Fobi för höga plötsliga ljud
Hej
Jag har inte förrän nyligen förstått (genom typ google) att jag inte är ensam om min fobi. Har så länge jag kan minnas haft en oerhörd stark ångest inför höga plötsliga ljud som till exempel ballonger, hundskall, raketer osv. Bara tanken på ballonger gör mig nervig, för att inte säga känslan om man sitter bredvid någon som leker med en ballong. Börjar kallsvettas, blir stirrig, får konstig andning och måste lämna rummet i panik. Utsätts jag för smällen så börjar jag gråta. Och får sedan stark ångest för situationen smällen uppkom i.
Jag har inte varit aktiv här på forumet alls, är ny och osäker på vilka som är här. Men är det någon mer som har den här typen av fobi? Har känt mig så väldigt ensam om den. Har någon upplevt att KBT fungerat? Har ni upplevt något samband med ljudkänslighet och andra ångestsjukdomar?
Katarina
När jag var yngre så var jag livrädd för raketer och smällande ballonger. Hatade kalas när alla skulle hålla på och leka med ballongerna. Raketerna är jag fortfarande lite rädd för, men inte alls som när jag var mindre. Har ingen aning om vad detta kan bero på. KBT är allmänt bra mot fobier, så det tycker jag du bör testa. När jag läser det du skriver så känns det som att du betingat höga ljud med något dåligt. Lite PTSD aktigt.
Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.
Jag googlade och hittade ditt inlägg och det kunde lika gärna varit jag som skrivit det!! Precis samma problem och det är periodvis så otroligt jobbigt! Även nu på sommaren när man vill sitta ute och det är bilar som tutar, hundar som sitter bredvid en på ett cafe som kanske ev kan skälla….motorcyklar som väsnas osv. Alltså plötsliga höga ljud, inte om det är ljud hela tiden…. Skulle bli överlycklig om jag blev av med detta, du med antar jag ?:) Kanske kan vi hitta nån expert tillsammans…?
Jag har pratat med psykolog, KBT och dom har verkligen hjälpt mig med allt men inte lyckats med just detta…
Skönt att höra att det finns nån mer med samma problem :)
#2 Åh jag blir så ledsen för din skull, samtidigt så känns det lite trösterikt att man inte är ensam om det här…. Du kan väl PM:a mig här på sidan så kan vi pratas närmre? Förlåt för sent svar!