# Rädd Author: Odinn Jag hatar att vara bland människor. Jag blir liksom rädd, hjärtat rusar och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag kan vara lugn med mina vänner, oftast. Idag åkte jag buss till skolan, första gången sen maj, jag höll på att explodera. Det var människor överallt, jag fick hjärtklappningar och skakade inombords. I somras var jag i ullared, jag var tvungen att sätta mig och försöka lugna ner mig, även då var det massor med folk! På engelskan jobbar vi med ett projekt och ska redovisa inför hela klassen. Jag pratade med läraren och sa att jag inte kan prata inför grupp, så hon fixade så att det är halvklass istället. Vi ska redovisa om tre veckor, men är redan nervös. Jag känner mig alltid ensam, jag passar inte in någonstans. Tänkte byta skola men dom tog inte emot mig. Jag känner mig så annorlunda :(  Kan man vara rädd för människor? ## Comment 1 Author: Aviendha Visst kan man vara det! Däremot så kan du ju vara hyffsat trygg med dina vänner vilket inte är ovanligt vid ex. social fobi. Då brukar man uppleva rädsla inför situationer som ex bussåkning, redovisningar och liknande. Och jag tror inte att ett skolbyte skulle hjälpa där heller, kanske tom. tvärtom. Det går dock att bli kvitt social fobi. Man kan lära sig att hantera den och tom. bli av med den helt men det är svårt att lyckas på egen hand. Detta är en sak du bör ta upp när du får komma till en psykolog så du kan få hjälp med det. ## Comment 2 Author: Odinn Skolbyte skulle kanske hjälpa mig att få nya vänner, då jag brukar sitta ensam på rasterna. Men pga att jag inte kan träffa nya människor sådär, så skulle det inte gå. Psykologen vill inte ta emot mig, då dom tycker att mitt fall kan vänta. Så dom tar alla andra först.. ## Comment 3 Author: Aviendha #2 Jo, vänner kan man få massor av nya men det blir ju svårt när du är rädd för nytt folk. Och att det gamla byts ut kan göra det hela lite mer otryggt och förvärra saken om det vill sig illa. Jo, jag har förstått att de satt dig på väntelista.. Vet de något mer om din problematik mer än att du önskar en kontakt med dem? Ibland kan det hjälpa att man förklarar hur kasst det faktiskt är och att man inte kan vänta hur länge som hellst av den anledningen. ## Comment 4 Author: Odinn Nej, dom vet bara att jag har ångest. Min mamma vet inte heller hur dåligt jag mår. Hon tror att jag bara är allmänt blyg. Det är så svårt att prata med henne. ## Comment 5 Author: Aviendha Det kan ju kanske förklara det hela. Är det ont om plats prioriterar man ju mer akuta fall före de som verkar klara sig utan ett tag till. Jag blev smått intervjuad när jag tog kontakt men hade som "tur var" en del punkter som de ansåg gjorde att jag inte kunde vänta. Så det kanske kunde snabba på det hela om de fick kännedom om detta? ## Comment 6 Author: Odinn Ja, jag har tänkt på det med. Om man säger att man har ångest låter det ju inte så farligt. jag har planerat att gå till skolkuratorn och be henne ringa hem eller något. Men vågar inte riktigt prata med henne heller. Jag ska träffa en imorgon, som jag bara har träffat en gång tidigare. Är jättenervös och har planerat vad jag ska göra om jag inte klarar av det osv.. ## Comment 7 Author: svava Hej Hur har det det gått för dig? Har det hänt något bra för dig? Fick du pratat med kuratorn? Jag tänkte föreslå att du fick gå hos någon form av terapeft, för dom är duktiga. Sedan finns det även medicin som kan hjälpa oxå. Jag är har riktigt grav Social Fobi och även om jag inte är frisk, så vågar jag i alla fall öppna dörren om det ringer på den nu, och jag går ut med mina sopor. Så jag tycker du ska söka, hjälp, och det är utan att känna dig dum. Alla har något som inte är helt rätt, vi har  ont i våra själar och det är inget att skämmas för. Kram // svava ## Comment 8 Author: Odinn Har inte vågat, det funkar bara inte. Är så himla rädd för att någon ska se att jag går dit. Det är liksom på ett ställa där alla går, där folk är hela tiden. Vet inte riktigt hur jag ska göra. En dag samlade jag mod och gick dit, men just den dagen var hon sjuk. Otur.. ## Comment 9 Author: Odinn Har ungdomsmottagningen i örebro kuratorer?  Jag har bara sett barnmorskor där. Jag tror att det skulle bli enklade att gå dit än att gå i skolan, eftersom folk kan se mig där, det är det jag är rädd för. ## Comment 10 Author: HannaM #9 Ring och fråga? Eller dom kanske har en hemsida? ## Comment 11 Author: Odinn Jag har bara sett att det finns barnmorskor och såna som tar emot killar, men det står att man ska kunna prata om personliga problem osv..  menar dom med kuratorer eller en barnmorska då? ## Comment 12 Author: HannaM #11 Det vet jag inte men du kan ju prova att gå dit, står det att man kan prata om personliga problem kommer det ju finnas någon som tar emot dig och om dom eller du anser att dom inte har kompetens nog att hjälpa dig så borde dom kunna hjälpa dig vidare. ## Comment 13 Author: Odinn Okej tack, ska maila och fråga, och kanske gå dit på måndag. ## Comment 14 Author: HannaM Det tycker jag låter som en bra plan. Lycka till!! ## Comment 15 Author: svava Ja det låter som en bra plan. Om det inte funkar, kan du gå till Vårdcentralen. Dom har samtals terapefter och kuratorer. Ibland även psykolog. Då kan du ju gå utan att nån ser dig.. Det är dumt att det ligger så mitt bland alla människor. Men det är för att dom inte förstår hur jobbigt det kan vara. Jag bodde förr i en liten ort och där låg psyk på stora gatan mitt i byn... Phuuu skit jobbigt. Sedan kan nog förresten, nån komma och ta en fika på ett café eller nått om du vill, så slipper det vara så klinisk. Det finns vägar att gå... Håll oss uppdaterade vännen lycka till Svava.. ## Comment 16 Author: Odinn Jag ringde till ungdomsmottagningen och bad om en tid, på onsdag klockan halv 4 ska jag dit. Jag har väntat i lite mindre än ett år på en psykolog, men får vänta en halv vecka på en kurator. Skönt!! Det är ju bättre än inget iallafall! ## Comment 17 Author: svava )Oh vad jag blev glad jag ska hålla tummarna för dig på onsdag.... Kuratorer kan vara riktigt bra.. så det är helt ok.. Se bara till att inte hålla inne med nått, utan tala om allt som är jobbigt... bamse kram svava ## Comment 18 Author: Odinn Tack! Ja hon frågade ju vad som var problemet i telefonen. Då sa jag bara ångest och stress för skolan. När vi väl träffas så kan jag ju berätta hela historian om tjejen som dog, att jag är rädd för människor och att jag inte har någon livslust längre. ## Comment 19 Author: svava Ja just det, man behöver inte ta det via telefonen, och ska väl inte göra det. Man kan ju bli väldigt ledsen när man börjar prata, så det är bra att du tar det när ni träffas.. Jag blir så stolt över dig.. kram ## Comment 20 Author: Odinn Ja precis, och det kändes inte så bra om jag skulle komma med rinnande smink till skolan. Men det kommer nog bli bra. Tack, jag är stolt över mig själv! ## Comment 21 Author: svava Försök att hålla huvudet högt och fullkomligt skita i vad folk tycker o tänker. Det är ju inte lätt alla gånger, men det är ditt välbefinnande det gäller, Folk är så trångsynta, så det är bara att förvänta sig blickar... Men du kommer att må fint på detta... Det är ju det viktigaste av allt. Att _DU_ är stolt över dig.. kram Svava ## Comment 22 Author: [Borttaget] #0 Jag förstår att det är skrämmande med att redovisa inför klassen för jag hatade det jag med. Tycker inte om att någon tittar på mig och kanske kritiserar mig eller vad som helst. Att någon skall tänka något dåligt om mig. Jag pratade oftast tyst och tittade ner i golvet eller på tavlan och liknande och mådde piss. Men som Hanna säger så tror jag inte att det är någon idé att byta skola för då kanske du kommer till någon annan där som inte är lika förstående för din sociala fobi. Kram. ## Comment 23 Author: Odinn #21 Tack, det ska jag tänka på! #22 Jag tänkte byta skola för att jag inte hade några vänner, men eftersom min fobi tar över så går det inte. Så det var inte därför jag ville byta skola. Men nu i efterhand är jag bara glad över att jag inte böt. ## Comment 24 Author: svava Det är skit jobbigt att byta skola. Även om man inte har några vänner i sin gamla, så är lokalerna i alla fall bekanta :) så det var nog bra att du höll dig kvar. ska du läsa gymnasiet? är det din häst på bilden? Djur är sanna vänner, dom sviker inte och ljuger aldrig. kram ## Comment 25 Author: Odinn Ja, jag går på min tredje skola nu. Har flyttat 10 ggr i mitt liv. Jag ska gå på gymnasiet ja, vill antingen gå hästhållning eller bli något inom sjukvården. Men man behöver nog ganska bra betyg på det sistnämnda och jag kan inte kontrollera mig i skolan så det kan bli lite svårt. Ja det är min häst, har två hästar hemma. Dom är orsaken till varför jag orkar med allt just nu. Utan dom vore jag inte den jag är idag! :) ## Comment 26 Author: svava Jag hade en fjording när jag var yngre, hon hette låna och var min underbara bästa vän. Jag tog över henne från en gubbe för hon var så miss skött, så jag hade henne bara i 5 år innan hon gav upp, men då var hon ganska gammal och jag vet att hon hade det bra i slutet och att hon älskade mig... jag var inne och tittade på din bild, du är så söt... jag vill oxå bo på landet. Jag vantrivs så i denna jäkla betong bunkern... ## Comment 27 Author: Odinn Hjälp mig, jag får jättemycket ångest över att jag ringde. Vet inte varför men allt känns så fel. :( #26 Ja det är så underbart när man har en bra relation till ett djur.  Mina hästar är det ända som får mig att vara glad nu för tiden, så jag är otroligt glad över att jag har dom. Åh, tack! ## Comment 28 Author: HannaM #27 Det kan jag tänka mig, att det känns jobbigt och fel men ge det en chans. Det går alltid att avsluta och inte komma dit om det är alldeles heltokigt för dig men du vet ju inget förrän du varit där. Det kommer säkert kännas skitjobbigt men du klarar det. Stora stöttekramar! ## Comment 29 Author: [Borttaget] Så där är det för mig också, fast jag har typ inga kompisar. Och när någon kommer hit så pratar jag inte då säger mamma att jag inte är otrevlig bara blyg. ## Comment 30 Author: Odinn #29 Det är så jobbigt. Jag har inte heller kompisar. Jag har en som jag verkligen litar på, samt en som bor flera mil bort. Annars har jag "vänner" som bara ljuger, dissar och fryser ut mig. ## Comment 31 Author: svava Dom är inte värda att bli kallade kompisar sötnos.. kram svava ## Comment 32 Author: Odinn #31 Nej det är dom inte. Men dom är bättre än inget om man säger så, jag har ingen att vara med annars.. Kram! ## Comment 33 Author: svava Jag vet att det kan kännas hårt hjärtat ,,, men ensam kan vara stark. Visst är det kanske tristare för det mesta, men är det värt att känna sig utanför i grupp? du får inte bli ledsen för att jag frågar, jag kanske är plump, men jag kan inte se det som bättre med elaka människor ska få trycka ner dig, än att du sätter dig ett hörn läser en bra bok och skiter i omvärldens dumheter.. Kramisar svava ## Comment 34 Author: Odinn Jag har provat att både vara ensam och att vara utanför i grupp. Ärligt talat så är jag hellre utanför i en grupp. Annars börjar folk skratta åt mig, snacka skit om mig och så. Jag bryr mig tyvärr för mycket om vad folk ska tycka och tro om mig.. Kram!