka osv å fixa inför jul, men sen själva julsfton är jobbigt för mig. Tycker det är jättejobbigt att öta bland andra å extra då de är mkt mat osv. Alla rumt om kring stressar å då blir jag arg på dem för stt de stressar osv. Men jag gillar stämningen bland folk, de som firar å de som ej firar, några av mina vänner ä muslimer och firar ej jul, men kan ändå sätta upp lite röda gardiner osv. De ger även julklappar till icke muslimer vilket jag tyxk är fint, att man accepterar andras traditioner. Jullovet är fantastiskt. Man slipper pressen i skolan och kan rida hela dagarna. Och slappna av. Det jag gör för att underlätta för mig själv är att andas och ta det lugnt.

[AnimeV4]
12/4/17, 11:26 PM
#2

Jag känner massor av ångest pga jul och nyår för att jag är ensam.

Pappa har bjudit över mig på jul, men jag är så isolerad att det känns konstigt att delta i något sådant.

Det känns bra när man väl träffas trots att jag snubblar på ord för att jag aldrig ens pratar med någon.

Efteråt blir även min vardagsångest kännbar, för att det fina försvinner och för att jag blir ensam igen. Då brukar jag gråta och känna mig helt hopplös och misslyckad för att jag är ett dåligt barn istället för något pappa trodde om mig en gång.

Jag gör inget för att underlätta och pratar inte direkt om min ångest med dem, men de vet att mycket folk blir rörigt. Vi blir bara pappa, hans sambo och möjligtvis min syster, så det är skönt.

Jag har en hund som stöd också, så det känns bra.

Zadeira
12/5/17, 9:28 AM
#3

Detta är nog första året nånsin som jag känner att jag förberedd på julen så gott det går. Min terapeut och jag har pratat mycket om vad jag behöver och vill inför julen, istället för vad jag känner att jag måste och andra tycker och tänker. Jag har vågat säga ifrån hemma och till pojkvännen (vi firar en annan dag med hans familj) att det finns villkor för att jag ska kunna komma, annars blir jag hemma. Jag måste få bestämma att vi är hos min familj på julafton och hans en av dagarna efter. Och så vill jag att det alltid ska gå att få skjuts hem om jag får panikångest eller att min kroniska värk blir för svår, jag fixar inte paketöppning när alla sitter och stirrar osv.

Visst har jag ångest inför julen ändå, men detta året har jag försökt vara praktisk och redan nu se till att allt sånt som brukar stressa sista veckan innan julafton är färdigt redan nu, så jag i alla fall "bara" kan ha min vaniga ångest över hur jobig julen är när drn ät dt.

Anonym
Anonym
12/15/17, 9:47 PM
#4

(Skriver anonymt av respek för min familj) nu känns julen bättre. Men från det jag var 17 tills jag var ca 25 var julen en pina. Jag hade ångest och grät i flera dagar innan. Detta för att det fanns en person i min släkt som betedde sig avskyvärt. Och hon skulle alltid vara på mig och vara elak "osynligt". Men sen trampade denna människan hårt i klaveret med sina dumheter och då valde vi att ne det blir inte att fira jul här rätt och slätt.

Thotis90
12/17/17, 12:39 PM
#5

Julen är en av de få tider på året som jag faktiskt gillar, trots att jag för 9 år sedan blev misshandlad av min dåvarande fästman just på julafton. Det har inte förstört högtiden för mig, tack och lov. I år kommer jag inte fira jul som jag har gjort tidigare år p.g.a. min boendesituation, men nästa år kanske.

Medarbetare på Bloggande, Endometrios, Ensamhet, Motionspepp och Ångestsjukdomar Stjärnor

Upp till toppen
Annons: