Annons:
Etikettergeneraliserat-ångestsyndromgad
Läst 1386 ggr
jmkforlajjf
12/28/14, 7:23 PM

Panikångest "igen"

Hej! Jag behöver lite tips och råd.. när min dotter föddes i augusti drabbades jag av panikångest. Jag har kommit fram till att det var tröttheten som kom med ett nyfött barn som orsakade det. Jag började äta sertralin och blev mycket bättre. Så pass bra att jag slutade med dom i somras. Avsättningsymtomen var inte roliga, men efter ett tag mådde jag bra. Sen kom hösten, och dess vintermörker, och tröttheten har slagit till rejält och därmed attackerna. Jag vet att de beror på att man "lär in fel", och undrar hur man kan lära sig att "tänka rätt"? Ska ringa och försöka få en tid med min kurator imorrn, men är ju inte säkert att hon jobbar. Jag börjar även få ångest över att tänk om jag inte klarar av att skaffa flera barn? Kommer de här sitta med mig hela livet? Ibland vet jag inte alls hur jag ska orka, och jag vill verkligen ha 2 barn till. Sen är det ca 1 år kvar tills vi har tänkt starta produktionen och förhoppningsvis är det väl bara hösten som har fått mig att må sämre. Har även märkt av att jag på dagarna även känner mer ångest än innan, förmodligen för att jag tänker för mycket på hur pass trött jag är, och ibland blir jag skiträdd över att vara ensam med min dotter pga ångestsymtom som bland annat att jag ska få en hjärtattack eller bli galen och svimma typ. Dock brukar jag kunna hantera det bättre. Kanske blev lite rörigt men hoppas ni förstår! :)

Annons:
Aleya
12/28/14, 7:35 PM
#1

Kanske dum fråga… men varför sitter man och planerar när man ska "producera" nästa barn? Då skapar man en jäkla stress och sen blir inte alltid livet som man önskar. Och då kan relationen ta stryk som fan. Åter till ditt problem. Jag tycker att du ska börja med KBT. Att tänka på detta som du gör är inte hälsosamt för dig eller ditt barn. Så om inte kuratorn jobbar imorgon eller håller på med KBT så hitta någon som gör det.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Gerloch
12/28/14, 7:39 PM
#2

Är inte helt säker på att du ska ha mer barn, är du inte lycklig över dom du har?

Men du bär på en ologisk rädsla, Och det går att göra nåt åt!

Du förstår säkert att det går ut på att få din inre oro att försvinna med den smisk som du behöver!

Så hör av dig!!

jmkforlajjf
12/28/14, 7:40 PM
#3

Ja man vill väl planera inför framtiden? Tror ganska många gör de faktiskt. Det är ingenting jag tänker på dagligen, och jag stressar inte över de, MEN jag tänk om min panikångest aldrig kommer försvinna igen och att jag alltid kommer att få leva såhör, då är det knappast läge för fler barn någonsin typ. 

Jag har gått i KBT, det hjälpte mig otroligt. Men tillsist mådde jag såpass bra att jag inte såg något behov av de mera. Sen kom hösten och jag började må dåligt igen men har tänkt hela tiden att de kanske kommer släppa igen, men jag har hamnat i en ond spiral igen. 

Och jag kan tala om för dig att mitt barn blir inte drabbad av de här överhuvudtaget. Jag är fortfarande jag, och beter mig som en mamma ska. Hon märker ingenting utan det är något som händer inuti mig. Ohälsosamt för mig - absolut. Då jag gärna övertänker och verkar trigga igång mig själv rejält emellanåt fast jag försöker att lugna mig själv på bästa sätt.

jmkforlajjf
12/28/14, 7:42 PM
#4

#2 jag har ett, och självklart är jag lycklig över henne. Men jag har alltid drömt om en stor familj, och det vill jag också ha. Som sagt, de handlar om att man ska lära om då jag lärt mig fel, och vill gärna ha tips och råd om de.

Aleya
12/28/14, 8:34 PM
#5

#3 då tycker jag att du ska begära KBT igen. Jag menade inget illa med det jag sa men det jag syftade på är att du går och mår dåligt över att du inte kan vara den mamman du vill vara och att det kanske kan påverka ditt barn. Inte att det gör. Men när du skriver som du gör att du vågar knappt vara ensam med din dotter så påverkar det väl till viss del relationen mellan er? Har du testat någon annan medicin?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

jmkforlajjf
12/28/14, 9:01 PM
#6

#5 Just det har kommit dom senaste dagarna. Alltså jag tycker inte de påverkar våran relation, jag försöker alltid att vara som jag brukar ändå. De enda kan vara att jag kanske är lite "off" och tänker lite mer om vi exempelvis sitter och tittar på någon film. Oftast brukar jag ta med henne ut och hitta på något eller bjuda över någon hit eller liknande, men just nu är hon sjuk och det är svinkallt ute och då vill man ju inte gärna ge sig ut. Då försöker jag tänka bort de så gott jag kan, och de brukar funka ganska bra när jag börjar inse att jag måste ta mig i kragen för min dotters skull.

Nej, har enbart haft sertralin. Vet egentligen inte varför jag riktigt slutade med den, tänkte på framtiden och att jag vill ha flera barn och då kanske man intw bör medicinera. Men jag mådde jättebra på den, och kände väldigt sällan några panik-känningar. Börjar fundera över att prata med min läkare om att börja med den igen, men då får jag ångest över att jag kanske får alla möjliga biverkningar vilket ger mig ännu mera ångest. Jag är ganska bra på att övertänka och tänka steget före, jag tycker inte om att inte ha kontroll, vilket säkerligen leder till ännu mera ångest :/

Annons:
Aleya
12/28/14, 9:36 PM
#7

#5 Du visar upp stor mognad när du skriver så. Många hade nog bara skitit i mycket. Jag tror att med din plan om läkaren och terapi så kan detta gå vägen. En annan konstig fråga. Har du blivit utredd för förlossningsdepression? http://www.babyhjalp.se/forlossningsdepression-symptom.html Tänkte när ditt mående verkar ha kommit i samband med det.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

jmkforlajjf
12/29/14, 8:41 AM
#8

#7 Ja jag blev det i samband med när jag började kbt ca 2-3 månader efter förlossningen. Jag hade inte så höga poäng på skattningsskala för de, utan de tydde mer på ångest/panikångest. Jag har haft ångest sen jag var 14-15 och hade de sedan fram till jag fick medicinering i samband med KBT och nu återkom den under hösten efter avslutad medicinering. Jag tror däremot att de skulle kunna vara en släng av höstdepression men jag vet inte. Ringde min kurator och lämnade meddelande så hoppas hon ringer upp idag!

Upp till toppen
Annons: