Annons:
Etiketterbehandlingmediciner
Läst 3707 ggr
Calcifer
2014-11-19 13:42

X Inkompetenta idioter.

Förlåt för den hårda rubriken, men jag blir så förbannad. Jag gick till psyk idag då jag mått sämre och sämre och verkligen MÅSTE få hjälp för min asperger, depression, ångest och insomnia. Mamma följde med för att verkligen trycka på ordentligt, och det som verkligen underströks var att sömntabletterna stilnoct knappt fungerar alls för mig. Då lovades jag lergigan.

Går till apoteket och där finns 10 tabletter stilnoct att hämta ut. Och av någon jävla anledning hade läkaren gjort så de INTE räknades mot frikortet. Så betalade 80:- för medicin som knappt fungerar eftersom jag inte sovit på några dygn och verkligen MÅSTE få sova i natt annars kommer jag bli tokig och göra illa mig själv igen (fick tejpa häromkvällen, så illa skar jag mig). Hade det räknats mot frikortet hade jag nästa gång bara behövt betala 50%, men nej nu måste jag betala fullpris och dessutom fick jag med mig hem värdelös medicin men är så desperat efter sömn att jag inte kunde tacka nej.

Är det så överallt?! Allt folk bara vägrar lyssna eller skriver ut fel medicin? Har hänt mig både i Sverige och i England och jag blir vansinnig snart. Varför tror de folk inte ber om hjälp för?! När ingen lyssnar, varför ska man då ens försöka? Dessutom har jag i denna stad blivit skrattad i ansiktet när läkaren tyckte jag inte hade försökt ta livet av mig ordentligt. Logik.

Vet inte vad jag ska ta mig till längre, orkar inte ha det så här, att ingen lyssnar eller tar en seriöst.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Annons:
Calcifer
2014-11-20 04:11
#1

Fungerade stilnocten? Nej. Sov till 2 sedan är det omöjligt att somna om. Orkar inte längre den här skiten. Läkaren sa att han skulle ringa upp i morgon för att kolla hur det gick då ska jag insistera på zopiklon och propavan. Jag behöver något som både söver och håller mig sovande. Vaknar jag är det kört sen angående sömn och jag orkar inte mer. Sov tre timmar igår, fyra idag. Är så jävla knäckt.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

[fajjan]
2014-11-21 22:26
#2

Hänvisar till mitt svar i tråden "Hjälp mig innan jag dör av ångest"

Calcifer
2014-11-22 14:18
#3

Inget av det du skrev var nytt för mig. Jag ska börja med KBT och samtalskontakt och arbeta med ett mer konstruktivt sätt att hantera min ångest på.

Men det tråden handlade om var läkare som inte lyssnar. Nu har jag dock haft kontakt med läkaren igen och jag fick propavan utskrivet igår och i kombination med stilnoct och propavan sov jag 15 timmar och känner mig mer utvilad än jag har på flera år.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

[fajjan]
2014-11-22 19:10
#4

Jag kan då inte hjälpa dig.  Vänligen skriv nästa gång att "du bara vill skriva av dig" för det är vad denna sidan också är till för. Inget av det du skrev kan man ge konstruktiva tips på,  eftersom du uppfattas som att ha några år på nacken inom psykiatrin.

Calcifer
2014-11-22 19:17
#5

Fast jag skrev inte att jag behövde hjälp, jag tyckte det framgick ganska tydligt att jag bara behövde ventilera kring läkare som inte lyssnar på vad man säger.

Jag har massor med år på nacken när det gäller psykiatrin,


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

[fajjan]
2014-11-23 13:50
#6

Du tycker det framgick tydligt, jag tolkade det inte på det sättet. Där brast det i kommunikationen, likaså när det gäller kontakten med läkare

  Du kanske borde tänka utanför boxen och sluta enbart se saker från ditt perspektiv och tänka på hur du uppfattas.  Detta gäller kontakten med läkare och personer i din omgivning. Din asperger kan försvåra sådant tänk och det är något jag tror kan vara bra att jobba på.

Annons:
Calcifer
2014-11-23 14:08
#7

Det vet jag redan och jag jobbat på i många år. Väl medveten om vad som kommer med min diagnos och vilka svårigheter jag måste tänka på dagligen. Jag ser inte enbart saker från mitt perspektiv, och jag tar rätt illa upp av att du antar det. Jag känner mig själv och vet hur jag tänker bättre än du gör, jag är 26 år gammal och har varit medveten om mina problem i drygt 10 år och arbetat aktivt med dem.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

LeJ
2014-11-23 23:48
#8

#6 Hur vet du att TS enbart ser saker ur sitt perspektiv? Det du skriver här låter rätt kränkande mot personer med AS.

Calcifer
2014-11-24 14:57
#9

#8 Jag håller med. Nog för att det är atypiskt för personer med AS att man tror att ens egna känslor och tankar är alla andras känslor och tankar också (dvs känner jag x i en situation måste det betyda att alla andra känner likadant) och att man lätt blir missförstådd fast man själv tror man uttryckt sig klart. Däremot vet också de med AS att det är atypiskt = de jobbar aktivt med att undgå att det blir missförstånd och problem.

Dessutom om en läkare säger, direkt citat, "Då skriver jag ut medicin X till dig" och ändå skriver ut något annat så finns det inte direkt plats för missförstånd. I så fall är det läkaren som uttryckt sig fel och inte jag som förklarat dåligt eller blivit missförstådd. 

Jag ogillar att man drar alla med AS över en kant och antar att de inte är medvetna om de problem som kan komma med diagnosen och inte aktivt arbetar ständigt på att det ska bli bättre. Min sociala förmåga har t:ex blivit så mycket bättre sedan jag förstod vad jag måste jobba på och hur min diagnos förhindrar att jag enkelt kan förstå saker som för andra är självklara.

Ser aldrig saker enbart från mitt perspektiv längre, utan tänker alltid steget längre, "kanske hen tänker så, kanske hen förstod så, kanske hen känner så" osv. Jag har inte tänkt innanför boxen på många, många år, finns ingen anledning att anta det direkt, för ja, det är rätt förolämpande och i vissa fall även kränkande.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

[fajjan]
2014-11-29 11:49
#10

#8 och TS

Är inte ute efter att kränka.  Genom ditt uttalande och i sin tur ditt resonemang. Kränker du mig, genom att anklaga mig för att kränka en annan människa. Ser du vilken karusell det blev.

Jag utgick från hennes text, jag generaliserar inte personer med asperger.

Calcifer
2014-11-29 14:15
#11

" Du kanske borde tänka utanför boxen och sluta enbart se saker från ditt perspektiv och tänka på hur du uppfattas. "

Det är ett antagande som är förolämpande då du inte alls känner mig, vet hur gammal jag är, hur länge jag jobbat med min diagnos och allt som kommer med den eller hur mycket jag redan är medveten om precis vilka svårigheter som är atypiskt för AS.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

LeJ
2014-11-29 22:38
#12

#10 Nej så fungerar det inte riktigt. Och i vilket fall som så verkar du mer defensiv än kränkt. Jag såg på din sida att du är vuxen så det bästa du kan göra är nog att ta till dig och tänka på hur du uttrycker dig istället för att gå i försvar.

TS, skönt att du fick rätt medicin tillslut iaf, jag har också haft jätteproblem med läkare, jag vägrar själv att träffa läkaren på psykiatrin numera då min erfarenhet är att de typ motarbetar en istället för att hjälpa.

Calcifer
2014-11-29 22:42
#13

#12 Jag förstår hur du menar. Jag var sju första gången mamma tog mig till bup och misstänkte att något inte var helt rätt. Fick ingen diagnos fören bara några år sedan trots att jag sedan länge vetat att jag hade AS. Man tappar liksom förtroendet för läkare som skrattar ens självmordsförsök rakt i ansiktet (och ja, det har hänt). Hoppas att det äntligen är på rätt spår nu dock.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Annons:
LeJ
2014-11-29 22:55
#14

Precis, jag hade faktiskt en oerhört bra läkare på bup, fast jag var fruktansvärt arg varje gång jag träffade honom, han såg rakt igenom mig och fick en att säga saker jag inte ens erkänt för mig själv, det var jobbigt men det var ju så det behövde vara. Jag bearbetade en massa saker på det sättet.

Sedan blev jag överförd till Vuxenpsykiatrin, in kom en läkare som bara sa att jag fick tänka att jag dör ju inte av det. Nu var jag i en bra period då, annars hade jag överbevisat honom. Jag vägrade gå dit igen så min distriktsläkare fixade in mig på en annan psykiatri. Där träffade jag mest en terapeut, snäll men ingenting hände tills för 3 år sedan när jag fick en ny. Då blev det utredning och allt möjligt och jag fick äntligen diagnoserna, och då var jag 29. Men jag vägrar att träffa läkaren där, har träffat henne en gång på ett möte med försäkringskassan där hon sa till dom att eftersom jag kan rida ibland så kan jag arbeta.

Så nu träffar jag bara terapeuten där och har min distriktsläkare istället.

Upp till toppen
Annons: