Annons:
Etikettvad-är-ångest
Läst 7695 ggr
[YlvaP]
2010-09-10 21:58

Ångest utan symptom?

Jag har fått min antidepressiva mediciner utbytt flera gånger sen några månader tillbaka. Ingen som rikitgt passar. Nu vet jag inte i vilken omgång det är men med denna medicin mår har jag fått en svacka och det kan ju hända med ny medicin.

Berättade det för min psykiatriker (hon som skriver ut mina psykmediciner) och fick Opamox som jag kunde ta vid behov i början. Men läser att hon skrivit mot ångest på paketet. (fick några tabletter med mig hem i tisdags) Men jag känner att jag inte har ångest för jag har ingen hjärtklappning och skakig och liknande saker som jag kan få när jag drabbas av panikångest.

Eller har jag missförstått det där med ångest?

Jag känner gråten varje dag och vid några få tillfällen har kniven lockat även om jag inte genomförde det. Kanske inte gråter med tårar utan det sitter i halsen och jag är jättekänslig mot allt och mår uselt. Skall få hjälp i form av stödperson och annan hjälp via Dagkliniken men jag känner att det är onödigt att hjälpa mig för jag är ändå så usel.

Ja nu blev det lite längre skrivet än vad jag tänkt mig. Hoppas ni orkade läsa.

Annons:
HannaM
2010-09-10 22:32
#1

För det första är det inte onödigt att hjälpa dig, det känns så och det är en vidrig känsla att gå runt med men det är inte sanningen.

Hur menar du ångest utan symptom? Något måste du ju känna? Annars är det ju problemfritt? Att du inte har just hjärtklappning är inte så märkligt, det finns ju massvis med symptom på ångest och det är ju sällan man prickar i vartenda ett.

Hur känns det när det känns extra dåligt?

[YlvaP]
2010-09-10 22:43
#2

När jag säger utan symptom så har jag inga hjärtklappningar, tryck över bröstet och skakningar och yrslig. (fast det har varit när jag haft PÅ). Annars har jag känt mig trängd och en jobbig känsla av att inte klara av det, vill fly.

HannaM
2010-09-10 22:46
#3

Dom symptom du nämner att du inte har är ju inte dom enda symptomen på ångest. Det du känner är en del av det jag upplever när jag har ångest.

[YlvaP]
2010-09-10 22:53
#4

Hur måga fler symptom finns det egentligen? Rynkar på näsan

HannaM
2010-09-10 22:54
#5

Jag har ett helt a4 papper med symptom på ångest som jag fick av psykiatrin.

[YlvaP]
2010-09-10 22:56
#6

Måste leta upp det.

Annons:
svava
2010-09-11 15:45
#7

Det är som Hanna säger, Ångest har många ansikten.

Det du har med hjärt klapp och tryck över bröstet. mm är ju "bara" några symptom, så den kanske har lagt sig med behandling du fått. Du har ju ändå fått medicin en tid, och även om den inte passar dig, så har du fått i dig en massa ämnen som kanske faktiskt hjälpt.

Det står en hel del på nätet under ångest symptom, men inte allt. Det är så individuellt, hur man påverkas.
Men om det känns som om du är nedstämd och så nere att du tittar åt kniven, så ska du genast söka hjälp.

Ofast när man får meds så är det ju som du säger, lätt att bli sämre, men det ska bara ta 2-3 veckor innan man märker att just den trenden är på väg att ge vika.

Hoppas du får en tablett som funkar, och samtal som kan hjälpa. För bara meds, tycker jag är lite slappt av vården. Samtal är bra..

Kram

svava

[YlvaP]
2010-09-11 16:24
#8

Tack för svaret svava. Jo det märks att jag inte är så bra med det där med ångest. Flört

Förstod det då HannaM skrev.

Jag har mejlkontakt med min psykiatriker och hon vet att "kniven lockar" därav denna medicin som jag fick mot ångesten. Så jag hoppas att jag skall bli bättre så att dessa tankar inte gnager allt för hårt och bara finns i mina tankar.

Min psykolog avslutade vårt samarbeta igår då det var tänkt att vi skulle jobba med KBT mot min sociala fobi men som någon annan tagit över nu. Så en psykolog som jag får gå och prata med har jag ingen. Rynkar på näsan

svava
2010-09-11 16:38
#9

Men dom måste väl sätta in en ny. Jag hoppas det i alla fall.

Då jag har gått igenom många många meds, för detta (jag har varit sjuk sedan jag var 8 och är nu 49) vet jag hur jobbigt det kan vara att hitta rätt.
nu har jag cipralex, som är  mot social fobi och ångest. och jag måste säga att jag tycker den är helt ok, bland de bättre faktiskt.

Har du varit dålig länge? KBT är så bra. Men just psykolog måste man inte ha, en terapeft kan vara ack så bra. och det kanske du kan få en, för det är viktigt och skönt att prata med någon.

Tala gärna om hur det går för dig, och om du har några frågor, så försöker vi ge tips och råd, utefter våra egna erfareheter..              Eller om du bara vill skriva av dig, så är detta det bästa forumet som finns.

Kram svava

[YlvaP]
2010-09-11 16:45
#10

Jag har varit nedstämd sedan högstadiet och men ångesten och depressionerna blev värre efter att andra tjejen föddes 2004.

KBT med psykologen var det tänkt för det sociala men mentalvårdaren på Dagkliniken tog på nåt sätt över detta som har mer tillgång till gå ut och träna. Därav avslutet med psykologen. Annars skulle det bli kaka på kaka som hon sa.

svava
2010-09-11 17:03
#11

Ja det stämmer. Man ska inte blanda in för många olika, för det blir lite förvirrande, då alla jobbar på olika sätt..

Just social fobi är så jobbigt, för det förstör så mycket. Ofta så vill man ju göra saker i livet, men blir så in i norden förlamad av rädsla så man kan helt enkelt inte.

Vet du när din nedstämdhet tog tag i dig, vad som hände, eller var det smygand under en längre tid, som du blev sämre. Och sedan 2004, var det förlossnings deprission som inte la sig eller kom det senare? Typ när man är trött efter många natt mål, kolik mm.

[YlvaP]
2010-09-11 17:08
#12

När det började var när jag bytte skola och kom in i en klass där jag kände mig utanför. Har alltid känt mig annorlunda och dåligt självförtroende.

Jag har ingen konstaterad förlossningsdepression bakom mig utan jag blev bara sämre men jag kunde ta till mig mina barn och så. Det var nog då som bipolära kom in i bilden och med råge.

Sociala fobi kom väl i samma veva. Inga kolikbarn men andra dottern bara åt och åt var 90:e minut i 8 månader, typ. Hon vägrade både napp och nappflaska och jag prövade i fyra månader.

svava
2010-09-11 18:04
#13

Nog så tröttande med ett "matbarn"

Jag menade verkligen inte att du inte tog till dig barnen.

Men jag undrar, vad du äter för meds idag, för om du är bipolär, så måste du ju ha hjälp. Det är inte bra att gå utan, då du kan skada dig, både i mani och ner perioden.

Ja att byta skola kan vara förödande. usch, jag svor att mina barn inte skulle behöva göra det nånsin, om dom inte själva ville…

Mina tre har gått i samma från 1-9 och sedan i ortens gymnasie och jag tror dom mått bra på det. Känner sina gamla klass kompisar. Nu när dom är vuxna med egna familjer, så säger dom oxå att samma skola gäller. Så om dom ska flytta, så ska det ske innan barnen får riktiga kompisar, eller börjat skola.

Nog om det…
har du märkt nån tendens hos dina barn?
Jag tror det är ärftligt, för det är jätte många i min släkt som har olika psykiska diagnoser, men bara en, min lilla syster, som har en bokstav kombination.
vi andra har fobier och bipolär vi har även en kleptoman. Ja det är så många olika att jag tror på arv… Men jag kan ju ha fel ?
kanske jag ska göra en fråge spalt om det :)
vad tror du?

Annons:
[YlvaP]
2010-09-11 19:04
#14

ANledningen till att jag bytte skoal var för att det inte fanns en högstadie i samma skola som låg och mellan. Men för att jag inte skulle hamna i en utländsk klass och kunna utveckla mitt skolarbete och språk så fick jag komma till en skola där jag inte kände någon och som var mera svenskt. Född och uppvuxen i Rinkeby som svensk. Dom andra i klassen gick till ortens högstadieskola.

Jag äter någon antideppmedicin (kan inte namnet på den för det är något långt ord som inte ens är talbart, haha), Risperidon och Concerta.

Men jag var dum nog att sluta med mina meds för flera månader sen (ej risperidon) och eftersom jag ändå inte var i normalläge så gick det ännu mera neråt och det är sedan dess som jag bytt en massa olika mediciner och har ännu inte kommit upp till en vettig nivå.

Jag har adhd, bipilär typ 2, social och agorafobi och ocd (tvångshandlignar). Ja jag märker tendenser på ocd och adhd på minstingen och dåligt självförtroende på äldsta tjejen.

HannaM
2010-09-11 19:06
#15

Det här kan vara symptom som kommer vid ångest enligt listan jag fick:

Hjärtklappning, hög puls

Smärtor eller obehag i bröstet

Andnöd, känsla av att kvävas eller tappa andan

Svindel, yrsel

Ostadighetskänslor, matthet

Overklighetskänsla

Rastlöshet

Lättirriterad

Överreaktion på oväntade yttre händelser

Vara på helspänn

Svårt att tänka och koncentrera sig

Tomhet i huvudet

Svårt att somna, orolig sömn

Domningar eller stickningar i händer och fötter

Darra, skaka

Spänd eller värkande muskulatur

Stelhet

Muntorrhet

Svårt att svälja, klump i halsen

Kväljningar, kräkningar

Illamående, obehag i magen, diarre

Täta urinträgningar

Svårt att kissa

Svettas eller frysa

Kalla fuktiga händer

Sen skulle jag vilja lägga till det här med rädslan, att vilja fly hals över huvud och vara allmänt livrädd.

[YlvaP]
2010-09-11 19:16
#16

Oj det var ingen liten lista. Mycket har jag men jag vet inte om det är från min smärtproblematik eller min överaktiva blåsa. Obestämd

HannaM
2010-09-11 19:19
#17

#16 Nej det är ju det, det kan ju lika gärna komma från andra problem men man får ju försöka utesluta. Har du överaktiv blåsa så är förmodligen täta urinträgningar inte ett ångestsymptom för dig, om det inte är så att det blir ännu värre när du mår dåligt och känner av ångest.

[YlvaP]
2010-09-11 19:28
#18

Nä det tror jag inte heller men jag har ju inte tänkt på att täta urinträngningar skulle ha med ångest att göra. ;) Jag har mycket att lära mig höra jag. :D

[YlvaP]
2010-09-11 19:39
#19

Fryser det gör jag och mannen min förstår inte hur jag kan frysa för han tycker att det är varmt. Likaså barnen har det normalt. Känslan att fly har jag också och likaså skära mig. Så det kan vara ångest det med.

Vargflickan
2010-09-21 23:18
#20

Min ångest har ibland bestått av hjärtklappning, svetting, tryck över bröstet osv. Men jag har även haft den "mentala" ångesten som man nog skulle kunna kalla den.. Den där gråten i halsen du beksriver känner jag igen mig mycket väl i. Jag har kännt mig värdelös, hjälplös, enormt ofantligt ensam, och ibland inför något "svårt" (exempelvis att handla) så har jag totalt strejkat, vänt om, gråtit och bara kännt ett fruktansvärt OBEHAG. Känslan att fly är typisk vid ångest, och även något som också jag led av. Utöver detta har jag haft en rad andra "diffusa" symtom som till viss del också kan ha att göra med att jag mådde dåligt, exempelvis mardrömmar, dålig sömn, aptitlöshet, illamående, yrsel och en känsla av ständigt lågt blodtryck.

Hoppas du hittar rätt!
Kramar.

When I let go of what I am, I become what I might be.
-- Lao Tzu

Annons:
Upp till toppen
Annons: