# ny med ångest och skiträdd Author: bumpersticker hej! hittade just den här sidan och skulle verkligen behöva lite hjälp av er som vet. jag har precis förstått att allting inte stå rätt till med mig. det började (denna gång) för några månader sedan. allting som föll utanför det normala gjorde mig jättestressad. t.ex. att familjen kom på besök gjorde att jag spände hela kroppen, fick en stor klump i magen som gjorde att jag inte kunde äta, gnisslade tänder och allt möjligt. sådana saker man gör när man är extremt stressad. då tänkte jag att jag kanske börjar utveckla social fobi eller att jag bara är utmattad. allting ändrades i fredags då jag liggandes i soffan kollandes på TV började grubbla över de här sakerna, och ju mer jag grubblade dessdå mer stressad blev jag. tillslut låste sig hela kroppen och pulsen var skyhög. kändes som att jag knappt kunde röra mig eller andas (vilket jag kunde). jag svettades. vad jag än gjorde så försvann inte känslan. min sambo blev helt livrädd och förstod ingenting. det gjorde inte jag heller. lördagen gick, och jag var fortfarande spänd och rädd. söndagen kom och på eftermiddagen kom allting igen. ringde 1177 och de tror jag hade en panikattack, och bara sköterskans röst gjorde mig helt avslappnad. måndagen gick bra. men efter att ha varit hos läkaren igår kände jag mig spänd och orolig, och ytterligare en gång låg jag spänd som en fiolsträng i soffan. idag har jag tagit atarax för första gången i mitt liv, och jag känner mig lite lugnare, men mina tankar mal fortfarande. på måndag ska jag få kontakt med en kurator. det känns bra. men jag vetefan hur jag ska hantera den här spänningen som jag har nu. det känns som att jag hela tiden är jätterädd. rädd för att bli galen. att inte kunna jobba. inte gå ut. bli ensam. känns konstigt nog som att det är själva rädslan jag är mest rädd för. nu när jag har tänkt tillbaka på det så tror jag att jag haft sådana här perioder förr. ett teg var jag otroligt rädd för att bli magsjuk och kunde ligga natt efter natt med panik och tro att jag skulle dö. jag fick en liknande attack förra året när jag var ledig på sommaren, men då var det någon slags torgskräck/svindel. vad är det som drabbat mig? går det över? hur ska jag göra för att ta mig ur de negativa tankeloopar som leder till mina totala attacker? jag vet att ingen här har svaret, men kanske lite tips och råd? jag är så jävla rädd. ## Comment 1 Author: HannaM Det låter ju som ångest absolut. Vad som rekoemnderas brukar ju vara sånna saker som att fokusera på andningen och det kan göras på olika sätt som tex att andas i fyrkant. Det kan även vara en bra ide att börja lära känna din ångest, känna igen symptomen när den kommer smygande så du hinner ta till något knep innan den är alldeles för överväldigande. Vad som fungerar är olika för olika människor. Det kan vara värt att prova tex: Ta en dusch Ta en promenad Sortera något Ringa någon, vän, familj eller psykiatri Köpa en målarbok för barn och färglägga Försöka pyssla med en hobby Inget av det här är ju något som är lätt att göra när ångesten smyger på men har man tur hinner man komma igång lite innan det bryter ut fullt och man kan fokusera på något annat. Tänk på att välja en aktivitet som uppehåller dig men intekräver extremfokus för det har man sällan. För mig är faktiskt bygga lego en ganska bra distraktion. Och, kom ihåg, ångesten dödar inte. Hur jävla fjantigt det än låter och hur svårt det än är att vara övertygad om det när det är som värst så är det faktiskt så att ångest går över. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Det här kan ju bli starten till något bra om du hittar en bra samtalsterapeut att prata med, handlar om ditt känsloliv, viktiga saker. Förstår självklart att det skrämmer. ## Comment 3 Author: nakenkatt Började faktiskt att handarbeta för några år sedan när ångesten var som värst.jag stickade enkla saker såsom halsdukar på 1 och en halv meter,enkla mössor,sedan började jag virka amigurumi figurer,finns massor för nybörjare.Det vart mer och mer och tiden gick mycket fortare och jag unde ta en promenad till garnaffären ibland när det var jobbigt inombords.jag kan varmt rek det,det vart min stora passion och är fortfarande.Det finns en sajt här som heter amigurumi i focus.testa det är som balsam för själen.fram med stickor och virknål!!!! ## Comment 4 Author: Niwa jag är hemma för depression och handarbete/pyssel har vart min terapi när jag känt ångesten komma. kan snart inte räkna hur mycket halsband/armband jag gjort ![Skrattande](http://angestsjukdomar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") terapin har också varit en stor hjälp och ska snart få börja på en träff för att lära sig mindfulness ser verkligen fram emot det. När det var som värst o vi var på besök hos släktingar och kände paniken komma el kände att jag stressad så sa jag helt enkelt att jag "hade ont i huvudet el liknande " och gick undan några minuter och försökte koncentrera mig på andningen o slappna av. hoppas det ordnar det ordnar sig för dig snart. ## Comment 5 Author: paulina77 känner igen det där, men jag tror attallt grundar sig i stressen, och hur man tolkar den . Man tänker lite för mycket också. Jag känner som dig men jag försöker inte tänka så mycket utan bara göra saker. Tänker jag i dag ska jag ta alla barnen till coop o handla, då har jag diaree o illamånde hela dagen. Men åker jag bara förbi svänger in tar med alla barnen o vips så har jag handlat och allt har gått hur smidigt som helst. Lite så fungerar vardagen. Men jag får panik när jag blir trängd, när någon planerar åt mig, utan att fråga mig först. Av förmycket göromål på en dag då hjärnan måste jobba hela tiden, då slår det litsom över och blir ångest atack. Promenader äe bra då om så bara i trädgården.Men atackerna är jobbiga som om dom dammsuger en totalt. ## Comment 6 Author: Niwa usch känner allt för väl igen det. Man får helt enkelt försöka planera så att allt inte kommer på en gång, och helt enkelt säga i från när någon planerar åt en. promenader är super bra, jag brukar gå och lyssna på musik för att inte tänkarna ska spinna i väg för mycket så att jag ska kunna slappna av. ## Comment 7 Author: [Borttaget] låter lite som utbrändhet också, inte för att jag vet exakt vad utbrändhet är, men om an stressar upp sig för att man känner att det är för mkt att göra, borde det ju vara nå´t sådant. ångest trodde jag hade mer med rädsla att göra. men det kanske också är en sorts rädsla, att kanske vara rädd att inte hinna med allt man känner att man måste göra. men panikattacker är väl annorlunda än andra stressreaktioner, antar jag. åtminstone kanske orsakerna kan vara annorlunda. är väl inte så insatt, jag har mest upplevelse av generell ångest och det är ju inte samma som panikångest. generell ångest är ju mer en allmän oroskänsla som kan vara nästan konstant, och säkert olika stark hos olika personer, och beror ofta på negativt tänkande, kanske katastroftänkande, eventuellt kopplat till olika yttre upplevelser som man tolkat negativt. alla dessa olika psykiska känsloupplevelser kanske handlar om inre stress. ## Comment 8 Author: [Borttaget] funderaren! Du slog nog huvudet på spiken där sist: _"alla dessa olika psykiska känsloupplevelser kanske handlar om inre stress."_ Bli lugn på insidan...Utsidan blir likaså! Niklas ## Comment 9 Author: [Borttaget] undrar om EFT fungerar för detta? ska testa "the healing code" själv, har beställt bok om detta. för intresserade så kan man läsa om den på amazon.com. låter kanske för bra för att vara sann. annars verkar ju zonterapi också bra, men det kostar ju en ofta rätt mycket. de kan ju finnas olika sorters stress, psykisk är nog värre än dem man känner då man har mycket att göra tror jag, för även om vissa kanske blir utbrända för att de gör för mkt, kanske kräver för mkt av sig själva, så ligger säkert ofta nå´n sorts psykisk stress under, att man  måste prestera för att duga, att man måste ställa upp för andra för att duga. ## Comment 10 Author: [Borttaget] läste att magnesium och kalcium kan hjälpa mot panikångest. ## Comment 11 Author: [Borttaget] för mkt socker är visst inte heller bra. hittade en panic anxiety diet på denna sida- www. panic and agorahobia.com/panic -anxiety- disorder -diet.html ## Comment 12 Author: paulina77 Som nu har jag inte haft så värst jobbig ångest och faktiskt gjort saker som jag inte riktigt brukar och dom funkade. Men så i dag var jag och jobbade några timmar på mitt jobb är barnledig annars. Så länge srbetskamraterna var kvar var de okej, sedan blev jag själv och jag gick och grejade o plockade lite men så kom det kunder, då fick jag panikatack igen. Men jag är nog en duktig skådespelare, skarattar och pratar som vanligt, men i huvudet tänker jag , stick och brinn jag vill hem nu! Ut här i från!nu nu nu .Det är skitjobbigt och hålla det i skack, då kan man tänka sigen en valium, eller något sånt. Men hus skulle man bli då.Inga an dingsövningar funkar, endast att försöka peppa sig själv, så gott det går, jag tar inga mediciner alls, men har gått KBT terapi för flera år sedan. ## Comment 13 Author: [Borttaget] En naturlig diet hjälper nog. Den kommer spontant då resten av kroppen är i balans. Jag tänker också att man med hjälp av avslappning, eller kortare meditationer under dagen kan balansera upp från panikattacker, och ångest...social fobi, m.m. Grunden är att vara stabil i sitt inre. En byggnad med ostabil grund håller sig inte bra i oväder! Inte heller en människa... Niklas