Etiketterbehandlingmediciner
Läst 3520 ggr
lizz040404
2012-06-09, 21:42

I medicinens land.

Har haft psykiska besvär så långt jag kan minnas. Allt ifrån depressioner,svår suicidproblematik. Till mina diagnoser idag Bipolär 2 och Adhd. Haft en hel del diagnoser som kommit å gått genom åren. Fick i början av året börja med Concerta och den hjälpte mig välldigt mycket. Men måste sluta med andra mediciner för att kunna öka den. Och även börja med Serequel för att tygla min Bipolära sjukdom som triggas av Concertan. Jag känner mig så himla trött på alla mediciner,in å utsättningar. Dom dödar sakta min kropp. Men utan dom? Ja ni förstår ju själva. Jag har inget val. Man känner sig så ensam fast ja har nära kära.Lever fast jag inte vill leva.Men lever i respekt för mina anhöriga. Och det sorgligaste av allt det har ja gjort välldigt länge.

HannaM
2012-06-10, 10:54
#1

Det är hemskt när mediciner tar över livet för en. När man inte orkar leva utan dom men dom ställer till massa skit när man äter dom. Jag har gjort valet att inte medicinera mer än melatonin för sömnen. Många tycker det är ett korkat val men jag stod inte ut med att vara medicinzombie så jag kan ana ungefär hur du känner. Jag har överlevt ändå men jag vet att det kunde gått käpprätt åt helvete också så jag förstår om man väljer att fortsätta medicinera fast man inte trivs med det. För att man vet vad alternativet är.

lizz040404
2012-06-10, 20:45
#2

Jag förstår ditt val fullt ut,respekterar de. Har även gjort några försök  här å där i livet  utan tab.Men tyvärr så tar sjukdomen över totalt. Jag blir inlagd pga depressinerna å suicidrisk. Så har tyvärr inget val. Men så glad för dig att de fungerar alltid bäst utan mediciner.

Starta en egen diskussionssajt!

För föreningen, klubben, klassen, skolan, bloggen, hobbyn, intresset, spelklanen, familjen, kompisgänget, bostadsrättsföreningen, samfälligheten...

Kom igång på några minuter. Gratis förstås!

HannaM
2012-06-10, 21:58
#3

Jo, alltså, jag förstår dig. Jag har tur som lever utan.

lilli-l
2012-08-14, 07:52
#4

lizz040404 Här har du en till som känner som du!

Dessa mediciner som man provar..går inte..nästa..går inte..jag har ätit cipralex i många, många år!

vid 50 års ålder fick jag min adhd-diagnos och fick prova concerta. Men den gick inte..säkert krock med cipralex!

Och så har jag provat hur många medicinsorter som helst..kroppen säger nej hela tiden!

Så nu äter jag inget annat än starka smärtmediciner vid behov för min fibro och stesolid vid behov för psyket..

Jag försöker att klara mig utan, men nu har magen pajat och psyket blir sämre och sämre..så det blir nog att gå tillbaka till cipralexen!

Känner även jag att pillrerna tar över mitt liv..det GÅR inte att vara ren från dessa kemiska preparatSkrikandes Och den ena medicinen krockar med den andra..

Carpe Diem….Fånga dagen

kristina130
2012-08-14, 08:51
#5

lizz040404, känner så väl igen mej. Jag har ätit mediciner i 30 års tid. Medicinerades i nästan 30 år för ångest/panikångest innan jag i våras fick min ADHD-diagnos. Har gått igenom över 40 olika mediciner genom årens lopp. En gång slutade jag, och det slutade på intensiven… jag klarar mej inte utan mediciner. Nu har jag i alla fall fått Medikinet not ADHD, känns äntligen som om ångesten börjar lätta litet. För det är som du säger, många, många gånger har jag känt det så att man lever fast man inte vill ( Jag önskade i många år att jag aldrig blivit född ), jag skulle aldrig vilja leva om det livjag levt, det positiva ( trots barn och sambo ) uppväger tyvärr inte det negativa. Men, man kämpar på för de anhörigas skull. Det var som jag sa till en läkare, jag har dödångest varje dag, alltså är rädd att dö i hjärtinfarkt/hjärtattack, hjärnblödning osv, jag är så rädd för denna dödsångesten att jag ingte orkar leva, visst låter det knäppt!!!!! Hoppas nu på Medikineten och försöker kämpa på så gott det går.      MÅNGA STYRKEKRAMAR TILL DEJ OCH ALLA ANDRA SOM KÄMPAR, NI ÄR INTE ENSAMMA!!!!

lizz040404
2012-09-08, 20:00
#6

Tack för era inlägg,värmer i hjärtat att ni förstår å bryr er. Tråkigt dock att ni med har de så tufft. Livet ska ju vara värt att leva. Jo följdsjukdomarna av medecinerna byter av varann. Sköldkörteln pga av lihiumet,högt blodtryck,övervikt. Alla säger men sluta då. Ja men då hamnar jag ju på akuten istället. Inte bra de heller. Ojoj Kristina 40st medeciner. Tyvärr ää jag nog med uppe i de sista 7åren har varit ett evigt in och ut. Inte konstigt man är deppig.

lizz040404
2012-09-08, 20:01
#7

Oj glömde. Massa styrkekramar tillbaka

tearsandrain
2012-09-11, 19:54
#8

Jag har ätit mediciner i kanske fem år, sedan jag var 16-17 år. Räknade ut att jag under den här perioden testat över 25 olika mediciner. Det känns verkligen helt galet. 
Håller nu på att sätta ut alla mina mediciner förutom ritalin, som är den enda jag vill behålla. Fungerar det inte så fungerar det inte, men då har jag iallafall gett det ett försök!

Nu har jag satt ut några stycken och har kvar 6 stycken, är jätteorolig över att sätta ut resten fastän jag egentligen vill det, eftersom jag inte vill bli lika "dålig" som innan.  Men något som skrämmer mig mer är att äta så mycket mediciner flera år framöver.

lilli-l
2012-10-19, 09:53
#9

Jag brukar oxå fundera ibland på att, hur påverkar all medicinering kroppen? Men samtidigt så påverkas ju kroppen även negativt av depression, ångest, smärta m.m..så finns väl egentligen inte något val!

Ungefär som diabetespatienter som måste tillföra insulin, strumapatienter m.m.

Carpe Diem….Fånga dagen

Upp till toppen